Till innehåll på sidan

Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad, 2014:

Pedagogisk examen väntas ge goda jobbmöjligheter

Statistiknyhet från SCB 2014-12-10 9.30

De som skaffar sig en pedagogisk examen har goda möjligheter att få jobb i framtiden. År 2035 väntas det bli brist på flera lärargrupper enligt SCB:s nya prognos. Även inom vård och omsorg är utsikterna goda att få jobb.

Efterfrågan på personer med pedagogisk examen väntas öka fram till år 2035. De främsta förklaringarna är större elevkullar inom grund- och gymnasieskolan och att obehöriga lärare väntas ersättas av personer med pedagogisk examen. Enligt prognosen förväntas det bli brist på bland annat utbildade grundskollärare, gymnasielärare, fritidspedagoger, speciallärare och förskollärare.

Stora utmaningar inom vård och omsorg

Efterfrågan på personal inom vård och omsorg väntas bli stor och vid slutet av prognosperioden finns risk för brist på ett stort antal kompetenser inom området. Antalsmässigt beräknas bristen bli som störst på gymnasialt vård- och omsorgsutbildade, cirka 160 000 personer. Det kan förklaras av den väntade stora efterfrågeökningen inom äldreomsorgen i kombination med ett lågt intresse för utbildningen. I övrigt finns risk för brist på bland annat utbildade specialistsjuksköterskor, barnmorskor, tandsköterskor, biomedicinska analytiker och tandläkare.

Brist på gymnasieingenjörer och industriutbildade

Inom teknikområdet väntas det bli störst brist på gymnasieingenjörer och gymnasialt industriutbildade. För båda dessa grupper väntas efterfrågan minska under prognosperioden. Dock väntas en än kraftigare tillgångsminskning varför det ändå finns risk för brist på sikt. För civil- och högskoleingenjörsutbildade beräknas tillgång och efterfrågan på sikt balansera varandra relativt väl.

Risk för överskott på eftergymnasialt utbildade inom det samhällsvetenskapliga området

Inom det samhällsvetenskapliga området finns risk för överskott på framförallt journalistik- och medievetenskapligt utbildade, personal- och beteendevetare samt samhällsvetar- och förvaltningsutbildade. För ekonomutbildade beräknas tillgång och efterfrågan utvecklas i samma takt och ett relativt balanserat läge väntas därför år 2035.

Växande efterfrågan på arbetskraft med eftergymnasial utbildning

Inom samtliga områden beräknas efterfrågan på arbetskraft med eftergymnasial utbildning öka fram till år 2035. Trots detta beräknas det totalt sett bli ett överskott på eftergymnasialt utbildade då tillgången ökar mer än efterfrågan. Överskottet gäller främst personer utan en fullständig högskoleutbildning. Efterfrågan på arbetskraft med gymnasial utbildning ökar också under prognosperioden medan tillgången däremot minskar. Detta leder till en växande brist på gymnasialt utbildade, vilket enbart gäller personer med yrkesförberedande utbildningar.

Störst brist på utbildade år 2035

Diagram

Definitioner och förklaringar

I Trender och prognoser 2014 presenteras beräkningar över tillgången och efterfrågan på utbildade - med siktet ställt på år 2035.

För 57 utbildningsgrupper ges en särskilt utförlig redovisning av läget på arbetsmarknaden idag och utsikterna för framtiden.

Dessutom innehåller rapporten olika avsnitt, bland annat om högskolan, befolkningssammansättningen och sysselsättningsutvecklingen.

Några förutsättningar för bedömningarna

  1. Beräkningarna av den framtida tillgången på personer med olika utbildningar syftar till att visa vad resultatet blir om utbildningssystemet förblir i stort sett detsamma som idag och om individer väljer och slutför utbildningar på samma sätt och i samma takt som idag. Beräkningarna visar att utbildningsnivån i Sverige fortsätter att stiga. År 2035 beräknas 43 procent av befolkningen i åldern 16–74 år ha en eftergymnasial utbildning, motsvarande andel år 2012 var 36 procent.
  2. Beräkningarna av den framtida efterfrågan på utbildade grundar sig på fyra olika delar där den första är den totala sysselsättningsutvecklingen. Den framtida sysselsättningsutvecklingen är en följd av antaganden om hur förvärvsdeltagandet väntas förändras i olika grupper. Den andra faktorn är den framtida näringsgrensutvecklingen där antalet förvärvsarbetande fördelats på 58 olika näringsgrenar. Den tredje är antaganden om yrkesutvecklingen per näringsgren och den fjärde är antaganden om framtida utbildningskrav per yrke. Antalet förvärvsarbetande i åldern 16–74 år uppgick till 4,5 miljoner år 2012 och väntas öka med 510 000 personer till år 2035. De utrikes födda väntas stå för större delen av denna ökning. Sysselsättningen väntas också öka bland äldre. Strukturomvandlingen med allt fler arbetande inom tjänsteproduktionen och färre inom industrin väntas fortsätta under prognosperioden. Sysselsättningen inom offentliga tjänster väntas öka kraftigt som en följd av ökade personalbehov inom bland annat äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.

Avsikten med SCB:s beräkningar är att lyfta fram de obalanser mellan tillgång och efterfrågan som uppstår om utvecklingen fortsätter i nuvarande banor. I beräkningarna tas således ingen hänsyn till vilken effekt uppkomna obalanser kan komma att få på människors val av utbildning, statens och kommunernas styrning av utbildningsresurserna och/eller arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildningsgrupper. Att skillnaden mellan beräknad framtida tillgång och efterfrågan är stor betyder inte nödvändigtvis att ett visst antal personer kommer att bli arbetslösa eller att lediga platser inte kommer att tillsättas, utan innebär snarare att kravet på anpassning kommer att bli stort.

Publikation

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Prognosinstitutet

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
E-post
prognosinstitutet@scb.se

Förfrågningar

Karin Zetterberg Grünewald

Telefon
010-479 45 31
E-post
karin.grunewald@scb.se

Stefan Vikenmark

Telefon
010-479 43 78
E-post
stefan.vikenmark@scb.se