Till innehåll på sidan

Socialt skydd i Sverige 1993–2018

Utgifter för socialt skydd som andel av BNP har minskat

Statistiknyhet från SCB 2020-03-31 9.30

Utgifterna för det sociala skyddet som andel av BNP minskade från 28,8 procent år 2017 till 28,2 procent år 2018. I löpande priser ökade utgifterna för socialt skydd under samma period, men mindre än ökningen av BNP. I det sociala skyddet ingår ersättningar som exempelvis pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård, barnomsorg och boende för asylsökande.

År 2018 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 35,3 miljarder kronor jämfört med år 2017, vilket motsvarade en ökning med 2,7 procent. Motsvarande ökning mellan 2016 och 2017 var 2,4 procent. Utgifterna för socialt skydd var 1 364 miljarder kronor år 2018.

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 35,9 procent 1993 till 28,2 procent 2018. Från 1993 till 2000 minskade andelen stadigt till 28,1 procent av BNP. Sedan år 2000 har andelen varierat mellan 27,4 procent som lägst (år 2007) till 30,3 procent som högst (år 2003).

Utgifter för ålderdom största utgiftsposten

Ålderdom är den funktion som står för den klart största delen av de sociala utgifterna. Under 2018 uppgick de till 44 procent av de totala utgifterna. Näst störst utgiftspost var de sociala utgifterna för hälso- och sjukvård med 27 procent. Därefter följer utgifterna för familj/barn och funktionshinder som utgjorde 11 respektive 10 procent av de totala förmånerna.

Procentuell fördelning av utgifterna för det sociala skyddet per funktion, år 2018

Procentuell fördelning av utgifterna för det sociala skyddet per funktion, år 2018

Utgifterna för ålderdom ökade med 15,0 miljarder mellan åren 2017 och 2018, vilket motsvarade 2,6 procent. Ålderspension, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 9,9 miljarder vilket motsvarade en ökning med 2,3 procent.

Hälso- och sjukvård

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 19,2 miljarder 2018 jämfört med föregående år. Det motsvarade en ökning med 5,6 procent. Både sluten- och öppenvård ökade. Slutenvården med 6,1 miljarder och öppenvården med 8,5 miljarder. Det motsvarade ökningar med 5,5 respektive 6,2 procent. Den betalda sjukledigheten ökade med 2,0 miljarder under samma period. Det var främst sjuklönen från arbetsgivarna samt tillfällig föräldrapenning och sjukpenning, som betalas ut från Försäkringskassan, som bidrog till ökningen.

Funktionshinder

Utgifterna för funktionshinder ökade med 3,6 miljarder 2018, vilket motsvarade en ökning med 2,8 procent. Hjälp i den dagliga livsföringen (assistansersättning och hemtjänst) ökade med 2,1 miljarder och 5,7 procent. Vård och hjälp i särskilt boende ökade med 2,2 miljarder och 8,4 procent. Inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen fortsatte minska, vilket den gjort under en längre tid, med 1,8 miljarder.

Familj/barn

Utgifterna för familj/barn ökade 2018 jämfört med föregående år 2017. De ökade med 9,6 miljarder vilket motsvarade en ökning med 7,3 procent. Det var barnbidrag mm. som stod för den största ökningen med 4,3 miljarder vilket motsvarande en ökning på 18,2 procent. Barnbidraget höjdes med 200 kr per barn den 1 mars 2018. Även studiebidraget höjdes med lika mycket.

Social utsatthet

Utgifterna för övrig social utsatthet fortsatte att minska under 2018. Det minskade också 2017 efter att ha ökat relativt mycket både 2015 och 2016 till följd av kraftigt ökad migration. Det var främst utgifter för boende som minskade 2018 till följd av minskat antal asylsökande. Utgifter för boende minskade med 5,1 miljarder, vilket motsvarade en minskning med ungefär 35 procent jämfört med föregående år. Även övriga insatser minskade kraftigt med 4,8 miljarder, motsvarande 35 procent. Sammantaget minskade social utsatthet med 9,4 miljarder, vilket motsvarade en minskning med cirka 19 procent.

Totala utgifter för sociala förmåner per funktion som andel (%) av BNP. Miljoner kronor - löpande priser
Funktion 2013 2014 2015 2016 2017 2018
1. Sjukdom/Hälso- och sjukvård 282 400 297 253 315 464 330 743 341 284 360 485
2. Funktionshinder 125 449 125 640 128 906 127 287 129 739 133 308
3. Ålderdom 487 216 499 028 522 874 546 927 573 463 588 490
4. Efterlevande 15 632 14 681 14 081 13 685 13 375 12 767
5. Familj/Barn 115 734 120 357 125 238 131 096 132 078 141 694
6. Arbetslöshet 47 189 43 765 44 106 45 152 45 442 42 405
7. Boende 17 317 18 291 18 614 18 307 18 269 19 168
8. Övrig social utsatthet 27 196 29 829 39 735 59 975 48 906 39 467
Totala utgifter för sociala förmåner 1 118 133 1 148 844 1 209 018 1 273 172 1 302 556 1 337 784
Andel av BNP 29,4 28,9 28,5 28,8 28,2 27,7
Utgifter för administration /andra utgifter 21 637 22 503 24 543 25 224 26 551 26 580
Totala utgifter för det sociala skyddet 1 139 770 1 171 347 1 233 561 1 298 396 1 329 107 1 364 364
Andel av BNP 29,9 29,4 29 29,4 28,8 28,2

Stora skillnader mellan länderna i EU

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av EU-snittet. År 2017 var Frankrike det land med den högsta utgiften i förhållande till BNP med 34,1 procent. Danmark hade de näst högsta utgifterna med 32,2 procent av BNP. För Finland, med tredje högsta utgifterna, var utgifterna 30,6 procent av BNP. Rumänien var det EU-land med lägst andel och uppgick till 14,4 procent av BNP. Lettland, som hade näst lägst andel, uppgick till 14,9 procent. De var de enda EU-länder under 15 procent.

Totala utgifter för det sociala skyddet i EU-länderna, Island, Norge, Schweiz, Serbien och Turkiet som andel (%) av BNP
Land 2013 2014 2015 2016 2017
Belgien 30,0   30,0   29,8   29,2   28,8  
Danmark 34,5   34,4   33,7   32,5   32,2  
Finland 31,0   31,7   31,8   31,6   30,6  
Frankrike 34,2   34,5   34,3   34,3   34,1  
Grekland 26,4   26,0   26,1   26,1 p 25,2 p
Irland 22,6   20,7   15,8   15,9   15,0  
Italien 29,7   29,8   29,8 p 29,4 p 29,1 p
Luxemburg 23,1   22,5   22,1   21,3   21,9  
Nederländerna 30,8   30,6   29,9   29,5   29,3  
Portugal 27,6   26,9   25,7   25,1   24,6  
Spanien 26,0   25,5   24,7   23,8 p 23,4 p
Storbritannien 28,0   27,2   27,3   25,8   26,3 p
Sverige 29,9   29,4   29,0   29,4   28,8  
Tyskland 29,3   29,1   29,4   29,7   29,7  
Österrike 29,6   29,8   29,9   29,9   29,4  
Totalt EU15 29,8   29,5   29,2 p 28,9 p 28,8 p
Bulgarien 17,6   18,5   17,7   17,3   16,8  
Cypern 23,0   20,2   20,1   19,4   18,5  
Estland 14,8   14,8   16,0   16,6   16,0  
Lettland 14,6   14,5   14,9   15,1 p 14,9 p
Litauen 15,4   15,3   15,7   15,4   15,1 p
Malta 18,9   18,2   16,8   16,6   16,1  
Polen 19,6   19,3   19,4   21,0   20,3  
Rumänien 14,9   14,7   14,6   14,6   14,4  
Slovakien 18,3   18,4   18,0   18,4   18,2 p
Slovenien 24,6   23,9   23,8   23,3   22,6 p
Tjeckien 20,2   19,7   19,0   18,9   18,6  
Ungern 20,7   19,8   19,1 b 18,9   18,3 p
Totalt EU27 29,1   28,9   28,6 p 28,5 p 28,2 p
Kroatien 21,4   21,8   21,8   21,3   20,8  
Totalt EU28 28,9   28,7   28,4 p 28,1 p 27,9 p
Island 22,6   23,1   22,2   22,3   23,4  
Norge 25,1   26,1   28,0   29,2   28,4  
Schweiz 27,4   27,2   27,8   28,0   28,3  
Serbien 21,9   22,0   20,7   20,3   19,5  
Turkiet 12,2   12,1   12,0   12,9   12,3  
Montenegro 19,6 p 19,4 p 18,7 p 18,7 p 17,4 p
Bosinien och Herzegovina 19,6   :   19,7   19,4   18,8  
Nordmakedonien :   :   14,3   14,2   14,5  

p) Preliminära data. b) Tidsseriebrott. :) Ej tillgänglig. Sverige uppdaterat med årets beräkningar.

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP, exklusive administration, för år 2018 från 27,7 procent inklusive skatt till 24,5 procent exklusive skatt.

Revidering av tidigare publicerad data

I september 2019 publicerade Nationalräkenskaperna uppdaterade tidsserier för 1993-2018 till följd av att de genomgått en allmän översyn. Detta genomförs av Nationalräkenskaperna vart femte år. Uppdateringarna påverkar statistiken över det sociala skyddet för åren 2000-2018. Uppdateringen har medfört att utgifterna för det sociala skyddet i förhållande till BNP har reviderats för hela tidsserien.

Definitioner och förklaringar

Socialt skydd definieras här som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov. En förutsättning är att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst och att den inte är baserad på individuella arrangemang. Förmånerna kan antingen vara kontanta eller i natura. Exempel på naturaförmåner är sjukvård och barnomsorg där förmånstagaren erhåller en tjänst istället för pengar.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaperna

E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Maria Pettersson

Telefon
010-479 67 88
E-post
maria.pettersson@scb.se

Tove Lundén

Telefon
010-479 60 08
E-post
tove.lunden@scb.se