Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft tredje kvartalet 2019

Växthusgasintensiteten för Sveriges ekonomi minskar med 1 procent tredje kvartalet 2019

Statistiknyhet från SCB 2020-01-30 9.30

Växthusgasintensiteten för Sveriges ekonomi under tredje kvartalet 2019 uppgick till 13,5 kg koldioxidekvivalenter per tusen kronor i BNP, en minskning med 0,1 kg koldioxidekvivalenter per tusen kronor i BNP jämfört med samma period 2018.

Minskningen av växthusgasintensiteten avtar

Under tredje kvartalet 2019 fortsatte trenden med en avtagande minskning av växthusgasintensitet. Mellan 2016 och 2019 var den genomsnittliga minskningen av växthusgasintensiteten för tredje kvartalet 1 procent. Under perioden 2013 till 2016 låg samma mått på 3 procent.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP, fasta priser 2018, 2008K1-2019K3

Diagram: Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP, fasta priser 2018, 2008K1-2019K3

Källa: SCB

Växthusgasutsläppen minskar från el, gas och värmeverk

Utsläppen inom el, gas och värmeverk minskar med 10 procent tredje kvartalet,  jämfört med samma kvartal 2018. Det beror på en minskad användning av hyttgaser för elproduktion. Däremot ökar utsläppen från tillverkningsindustrin med 6 procent. Det beror på en ökad användning av fossila bränslen i branschen.

Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, aggregerad bransch SNI 2007, 2019K3 jämfört med samma kvartal 2018

Diagram: Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde i procent, aggregerad bransch SNI 2007, 2019K3 jämfört med samma kvartal 2018

Källa: SCB

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde, aggregerade branscher SNI 2007. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2018
Aggregerade branscher SNI 2007Utsläpp av växthusgaserFörädlingsvärde
 2019K3Förändring jämfört med samma kvartal 20182019K3Förändring jämfört med samma kvartal 2018
Jordbruk, skogsbruk och fiske 2 341 41 1,8% 17 322 1 339 8,4%
Utvinning av mineral 282 6 2,3% 5 559 42 0,8%
Tillverkningsindustri 3 762 210 5,9% 151 063 3 068 2,1%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall 1 285 ‑145 ‑10,1% 26 823 2 183 8,9%
Byggverksamhet 451 3 0,6% 62 688 173 0,3%
Transportbranschen 3 575 44 1,3% 43 566 526 1,2%
Övriga tjänster 899 28 3,2% 501 501 14 670 3,0%
Offentlig sektor 183 2 1,2% 183 429 191 0,1%
Hushåll och ideella organisationer [1] 2 485 6 0% 13 541 ‑80 ‑0,6%
Totala ekonomin 15 263 196 1,3% 1 133 971 22 229 2,0%

Källa: SCB. [1] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde.

Revideringar

För publiceringen kvartal 3 2019 har utsläppen från mobil förbränning för tidsserien fr.o.m. kvartal 1 2018 och framåt modellberäknats utifrån den ekonomiska utvecklingen under denna period och aktivitetsdata från tidigare perioder. Anledningen till att denna framskrivningsmetod användes är att aktivitetsdata om bränsleanvändning i den mobila sektorn från Månatlig bränsle- gas- och lagerstatistik har bedömts att förknippas med stora osäkerheter. Osäkerheterna förknippas med en omarbetning och utveckling av undersökningen, vilket implementerades vid årsskiftet 2017-18. Därför har man valt att använda aktivitetsdata för mobil förbränning t.o.m. kvartal 4 2017 och framskrivning enligt den ekonomiska utvecklingen därefter.

Sammantaget påverkar denna osäkerhet utsläppen från mobil förbränning som motsvarar ungefär 45 procent av växthusgasutsläppen, vilket bör has i åtanke när siffrorna tolkas. Det gäller framförallt utvecklingen för perioden fr.o.m. kvartal 1 2018 inom transportbranschen, offentlig sektor, byggbranschen, övriga tjänster och hushållen. Den totala utsläppsökningen av växthusgaser från mobil förbränning är estimerat till ungefär 1 procent tredje kvartalet 2019 jämfört med samma kvartal föregående år.

Det pågår flera olika aktiviteter för att förbättra statistiken så att en återgång till tidigare metoder ska kunna göras.

För mer information om vilka revideringar som skett, se Miljöräkenskapernas produktsida under rubriken Dokumentation.

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Detta betyder att utsläpp från internationell bunkring, dvs. flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar, inkluderas som en approximation för svenska företags utsläpp från internationell flyg och sjöfart. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.

Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör där utsläppen sker. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Denna statistik används inte för att följa utsläpps utvecklingen i förhållande till beslutade klimatmål i Sverige och internationellt. Till det används territoriell statistik om hur mycket växthusgasutsläpp som sker inom Sveriges gränser. Mer om olika perspektiv på utsläppsberäkning kan du läsa här:

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft fjärde kvartalet 2019 och preliminär statistik för helår 2019 sker 2020-05-14 kl. 09.30.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Nils Brown

Telefon
010-479 40 26
E-post
nils.brown@scb.se