Utgifterna för ålderdom ökade med 15,0 miljarder mellan åren 2017 och 2018, vilket motsvarade 2,6 procent. Ålderspension, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 9,9 miljarder vilket motsvarade en ökning med 2,3 procent.

Hälso- och sjukvård

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 19,2 miljarder 2018 jämfört med föregående år. Det motsvarade en ökning med 5,6 procent. Både sluten- och öppenvård ökade. Slutenvården med 6,1 miljarder och öppenvården med 8,5 miljarder. Det motsvarade ökningar med 5,5 respektive 6,2 procent. Den betalda sjukledigheten ökade med 2,0 miljarder under samma period. Det var främst sjuklönen från arbetsgivarna samt tillfällig föräldrapenning och sjukpenning, som betalas ut från Försäkringskassan, som bidrog till ökningen.

Funktionshinder

Utgifterna för funktionshinder ökade med 3,6 miljarder 2018, vilket motsvarade en ökning med 2,8 procent. Hjälp i den dagliga livsföringen (assistansersättning och hemtjänst) ökade med 2,1 miljarder och 5,7 procent. Vård och hjälp i särskilt boende ökade med 2,2 miljarder och 8,4 procent. Inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen fortsatte minska, vilket den gjort under en längre tid, med 1,8 miljarder.

Familj/barn

Utgifterna för familj/barn ökade 2018 jämfört med föregående år 2017. De ökade med 9,6 miljarder vilket motsvarade en ökning med 7,3 procent. Det var barnbidrag mm. som stod för den största ökningen med 4,3 miljarder vilket motsvarande en ökning på 18,2 procent. Barnbidraget höjdes med 200 kr per barn den 1 mars 2018. Även studiebidraget höjdes med lika mycket.

Social utsatthet

Utgifterna för övrig social utsatthet fortsatte att minska under 2018. Det minskade också 2017 efter att ha ökat relativt mycket både 2015 och 2016 till följd av kraftigt ökad migration. Det var främst utgifter för boende som minskade 2018 till följd av minskat antal asylsökande. Utgifter för boende minskade med 5,1 miljarder, vilket motsvarade en minskning med ungefär 35 procent jämfört med föregående år. Även övriga insatser minskade kraftigt med 4,8 miljarder, motsvarande 35 procent. Sammantaget minskade social utsatthet med 9,4 miljarder, vilket motsvarade en minskning med cirka 19 procent.

Stora skillnader mellan länderna i EU

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av EU-snittet. År 2017 var Frankrike det land med den högsta utgiften i förhållande till BNP med 34,1 procent. Danmark hade de näst högsta utgifterna med 32,2 procent av BNP. För Finland, med tredje högsta utgifterna, var utgifterna 30,6 procent av BNP. Rumänien var det EU-land med lägst andel och uppgick till 14,4 procent av BNP. Lettland, som hade näst lägst andel, uppgick till 14,9 procent. De var de enda EU-länder under 15 procent.

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP, exklusive administration, för år 2018 från 27,7 procent inklusive skatt till 24,5 procent exklusive skatt.

Revidering av tidigare publicerad data

I september 2019 publicerade Nationalräkenskaperna uppdaterade tidsserier för 1993-2018 till följd av att de genomgått en allmän översyn. Detta genomförs av Nationalräkenskaperna vart femte år. Uppdateringarna påverkar statistiken över det sociala skyddet för åren 2000-2018. Uppdateringen har medfört att utgifterna för det sociala skyddet i förhållande till BNP har reviderats för hela tidsserien.