Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft fjärde kvartalet 2020 samt preliminär statistik för helåret 2020

Växthusgasutsläpp från Sveriges ekonomi minskade med tio procent under 2020

Statistiknyhet från SCB 2021-05-12 9.30

Växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi minskade med tio procent 2020 jämfört med 2019, enligt preliminär statistik för helåret 2020. Det beror på minskningar inom transportbranschen, tillverkningsindustrin, energibranschen och från personbilar. Sveriges BNP minskade med 2,8 procent under samma period.

Nu finns preliminär statistik för helåret 2020 från miljöräkenskaperna, med branschfördelade utsläpp till klimat och luftföroreningar från svenska ekonomiska aktörer, inklusive hushållen. Det preliminära året är en summering av kvartalsstatistiken för 2020, där fjärde kvartalet nu är klart.

De totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi uppgick till 49,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020. Det är en minskning med 5,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter jämfört med 2019. Växthusgasintensiteten, det vill säga växthusgasutsläppen räknat per producerad krona i ekonomin, minskade under samma period med 7,5 procent.

Utsläpp av växthusgaser, BNP och utsläppsintensitet fasta priser 2019, 2008-2020, (summerade kvartal). Index 2008=100

*2020 är preliminär. Källa: SCB

Växthusgasutsläpp minskade mest från transportbranschen och tillverkningsindustrin

Utsläppen från transportbranschen minskade med över 30 procent under 2020 jämfört med 2019, från 8,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019 till 5,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020. Till stor del beror detta på minskade utsläpp från utrikes- och inrikesflyg i samband med minskade persontransporter under Coronapandemin. Under samma period minskade transportbranschens förädlingsvärde med 17 procent.

Utsläppen från tillverkningsindustrin minskade med 13 procent under 2020 jämfört med 2019, från 15,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2019 till 13,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2020. Majoriteten av minskningen inom tillverkningsindustrin uppstod inom järn- och stålproduktionen, med över 1,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre utsläpp 2020 jämfört 2019. Även utsläppsminskning vid tillverkning av petroleum- och kemikalieprodukter bidrog signifikant till den totala utsläppsminskningen för tillverkningsindustrin under perioden. Totalt minskade tillverkningsindustrins förädlingsvärde med sex procent under 2020 jämfört med 2019.

Under 2020 minskade också växthusgasutsläppen från el, gas, värme, vatten, avlopp och avfall (där el- och fjärrvärmeproduktion står för en betydande del) med 8 procent jämfört med året innan. Hushållens växthusgasutsläpp minskade med 5 procent under 2020 jämfört med 2019, framförallt från personbilar.

Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, aggregerade branscher SNI 2007, 2020 jämfört med 2019

Diagram: Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, aggregerade branscher SNI 2007, 2020 jämfört med 2019

Källa: SCB

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde, aggregerade branscher SNI 2007. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2019, (summerade kvartal)
Aggregerade branscher SNI 2007 Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
  2020 Förändring jämfört med 2019 2020 Förändring jämfört med 2019
Jordbruk, skogsbruk och fiske 8 951 74 0,8% 70 027 631 0,9%
Utvinning av mineral 1 191 14 1,2% 33 107 676 2,1%
Tillverkningsindustri 12 993 ‑1 991 ‑13,3% 617 565 ‑38 135 ‑5,8%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall 6 642 ‑554 ‑7,7% 123 154 ‑1 164 ‑0,9%
Byggverksamhet 1 921 73 4,0% 306 686 3 279 1,1%
Transportbranschen 5 577 ‑2 680 ‑32,5% 150 948 ‑31 383 ‑17,2%
Övriga tjänster 3 377 ‑45 ‑1,3% 2 080 798 ‑52 980 ‑2,5%
Offentlig sektor 584 ‑94 ‑13,9% 888 066 ‑16 416 ‑1,8%
Hushåll och ideella organisationer [1] 8 487 ‑412 ‑4,6% 55 780 ‑2 235 ‑3,9%
Totala ekonomin [2] 49 722 ‑5 616 ‑10,1% 4 883 466 ‑141 597 ‑2,8%

[1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde. [2] BNP från produktionssidan, faktiska värden (ej kalenderkorrigerat) Källa: SCB

Minskade utsläpp under fjärde kvartalet 2020

Under fjärde kvartalet 2020 uppgick den svenska ekonomins växthusgasutsläpp till 12,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är nio procent lägre än för fjärde kvartalet 2019. BNP under det fjärde kvartalet 2020 var 1,7 procent lägre jämfört med samma kvartal året innan.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, ej säsongsrensat, 20087K1-2020K4. Index 2008K1=100

Diagram: Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, ej säsongsrensat, 20087K1-2020K4. Index 2008K1=100

Källa: SCB

Revideringar

Sedan föregående publicering, 2021-02-04, har följande revideringen implementerats:

Utsläpp från arbetsmaskiner, vägtrafik och flyg för perioden 2020K1 och framåt beräknas nu med underlag från undersökningen månatlig bränslestatistik. I den föregående publiceringen användes en framräkning för dessa källor med hjälp av övrig fysiska data. För perioderna 2018K1 t.o.m. 2019K4 används fortfarande underlag från rapporteringar till energimyndigheten enligt drivmedelslagen för att beräkna utsläpp från dessa källor. Anledning till att man har återgått till att använda undersökningen månatlig bränslestatistik fr.o.m. 2020K1 är att statistikproducenterna har bedömt att data från undersökningen för referensår 2020 uppnår en god tillförlitlighet. Jämförelser mellan perioden 2018K1-2019K4 och övriga kvartal bör göras med försiktighet. Se även kvalitetsdeklaration för statistiken.

För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation:

Miljöräkenskaper - dokumentation

Definitioner och förklaringar

Vanliga frågor och svar om preliminär statistik

Idag publicerar Statistiska centralbyrån och Naturvårdsverket preliminära statistik över utsläpp till luft och klimat för helåret 2020.

Statistiken som SCB respektive Naturvårdsverket presenterar skiljer sig åt. Nedan följer några enkla frågor och svar på varför och vad statistiken kan användas för.

Vad handlar statistiken om?

Statistiken från Naturvårdsverket omfattar utsläpp av växthusgaser från svenskt territorium även kallad territoriell statistik. Statistiken från SCB omfattar utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar från Sveriges ekonomi, även kallad statistik med produktionsperspektiv.

Båda dessa statistikprodukter är officiell statistik, vilket betyder att de följer riktlinjer om när och hur statistiken ska publiceras, hur kvaliteten ska säkerställas och hur dokumentationen ska vara.

Är det skillnader i statistiken – och varför är det så?

Det finns skillnader i respektive statistik vad gäller omfattning och fördelning.

Den territoriella statistiken räknar de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Statistiken med produktionsperspektiv utgår från svenska ekonomiska aktörers utsläpp oavsett var i världen utsläppen sker. Dessa olika principer leder till skillnader i utsläppsnivåer för respektive statistik. Då statistiken med produktionsperspektiv inkluderar vissa utsläpp från internationella transporter, vilket den territoriella statistiken inte gör, visar statistiken med produktionsperspektiv typiskt större utsläpp än den territoriella. Specifikt så inkluderar statistiken med produktionsperspektiv svenska ekonomiska aktörers utsläpp utanför Sveriges gränser (t.ex. svenska flygföretags internationella resor) medan dessa exkluderas enligt det territoriella perspektivet. På motsvarande sätt inkluderas utländska ekonomiska aktörers utsläpp inom svenskt territorium (t.ex. utländska åkeriföretag) men exkluderas enligt produktionsperspektivet. Den territoriella statistiken omfattar även upptag av växthusgaser inom svenskt territorium (t.ex. i skogen).

Förklarande diagram till skillnad mellan territoriella utsläpp och utsläpp med ekonomiskt produktionsperspektiv

Den territoriella statistiken fördelas per aktivitet eller process som leder till utsläpp, t.ex. transport, arbetsmaskiner, uppvärmning m.m. Statistiken med produktionsperspektiv fördelas i samma branscher som används inom nationalräkenskaper, t.ex. stålindustrin, jord- och skogsbruksföretag, fastighetsförvaltning m.m. enligt standard för svensk näringsgrensindelning, SNI 2007.

Betyder skillnaderna något för hur statistiken används?

Ja, det har betydelse. Den territoriella statistiken används för att följa utsläppsutvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige, EU och FN.

Den territoriella statistiken rapporteras också in till FN:s klimatpanel och är uppbyggd för att visa vilka aktiviteter och processer som leder till utsläpp i de olika länderna. Där kan länderna förväntas ha stor rådighet över vilka lagar och regler som gäller och kunna göra beräkningar av reduktionsmål för landet.

SCB:s utsläpp med produktionsperspektiv kan istället svara på frågor om hur olika delar av produktion och konsumtion i ekonomin bidrar till utsläppen. Genom kopplingen till branscher och produkter kan även analyser som rör priser på naturresurser och andra frågor som t.ex. sysselsättning göras.

Varför gör två myndigheter liknande statistik?

I Sverige finns 28 statistikansvariga myndigheter som ansvarar för att ta fram officiell statistik inom sina respektive områden. Inom området miljö finns fyra olika statistikansvariga myndigheter. Naturvårdsverket har statistikansvaret för utsläpp, avfall och miljötillstånd. Inom området miljö har SCB statistikansvaret för miljöräkenskaper, vilka baseras på den ekonomiska statistiken som SCB ansvarar för, och hållbar utveckling som kopplar samman statistik från olika områden, liksom för naturresursanvändning som mark- och vattenanvändning och gödselmedel och kalk.

Varför finns det två statistiska ramverk inom utsläpp till luft och klimat?

De olika statistiska ramverken svarar på olika frågor. Frågor om hur ekonomin påverkar miljön behöver besvaras med andra systemavgränsningar än frågor om vad som händer med miljöpåverkan inom ett land. Ramverken är framtagna av experter som har sett till att statistiken som produceras är jämförbar globalt för sina specifika syften. Alla länder som tar fram statistiken enligt ett visst ramverk måste följa detta och göra sitt bästa för att se till att samma aktiviteter mäts just för jämförbarheten.

För internationell rapportering till klimatkonventionen följs riktlinjer som FN:s klimatpanel (IPCC) har tagit fram:

The Intergovernmental Panel on Climate Change

För miljöräkenskaperna finns en statistisk standard som FNs statistikdivision har utvecklat:

SEEA Central Framework

Båda typerna av statistik rapporteras internationellt, till FN, Eurostat och Europeiska miljöbyrån via förordningar och konventioner.

Vad gör myndigheterna för att samarbeta?

Vi tar bland annat fram gemensamma beskrivningar av statistiken för att skapa en samsyn kring vad vi gör. Vi deltar på gemensamma konferenser och i andra sammanhang för att berätta om arbetet. Till exempel har vi diskuterat klimatstatistik tillsammans på SCB:s podd, på tal om siffror:

Avsnitt 6. Miljö och klimat, SoundCloud

Det största samarbetet sker genom att Naturvårdsverket ger konsortiet Svenska Miljöemissionsdata (SMED), där SCB ingår, i uppdrag att ta fram den preliminära och slutliga årsvisa territoriella utsläppsstatistiken. I samband med detta samarbete sker även utbyte av data och kunskap myndigheterna emellan.

Vill du fördjupa dig i hur statistiken tas fram?

Om den territoriella statistiken:

Kvartals- och preliminära årsvisa växthusgasutsläpp, Naturvårdsverket

Om miljöräkenskapernas utsläpp till luft och klimat:

Kvalitetsdeklaration – Miljöräkenskaperna – Utsläpp till luft per kvartal (pdf)

Gemensam beskrivning av statistiken:

Tre sätt att beräkna klimatpåverkande utsläpp, Naturvårdsverket

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft första kvartalet 2021 sker 2021-09-02 kl. 09.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Susanna Roth

Telefon
010-479 48 03
E-post
susanna.roth@scb.se

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se