Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper - Miljöpåverkan från konsumtion 2017

Miljöpåverkan från konsumtion – ny officiell statistik

Statistiknyhet från SCB 2019-11-19 9.30

Miljöpåverkan från konsumtion är från och med 2019 en del av Sveriges officiella statistik inom miljöräkenskaperna. Statistiken omfattar miljöpåverkan från näringslivet, hushållen och offentliga aktörers inköp av varor och tjänster. Produkter som har producerats både i Sverige och utomlands inkluderas, liksom även produkter som går till export. Statistiken omfattar klimatgaser och utsläpp av andra föroreningar till luft.

Metoden utgår ifrån input–output-analys där miljö-och nationalräkenskapernas ramverk används. Den utgår ifrån ett nyligen avslutat forskningsprojekt där en ny metod för att räkna på Sveriges påverkan utomlands på grund av vår konsumtion, PRINCE, togs fram. PRINCE - Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment var ett 4-årigt forskningsprojekt med syfte att ta fram indikatorer för att mäta genrationsmålet inom ramen för miljömålsuppföljningen. Slutrapporten publicerades i november 2018:

Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning

I tätt samarbete med Naturvårdsverket har SCB i många år arbetat med att ta fram statistik och förbättra metoden kring konsumtionens klimatpåverkan. Statistiken kommer att publiceras årligen och ingår som en del av SCB:s löpande arbete inom miljöräkenskaperna. Framöver kommer den att breddas till fler miljöaspekter än växthusgaser och övriga luftutsläpp.

Miljöpåverkan från konsumtion – en analys av att mäta miljöpåverkan från slutlig efterfrågan

Nationalräkenskaperna mäter bruttonationalprodukten på två olika sätt; den ena från tillförseln och den andra från efterfrågan. Miljöräkenskaperna mäter samma sak utifrån ett miljöperspektiv. Om produktionsperspektivet svarar på frågan ”Vem släpper ut?” så svarar konsumtionsperspektivet på frågan ”För vem görs utsläppen?”.

Miljöpåverkan från konsumtion handlar därför om att mäta utsläpp från efterfrågan och omfattar den slutliga användningen från hushållen och offentlig konsumtion, från investeringar och lager, enligt samma indelningar som nationalräkenskaperna publicerar. Utsläpp av exportprodukter beräknas också.

Sveriges växthusgasutsläpp från konsumtion minskade mellan 2008 och 2017

Mellan 2014 och 2017 ökade växthusgasutsläpp från svensk konsumtion, dvs. från hushållen, offentlig sektor och investeringar exklusive export, med 5 procent. Mellan 2008 och 2017 däremot har utsläppen minskat med 9 procent totalt. Minskningen under denna period beror dels på minskat utsläpp från svensk produktion, och dels på minskat utsläpp från sjöfart för flera av Sveriges stora handelsländer, bland andra USA, Tyskland och Japan.

Växthusgasutsläpp från svensk konsumtion*, produktion och BNP, 2008-2017**

Källa: SCB

*Med svensk konsumtion avses här privat och offentlig konsumtion samt investeringar.

**Tidsseriebrott 2015 (pga. allmän översyn inom nationalräkenskaperna).

Hushållens utsläpp av växthusgaser från konsumtion en viktig faktor

Växthusgasutsläpp från konsumtion bland hushåll uppgår till knappt 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2017. Jämfört med 2008 är det en minskning med 14 procent. Mellan 2016 och 2017 ökar dock utsläppen något.

Svenska exportprodukter är också en stor drivkraft för växthusgasutsläpp från konsumtion i Sverige, som även den har gått ned, från cirka 92 miljoner ton, 2008 till cirka 89 miljoner ton 2017.

Växthusgasutsläpp från konsumtion per komponent, 2008 och 2017

Källa: SCB

Hushållen inkluderar de ideella organisationerna.

Utsläpp från hushållens konsumtion sjunker

Växthusgasutsläpp från hushållens konsumtion sjunker mellan 2008 och 2017 inom alla områden, dvs. inom livsmedel, transporter, boende, textilier och skor och inom övriga produkter.

Växthusgasutsläpp från hushållens konsumtion – per område, 2008 och 2017

Källa: SCB

En stor andel av hushållens konsumtion är importerad, och det uppstår en stor andel växthusgasutsläpp via den importerade produktionen. Till exempel uppstår över 60 procent av växthusgasutsläpp från hushållens livsmedelskonsumtion, från direkt importerade livsmedel eller importerade produkter tidigare i produktionskedjan för livsmedlen.

Revideringar

Statistiken om miljöpåverkan från konsumtion har tidigare publicerats av SCB och av Naturvårdsverket – som detaljerade data och som indikatorer. Med denna publicering har revideringar skett vilket leder till skillnader i tidigare publiceringar.

Vid framtagning av statistik om miljöpåverkan från konsumtion använder man olika beräkningsmetoder för konsumtion av inhemskt producerade respektive importerade varor och tjänster. Revideringar redovisas separat nedan.

Revideringar för konsumtionens miljöpåverkan från den inhemska produktionen

Figuren nedan jämför tidserier om konsumtionens växthusgasutsläpp från den inhemska produktionen, och som producerades 2018 respektive 2019 (jämför de streckade och heldragna linjerna i figuren). Två olika typer av revideringar av statistiken har skett.

Nationalräkenskaperna (NR) har genomgått en allmän översyn av beräkningarna. Det har medfört att ett tidsseriebrott har uppstått från 2015. Nationalräkenskaperna genomför en större översyn vart femte år av årsvisa indatakällor, metoder och beräkningsmodeller inom ett flertal områden. Resultatet från den senaste översynen leder preliminärt till att både BNP-nivån höjs och att sammansättningen av BNP förändras. Mer information om översynens resultat finns här:

I höst förändras BNP

Beräkningarna över utsläpp av växthusgaser från konsumtion för denna publicering har inkluderat de reviderade data från nationalräkenskaperna från 2015 och framåt. Den äldre tidsserien, från 2008–2014, är oförändrad för beräkningarna för denna publicering jämfört med beräkningarna 2018.

Mindre revideringar av miljöräkenskapernas lufträkenskaper för tidsserien 2008–2017 har medfört förändringar i den branschvisa fördelningen av utsläpp. Uppdateringarna har relaterat till fördelningsnycklar för arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler.

Konsumtionens växthusgasutsläpp från den inhemska produktionen* – data producerade under 2019 respektive 2018

Källa: SCB

*Tidsseriebrott från 2015 pga. allmän översyn av nationalräkenskaperna.

Revideringar för konsumtionens miljöpåverkan från importerade varor och tjänster

SCB använder en global multiregional databas som heter Exiobase för att skatta utsläpp förknippade med import. Databasen utvecklas och förvaltas av ett konsortium som Norska tekniska universitetet i Trondheim (NTNU) leder.

Under 2019 implementerades en helt ny version av Exiobase – version 3.7. Under 2018 användes Exiobase – version 3.3.

Några viktiga uppdateringar som har implementerats är:

    • Makroekonomiska och handelsdata för de senaste åren
    • Data om energi och energirelaterade utsläpp
    • Branschallokering för energi och energirelaterade utsläpp
    • Mark- och vattenrelaterade data
    • Koefficienter för miljörelevanta flöden
    • Balanseringsalgoritmer

Figuren nedan visar tidsserier om konsumtionens växthusgasutsläpp från importerade varor och tjänster. Tidsserier med streckade linjer togs fram 2018 med Exiobase version 3.3, jämfört tidsserier med heldragna linjer som togs fram 2019 med Exiobase version 3.7. Figuren visar att ovanstående ändringar har lett till relativt stora avvikelser i tidsserierna från i år respektive förra årets produktion. Figuren visar att det är stora skillnader mellan resultaten som togs fram 2018 och som togs fram 2019 (och som publiceras idag), både vad gäller nivåer och trender. Mer information finns att läsa här:

EXIOBASE 3: Developing a Time Series of Detailed Environmentally Extended Multi‐Regional Input‐Output Tables

Konsumtionens växthusgasutsläpp från importerade varor och tjänster - data producerade under 2019 respektive 2018

Definitioner och förklaringar

Denna statistik är en del av miljöräkenskaperna. De är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund, och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Miljödata systematiseras efter samma branschindelning och samma slutliga användningsområden som ekonomisk data. Det huvudsakliga syftet med att systematisera statistiken på detta sätt är att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö.

Statistiken om miljöpåverkan från konsumtion redovisar miljöpåverkan i relation till försörjningsbalansen som är grunden för nationalräkenskaperna. Ekvationen för Sveriges försörjningsbalans är:

P+M=C+G+I+E

Här är P Sveriges bruttonationalprodukt (BNP), M är total import till Sverige, C är privatkonsumtion, G är offentlig konsumtion, I är bruttoinvesteringar och E är total export till övriga länder från Sverige. Enligt nationalräkenskaperna uttrycks alla parametrar i ekvationen i monetära termer. Denna statistik redovisar växthusgasutsläpp och utsläpp av andra luftföroreningar separat för varje term i ekvationen. För alla parametrar redovisas miljöpåverkan för drygt 40 produktgrupper.

För privatkonsumtion redovisas miljöpåverkan också enligt den internationella COICOP-indelningen (classification of individual consumption by purpose).

Relation till övrig officiell statistik om utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar

Från och med denna publicering, produceras den officiella statistiken om växthusgas- och övriga luftutsläpp för Sverige med tre kompletterande perspektiv:

  • från Sveriges ekonomi med konsumtionsperspektiv (denna statistik)
  • från Sveriges ekonomi med produktionsperspektiv
  • territoriell statistik.

Statistik för den svenska ekonomin med produktions- respektive konsumtionsperspektiv ansvarar SCB för, som en del av miljöräkenskaperna. Statistik med konsumtionsperspektiv är unik då den redovisar miljöpåverkan för samtliga varor och tjänster som produceras och efterfrågas i den svenska ekonomin för hela produktionskedjan. Det är särskilt intressant då en stor andel av det som efterfrågas i Sveriges ekonomi importeras från utlandet. Sverige exporterar också en stor andel av den egna produktionen av varor och tjänster.

Den officiella statistiken från miljöräkenskaperna om växthusgas- och övriga luftutsläpp per bransch, redovisar miljöpåverkan som uppkommer från den svenska ekonomins totala produktion av varor och tjänster. Denna gränsdragning motsvara P-termen i försörjningsbalansen i Ekvation 1 ovan, och inkluderar svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

Den officiella statistiken för territoriet Sverige, även kallad territoriell statistik, ansvarar Naturvårdsverket för. Den territoriella statistiken redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser.

Alla dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska vara.

Resultaten skiljer sig åt mellan statistikområdena

De olika gränsdragningarna för de tre olika områdena av officiella statistik om Sveriges växthusgas- och övriga luftutsläpp, leder till att utsläppsnivåer skiljer sig åt mellan statistiken. Med statistiken om utsläpp till luft per bransch inkluderas så gott som alla utsläpp inom territorium Sverige, och utöver det även internationella transporter som bedrivs av svenska ekonomiska aktörer. Därför är dessa utsläpp i praktiken större än de som tas fram med det territoriella perspektivet, som exkluderar utsläpp från internationella transporter.

Sveriges totala import och export av varor och tjänster är nästintill i balans, med en knapp fördel för den totala exporten. Samtidigt är den svenska ekonomins produktionsintensitet, utsläpp per enhet monetär produktion, lägre än produktionsintensiteten för länder som Sverige handlar med. Resultatet är att statistik med konsumtionsperspektiv redovisar större utsläpp än statistik med produktionsperspektiv, även med utsläpp från Sveriges export borträknade.

Skillnaderna mellan de olika områdena i den officiella statistikens gränsdragningar och indelningar, gör att de används för olika ändamål. Statistik som tas fram inom miljöräkenskaper (med utgångspunkt från Sveriges ekonomi), kan stödja analyser för att ta fram beslutsunderlag inom ekonomisk politik och miljöpolitik, eller vid investerings-, upphandlings- och inköpsprocesser.

Den territoriella statistiken används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN. Statistiken är uppbyggd för att visa vilka utsläppskällor som finns i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.

Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram?

Om den territoriella statistiken:
Kvartals- och preliminära årsvisa växthusgasutsläpp 

Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:
Miljöräkenskaper

Naturvårdsverkets och SCB:s gemensamma beskrivning av statistiken:
Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Definitioner av vissa utvalda begrepp

Privat konsumtion

Den konsumtion som hushåll och privatpersoner utför. Här ingår även konsumtion utförd av hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).

Offentlig konsumtion

Den konsumtion som stat, landsting och kommuner utför.

Investeringar

Investeringar som näringsliv och offentlig sektor gör och som innebär köp av t.ex. maskiner, byggnader och vägar. Kallas egentligen för bruttoinvesteringar och kan underindelas i fasta bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och investeringar i värdeföremål.

Export

Den konsumtion som utländska aktörer gör av svenska produkter.

Slutlig konsumtion/efterfrågan/användning

Samlingsbeteckning för privat och offentlig konsumtion, investeringar och export. Skiljer sig från intermediär konsumtion/efterfrågan/användning som sker mellan branscher för användning i produktionen av varor och tjänster. Slutlig konsumtion är slutlig i betydelsen att den inte används för att producera något ytterligare, den är i slutet av produktionskedjan.

Komponent

En del av den slutliga användningen, t.ex. privat konsumtion eller export. Varje komponent genererar utsläpp i Sverige och utomlands till följd av den produktion som krävs för att producera de produkter som ingår i det som köps inom komponenten. Exporten genererar således också utsläpp från ett konsumtionsperspektiv, men brukar normalt sett allokeras till andra länders utsläpp från konsumtion.

Utsläpp från konsumtion, konsumtionsperspektiv

De utsläpp som konsumtionen av varor och tjänster i Sverige genererar i Sverige och utomlands. Med konsumtion avses då i normalfallet privat och offentlig konsumtion samt investeringar, dvs. slutlig användning exklusive export.

Utsläpp från produktion, produktionsperspektiv

De utsläpp som sker i svenska branscher. I dessa utsläpp ingår inga indirekta utsläpp som uppkommer pga. inköp av insatsvaror som branschen behöver, utan utsläppen avser endast de totala utsläpp som branschen själv släpper ut.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publiceringstillfällen för utsläpp till luft per bransch sker löpande under 2020, för kvartal och år.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och miljö

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm

Förfrågningar

Mårten Berglund

Telefon
010-479 43 13
E-post
marten.berglund@scb.se