2020-2023
Utländska forskarexaminerade stannar i Sverige i högre utsträckning än masterexaminerade
Statistiknyhet från SCB 2026-03-02 8.00
Tre år efter avslutade studier är knappt sex av tio utländska forskarexaminerade 2017–2020 kvar i Sverige. Bland inresande studenter som tog en masterexamen i Sverige 2019 fanns endast var tredje kvar i landet tre år senare. Bland inresande studenter med magisterexamen var så få som 15 procent kvar.
Det visar två nya rapporter som SCB tagit fram inom ramen för regeringsuppdraget Work in Sweden.
Totalt examineras omkring 1 000 utländska forskarstuderande årligen i Sverige. Ungefär 5 000 inresande studenter tar examen från ett 2-årigt masterprogram och ungefär 1 600 från ett 1-årigt magisterprogram. Bland utländska doktorsexaminerade är de vanligaste forskningsämnesområdena Naturvetenskap, Teknik och Medicin och Hälsovetenskap. Bland inresande med examen från 2-åriga masterprogram är Teknik och tillverkning den vanligaste inriktningen.
- Andelen som stannar kvar i Sverige efter sin examen är störst bland examinerade inom utbildningsinriktningen Teknik. Det gäller både forskar- och masterexaminerade, säger Tomas Westling, statistiker på SCB.
Många talanger kvar i Sverige efter examen inom teknik
Svårare arbetsmarknad för utländska än svenska doktorander
Andelen som är etablerade på arbetsmarknaden tre år efter avslutade studier är lägre bland utländska forskarexaminerade jämfört med svenska forskarexaminerade. Bland utländska forskarexaminerade som finns kvar i landet är 77 procent etablerade på arbetsmarknaden medan motsvarande andel bland svenska forskarexaminerade är 89 procent.
Lägre etableringsgrad bland utländska forskarexaminerade
Den högsta etableringsgraden bland utländska forskarexaminerade har de som har en examen inom Teknik och Naturvetenskap, 80 respektive 77 procent. Bland svenska forskarexaminerade finns den högsta etableringsgraden bland dem som har en examen inom Medicin och hälsovetenskap respektive Teknik, 92 procent inom båda forskningsämnesområdena.
Vanligt att masterexaminerade stannar i Sverige för att studera på forskarnivå
Vad som händer efter masterexamen skiljer sig mellan inresande och svenska masterexaminerade. Etableringsgraden är betydligt lägre för utländska masterexaminerade än för svenska inrikes födda masterexaminerade, 59 jämfört med 80 procent. Det beror på att många inresande stannar i Sverige för att fortsätta att studera på forskarnivå.
Vanligt med fortsatta studier bland inresande masterexaminerade
- Det är vanligt att utländska masterexaminerade stannar kvar i Sverige för att börja på en forskarutbildning, säger Magnus Nyström, statistiker på SCB. Bland inresande studenter med en masterexamen från 2019 som var kvar i Sverige 2022 hade 22 procent påbörjat en forskarutbildning i Sverige.
Den högsta etableringsgraden finns bland inresande masterexaminerade inom utbildningsinriktningen Teknik och tillverkning. Andelen som påbörjat en forskarutbildning i Sverige är högst inom utbildningsinriktningen Hälso- och sjukvård samt social omsorg samt inom Naturvetenskap, matematik och IKT (Informations- och kommunikationsteknik). Inom Naturvetenskap, matematik och IKT var också andelen högst som hade yrken som matchade med utbildningen.
Definitioner och förklaringar
Uppföljningen av högskoleexaminerade på avancerad nivå och forskarexaminerade redovisas i två separata rapporter. Rapporten om högskoleexaminerade på avancerad nivå följer upp examinerade 2019 med fokus på masterexaminerade. Rapporten om forskarexaminerade följer upp examinerade 2017–2020. I båda rapporterna redovisas hur många som stannar kvar i Sverige efter avslutade studier och hur arbetsmarknadsutfallet ser ut tre år efter avslutade studier.
Vilka som ingår i rapporterna
Utländska forskarexaminerade definieras som:
- Personer från andra länder som har beviljats uppehållstillstånd för studier i Sverige och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades.
- Utrikes födda som har invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjades
- Doktorander som saknar uppgift om svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system.
- Doktorander med okänd bakgrund, det vill säga de med okänt födelseland eller som inte återfinns i registret över totalbefolkningen.
Följande magister- och masterexaminerade definieras som inresande studenter:
- Personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och där beslutet om uppehållstillstånd är fattat mindre än två år innan studierna påbörjades.
- Utrikes födda som invandrat mindre än sex månader innan studiestarten.
- Övriga personer som saknar uppgift om svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system. I gruppen inresande studenter ingår även studenter som läser på distans från annat land.
Studiernas inriktning
Forskarutbildningar kategoriseras i forskningsämnesområden, se https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/standard-for-svensk-indelning-av-forskningsamnen/
Master- och magisterutbildningarna redovisas istället utifrån Svensk utbildningsnomenklatur SUN2020, läs mer här https://www.scb.se/dokumentation/klassifikationer-och-standarder/svensk-utbildningsnomenklatur-sun/
De fullständiga benämningarna för utbildningsinriktningarna för masterexaminerade är:
- Humaniora och konst
- Hälso- och sjukvård samt social omsorg
- Naturvetenskap, matematik och informations- och kommunikationsteknik
- Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration
- Teknik och tillverkning.
Etableringsmåttet
Det etableringsmått som används för att följa upp arbetsmarknadsutfallet delar in populationen i fem kategorier efter hur stark ställning de har på arbetsmarknaden:
- Student: Studerande vid svenska universitet eller inom andra utbildningsformer
- Etablerad ställning: God ställning på arbetsmarknaden
- Osäker ställning: Relativt låg arbetsinkomst eller förekomst av arbetslöshet
- Svag ställning: Låg arbetsinkomst eller förekomst av heltidsarbetslöshet en stor del av året
- Utanför arbetsmarknaden: Ingen arbetsinkomst.
Publikationer
En mer utförlig redovisning av resultaten finns här: