Statistiken visar är det fler pojkar än flickor som ofta får hjälp med läxorna när de behöver det, både i gruppen där föräldrarna till barnen har gymnasial utbildning respektive gruppen där föräldrarna har eftergymnasial utbildning. Ingen skillnad mellan pojkar och flickor i gruppen där föräldrarna har förgymnasial utbildning (felmarginalerna är så pass höga att skillnaden inte är statistiskt signifikant).

Vid jämförelse av grupperna med föräldrarnas utbildningsnivå är det högre andel av barnen som får läxhjälp i den grupp som bor med föräldrar med en eftergymnasial utbildning jämfört med de som bor med föräldrar som har en lägre utbildningsnivå.

Andelsuppgifterna visar att det är 59 procent av flickorna som ofta får hjälp med läxorna vid behov blande de som har föräldrar med eftergymnasial utbildning, vilket kan jämföras med 47 procent av flickorna vars föräldrar har förgymnasial utbildning. Motsvarande siffror för pojkar är 69 procent (föräldrar med eftergymnasial utbildning) mot 57 procent (då förgymnasial utbildning).

Gruppering är efter föräldrarnas högsta utbildningsnivå. Det gäller här de föräldrar som är folkbokförda tillsammans med barnet oavsett direkt eller indirekt relation.