–  I februari kan vi se att inflationstakten enligt KPI främst påverkades av högre priser på el och livsmedel men även på restaurangbesök. Prisuppgångarna motverkades av fortsatt låga räntekostnader, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB 

Månadsförändring sedan januari 2026

• Boendekostnaderna var högre i februari
• Priserna för paketresor och logitjänster ökade
• Klädpriserna gick upp från januari till februari

Årsförändring sedan februari 2025

• De stigande elpriserna var ett av de främsta bidragen till inflationstakten
• Boendekostnaderna ökade i februari där elpriser och hyreshöjningar för hyreslägenheter bidrog mest
• Det var lägre prisuppgångar på livsmedel och alkoholfria drycker än det tidigare har varit
• Bar-och restaurangbesök blev dyrare
• Räntekostnaderna fortsatte att vara det främsta bidraget till att minska inflationstakten, men det avtar något nu enligt KPI

Högre boendekostnader i februari

Den sammanlagda prisutvecklingen från januari till februari var 0,6 procent. Under motsvarande period föregående år steg priserna med lika mycket.

Från januari till februari ökade boendekostnaderna. Därtill var det säsongsnormala prishöjningar för logitjänster, kläder och paketresor. Livsmedel och alkoholfria drycker gick också upp i pris men inte lika mycket som de har gjort tidigare.

Prisökningarna motverkades av att priserna inom varor för rekreation som spel, leksaker och hobbyartiklar sjönk.

Tabellen nedan visar månadsförändringar och bidrag till KPI för de varor och tjänster med störst bidrag till månadsförändringen i februari 2026. Resultaten redovisas per COICOP-grupp, som är den officiella klassificeringen för hushållens konsumtionsutgifter.

Bidrag till inflationstakten i februari

Inflationstakten enligt KPI, det vill säga förändringen i KPI från motsvarande månad föregående år, var 0,5 procent i februari 2026. Detta är oförändrat från januari, då inflationstakten också var 0,5 procent.

Elpriserna ökade med 18 procent i februari, jämfört med i fjol. Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var det främsta bidraget bland alla varor och tjänster i KPI-korgen. De högre elpriserna var en stor del av de ökade boendekostnaderna, liksom höjda hyror för hyreslägenheter. Däremot motverkades de ökade kostnaderna för boendet av fortsatt låga räntekostnader. Sammantaget bidrog räntekostnaderna till att dämpa inflationstakten enligt KPI med -1,0 procentenhet. Emellertid sjönk räntorna inte lika mycket som de tidigare har gjort.

Vidare så gick priserna för restaurangbesök upp. Därtill ökade priserna för livsmedel och alkoholfria drycker, men inte lika mycket som tidigare. Priserna på kött fortsatte att vara en av de kategorier inom livsmedel som ökade allra mest. Ytterligare gick priserna som berör personlig vård, socialt skydd och diverse varor och tjänster upp. 

Prisökningarna motverkades av lägre priser på informations- och kommunikationsutrustning som hemelektronik. Det var också lägre priser på drivmedel och möbler

Tandvårdskostnaderna sjönk även. Det kan förklaras av att den nya subventionen började gälla från och med den 1 januari 2026 för personer som fyller 67 år eller mer under 2026 och innebär att man betalar 10 procent av priset för vissa tandvårdsbehandlingar. 

Inflationstakten enligt KPIF, som till skillnad från KPI inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 1,7 procent i februari, en nedgång från 2,0 procent i januari.

Inflationstakten enligt KPIF beräknad exklusive energiprodukter (KPIF-XE) var 1,4 procent i februari, vilket är en nedgång från 1,7 procent i januari.

Olika mått på inflation

SCB beräknar olika inflationsmått för olika ändamål. I Sverige är förändringen i Konsumentprisindex (KPI) det vanligaste måttet på inflation, men KPIF är det mått som är Riksbankens målvariabel för penningpolitiken. I KPIF ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF hålls hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att effekten av ändrade räntesatser för hushållens bolån enbart fångas i KPI och inte i KPIF.

Förutom KPI och KPIF beräknas även HIKP som är ett harmoniserat inflationsmått inom EU-samarbetet. Ytterligare beräknas KPIF-XE (KPIF exklusive energi) vilket ofta används som ett mått på den underliggande inflationen.

KPI byter basår och klassifikation

Från och med januari 2026 beräknas KPI med år 2020 som basår i stället för 1980. Samtidigt byts även klassifikation, från COICOP 1999 till COICOP 2018. För mer information se:

KPI byter klassificering och basår

För att analysera till vilken utsträckning förändringstalen påverkas av klassifikationsändringen har SCB genomfört en effektanalys. Effekterna bedöms vara små. Om klassifikationsändringen skulle ha skett redan förra året hade årsförändringen i februari 2026 för KPI varit 0,06 procentenheter högre. För KPIF, KPIF-XE och HIKP visar motsvarande effektberäkning att årsförändringen i februari 2026 hade varit 0,04 ,0,07 respektive 0,6 procentenheter högre. SCB kommer följa upp effekterna av ändrad klassifikation månadsvis under hela 2026.

För mer information kring metod se:

Effektanalys för COICOP 2018

Nästa publiceringstillfälle