Totala miljöskatter 2024 och miljöskatter per bransch 2023
Miljöskatteintäkterna ökar 2024
Statistiknyhet från SCB 2025-06-05 8.00
Intäkterna från miljöskatter uppgår till 102 miljarder kronor 2024 vilket, utan inflationsjustering, är en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Störst ökning av skatteintäkter utgörs av skatt på energi som ökar med 3,5 miljarder.
Under 2024 uppgår statens miljöskatteintäkter till 102 miljarder kronor. Det motsvarar ungefär 1,6 procent av Sveriges BNP och 3,8 procent av Sveriges totala skatteintäkter 2024. Storleksförhållandet till BNP och de totala skatteintäkterna är i stort sett oförändrat 2024 jämfört med 2023. Statens miljöskatteintäkter ökar med 3,7 miljarder kronor 2024 jämfört med 2023.
- Totala miljöskatteintäkter ökar 2024 samtidigt som miljöskatter som procent av BNP har uppvisat en nedåtgående trend sedan 2016 och är år 2024 1,6 procent. Det innebär att miljöskatterna inte har ökat i samma takt som ekonomin och det totala skattetrycket, säger Frida Hellman, utredare på SCB.
Sedan 2016 har de totala miljöskatterna som andel av BNP uppvisat en kontinuerlig nedåtgående trend. Miljöskatteintäkterna utgjorde då 2,2 procent av BNP. En nedåtgående trend gäller också för miljöskatter som andel av totala skatter vilket har minskat från 4,8 procent år 2016 till 3,8 procent 2024.
* BNP och totala skatter är preliminära.
Miljöskatteintäkterna kommer främst från energiskatter
Miljöskatterna delas in i energiskatter, transportskatter, skatter på föroreningar och skatt på naturresurser. Största intäkterna kommer från de energirelaterade skatterna. De utgör 73 procent av de totala miljöskatterna 2024 och de består bland annat av energiskatt på bränslen, koldioxidskatt och elektricitetsskatt. Därefter kommer transportskatter som bland annat består av flygskatt, fordonsskatt, trängselskatt och skatt på trafikförsäkringspremier. Transportskatterna utgör 23 procent av de totala miljöskatteintäkterna 2024.
* Totala skatter och uppdelning per miljöskatteområde är preliminära.
Hushåll och ideella organisationer bidrar mest till intäkterna genom energiskatten och näringslivet bidrar mest till koldioxidskatten
Det senaste tillgängliga året för de branschfördelade miljöskatterna är 2023, under vilket hushållen och ideella organisationer, och näringslivet står för ungefär lika stor del av miljöskatteintäkterna med 48 respektive 50 procent. Däremot syns skillnader i vilken typ av miljöskatt de betalar. Näringslivet står för 61 procent av koldioxidskatten medan hushåll och ideella organisationer står för 38 procent. För energiskatten är motsvarande andelar 54 procent från hushåll och ideella organisationer, och 43 procent från näringslivet. Resterande delar av koldioxid- och energiskatten betalas av offentlig sektor. Dessa siffror kan ställas i förhållande till att näringslivet står för 84 procent av totala växthusgasutsläpp medan hushåll och ideella organisationer står för 15 procent.
Information om ändringar och revidering
Produktionen av miljöskatter år 2024 innebar revideringar för främst 2021 och 2022 på grund av nationalräkenskapernas allmänna översyn[1]. En sådan förändring gällde bränsleskatten för el som reviderades ner för både 2021 och 2022. Utöver det reviderades värden för tillverkningsindustrin, SNI bransch C, upp.
Från och med produktionen 2023 infördes en ny metod för beräkning av utsläppsrätter. Data hämtas in från Naturvårdsverket i stället för från FRIDA-databasen.
I samband med produktionen år 2025 reviderades undantag för koldioxidskatten och energiskatten på bränsle i bransch H50 för hela tidsserien. Utöver det gjordes förbättringar i skripten till samtliga bränsleskatter för att förbättra kvaliteten av statistiken. För flyg- och kemikalieskatten görs inte längre några framskrivningar för det sista referensåret på grund av att data från Nationalräkenskaperna hinner mottas innan miljöskatterna publiceras.
[1] Nationalräkenskaper, kvartals- och årsberäkningar (scb.se)
Definitioner och förklaringar
Den definition av en miljöskatt som används vid SCB är utarbetad av Eurostat och OECD. Den återfinns i den globala statistiska standarden för miljöräkenskaper SEEA Central Framework och möjliggör komparativa studier mellan olika länder. Eurostats definition av en miljöskatt lyder:
“A tax whose tax base is a physical unit (or a proxy of a physical unit) of something that has a proven, specific negative impact on the environment, and which is identified in ESA as a tax."
Enligt definitionen är det alltså skattebasen som avgör om skatten är en miljöskatt, inte dess motiv eller namn. ESA avser European System of Accounts och avser riktlinjerna för beräkning av nationalräkenskaper.
Nästa publiceringstillfälle
Juni 2026.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.