Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft andra kvartalet 2020

Transportindustrins utsläpp av växthusgaser minskar kraftigt andra kvartalet 2020

Statistiknyhet från SCB 2020-10-29 9.30

Växthusgasutsläppen från den svenska ekonomin minskar med 11 procent andra kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal föregående år. Det beror framförallt på minskningar av utsläpp från transportindustrin, såsom flyg och rederier, och hushållen.

Andra kvartalet 2020 visar på ett totalt växthusgasutsläpp på 12,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter från den svenska ekonomin. Det innebär en minskning med 11,2 procent jämfört med samma period 2019. Svensk BNP minskade under samma period med 7,3 procent. Växthusgasintensiteten, det vill säga utsläppen av växthusgaser räknat per producerad krona i ekonomin, har fortsatt en minskande trend.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP, fasta priser 2019, 2008K1-2020K2 (Index 2008K1=100)

Källa: SCB

Utsläppsminskning i nästan alla branscher

Utsläppen av växthusgaser minskar i de flesta branscher andra kvartalet 2020 jämfört med samma period 2019. Framförallt beror minskningarna på mindre resande under andra kvartalet 2020. Utsläppen från mobila källor har modellberäknats för 2020. Mer om modellen längre ner i ”Definitioner och förklaringar”.

Mest minskar utsläppen från transportindustrin och hushållen. Inom transportindustrin minskar utsläppen med 45 procent andra kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal 2019. Transportindustrin inkluderar utsläpp från flyg, rederier och landtransporter, såsom godstrafik och järnväg, från svenska ekonomiska aktörer oavsett var i världen dom sker. Minskningen i transportindustrin syns i både rederinäringen och i flygbranschen, men framförallt minskade flygresorna kraftigt. Ur ekonomisk synvinkel minskar hela transportindustrins förädlingsvärde med 25 procent.

Hushållens växthusgasutsläpp minskar med 15 procent andra kvartalet 2020 jämfört med samma period 2019. Minskat resande står bakom minskningen av växthusgasutsläpp inom hushållen. Även i tillverkningsindustrin minskar växthusgasutsläppen andra kvartalet 2020 jämfört med samma period 2019. Här syns en minskning på 4 procent andra kvartalet 2020 jämfört med samma period 2019. Minskningen av växthusgaser ses framförallt inom stål- och metallframställning. Förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin minskar med 21 procent jämfört med andra kvartalet 2019.

Utsläppen andra kvartalet 2020 ökar i stället inom el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall samt i gruvindustrin där vi ser en marginell ökning jämfört med samma kvartal 2019. Ökningen inom industrin el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall beror på att produktionen inom el, gas och värmeverk var relativt låg under andra kvartalet 2019.

Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, aggregerad bransch SNI 2007, 2020K2 jämfört med samma kvartal 2019

diagram: Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, aggregerad bransch SNI 2007, 2020K2 jämfört med samma kvartal 2019

Källa: SCB

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde, aggregerade branscher SNI 2007. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2019
Aggregerade branscher SNI 2007Utsläpp av växthusgaserFörädlingsvärde
 2020K2Förändring jämfört med samma kvartal 20192020K2Förändring jämfört med samma kvartal 2019
Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 154 ‑35 ‑1,6% 18 652 ‑947 ‑4,8%
Utvinning av mineral 274 2 0,6% 7 752 ‑42 ‑0,5%
Tillverkningsindustri 3 541 ‑163 ‑4,4% 130 894 ‑34 689 ‑20,9%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall 1 513 196 14,9% 29 770 ‑699 ‑2,3%
Byggverksamhet 465 ‑9 ‑1,9% 88 065 920 1,1%
Transportbranschen 1 328 ‑1 078 ‑44,8% 35 102 ‑11 783 ‑25,1%
Övriga tjänster 793 ‑79 ‑9,0% 514 955 ‑34 578 ‑6,3%
Offentlig sektor 123 ‑29 ‑19,0% 225 879 ‑6 662 ‑2,9%
Hushåll och ideella organisationer [1] 1 922 ‑338 ‑15,0% 14 252 ‑1 240 ‑8,0%
Totala ekonomin 12 113 ‑1 533 ‑11,2% 1 204 085 ‑94 882 ‑7,3%

 

Källa: SCB

Revideringar och modellantaganden för mobila utsläpp

För referensperioderna 2008 kvartal 1 till 2017 kvartal 4 har miljöräkenskaperna använt undersökningen Månatlig bränsle, gas och lagerstatistik (Måbra) för att beräkna utsläpp från mobila källor per kvartal. För referensperioder från och med kvartal 1 2018 har dock andra källor använts för att modellberäkna utsläppen. Det inkluderar exempelvis registret från rapporteringar till Energimyndigheten enligt drivmedelslagen, men även övriga fysiska data med korta tidsperioder (för mer information se kvalitetsdeklarationen under rubriken Dokumentation). Bakgrunden till denna metodutveckling är att undersökningen Måbra ändrades från och med årsskiftet 2017-2018 och bedöms vara förknippad med stora osäkerheter. Detta beror på att en revidering av Måbras insamlingsenkät, som implementerades just årsskiftet 2017-2018, fortfarande inte når upp till god kvalitet.

Enligt metodutvecklingen, har följande alternativa metoder använts för att modellberäkna utsläpp från mobila källor för andra kvartalet 2020:

  • För sjöfart har den kvartalsvisa utvecklingen i utsläpp estimerats genom fartygsanlöp i svenska hamnar (i bruttodräktighet) från Trafikanalys.
  • För flyg har den kvartalsvisa utvecklingen av landningar på svenska flygplatser enligt Transportstyrelsens statistik använts.
  • Utsläppen av tunga lastbilar har estimerats med hjälp av den kvartalsvisa utvecklingen av transportarbetet från Trafikanalys.
  • För personbilar har bränsleanvändningen andra kvartalet 2020 beräknats utifrån utvecklingen i av trafikförändringar per vecka på det statliga vägnätet enligt Trafikverket.

Sammantaget påverkan denna osäkerhet utsläppen från mobil förbränning som motsvarar ungefär 45 procent av totalen, vilket bör has i åtanke när siffrorna tolkas. Den totala utsläppsminskningen av växthusgaser från mobil förbränning är estimerat till 24 procent andra kvartalet 2020 jämfört med samma kvartal föregående år.

Det pågår flera olika aktiviteter för att förbättra statistiken så att en återgång till tidigare metoder ska kunna göras.

För mer information om vilka revideringar som skett samt hur de mobila utsläppen beräknas, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.

 

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker.

För att justera statistikkällor med territoriellt perspektiv till national- och miljöräkenskapernas ekonomiska perspektiv görs en så kallad residensjustering. Residensjusteringen gäller framförallt för transporter: tunga lastbilar (framförallt inom H49 landtransportföretag, men även andra branscher, t.ex. byggverksamhet (F41-43)), rederier (H50) och flygbolag (H51). Residensjusteringen för tunga lastbilar bygger på uppgifter om körsträckor (i ton-km) från Trafikanalys för svenska företag i utlandet och utländska företag i Sverige. För rederier och flygbolag bygger residensjusteringen på uppgifter om svenska företags utgifter för bränsleinköp. Dessa uppgifter hämtas från Nationalräkenskapernas databas över intermediär användning i ekonomin, PRIOR.

Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte. Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör där utsläppen sker. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Denna statistik används inte för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige och internationellt. Till det används territoriell statistik om hur mycket växthusgasutsläpp som sker inom Sveriges gränser. Mer om olika perspektiv på utsläppsberäkning kan du läsa här:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft tredje kvartalet sker i januari 2021.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Ariun Byambakhorloo, utredare, SCB

Telefon
010-479 57 98
E-post
ariun.byambakhorloo@scb.se

Susanna Roth

Telefon
010-479 48 03
E-post
susanna.roth@scb.se