Denna artikel är den första av tre som handlar om energipriser. Här beskrivs vad som påverkar drivmedelspriserna och hur drivmedelspriserna påverkar konsumentprisindex, KPI, och prisindex för inhemsk tillgång, ITPI.

Hur fungerar marknaden?

Drivmedel inkluderar ett flertal produkter som är nödvändiga för både privatpersoner och företag. Vanliga konsumentprodukter är bensin och diesel. Utöver detta köper företag även bränsle till sjötransport, flygbränsle samt eldningsolja för uppvärmning av huvudsakligen industrilokaler, vilket konsumenter inte gör. Den huvudsakliga råvaran i dessa produkter är råolja. Områden med stora oljefyndigheter är till exempel Nordsjöområdet, mellanöstern, delar av Ryssland och USA. Råolja är en av världens mest handlade råvaror och kan ses som en temperaturmätare för hur den globala ekonomin mår eftersom sambandet mellan efterfrågan på olja och ekonomisk tillväxt är starkt.

Råoljeprisets årstakt i januari 2022 enligt ITPI

I Sverige importerar raffinaderier råolja som de sedan raffinerar till bland annat bensin och diesel. Även direktimport av färdiga drivmedelsprodukter förekommer. Drivmedelsprodukter handlas på samma sätt som råoljan på råvarubörser i hela världen. För oss som tillhör den nordeuropeiska marknaden är det i Rotterdam som priset dagligen avgörs av köpare och säljare och som därmed påverkar pumppriset på våra tankstationer.

Sedan juli 2018 har Sverige ett statligt styrmedel, reduktionsplikt, som ska verka för att minska växthusgasutsläppen från vägtrafiken. Reduktionsplikten reglerar hur mycket drivmedelsprodukternas växthusgasutsläpp ska minska och i praktiken styr detta mot en ökad inblandning av biodrivmedel och en utfasning av den fossila råoljan. Exempel på biodrivmedel är HVO och FAME som har blivit vanliga i diesel, samt etanol i bensin.

Olika biodrivmedel har olika stora växthusgasutsläpp och företagen får själva avgöra vilka och hur mycket biodrivmedel som ska blandas in i bensin och diesel. För att innehållet i drivmedlet ska bli tydligt för konsumenten finns det ett krav att redovisa information om drivmedlens utsläpp, vilka råvaror som ingår i drivmedlet samt ursprungsland.

Reduktionsnivåer enligt reduktionsplikten

Reduktionsnivåer enligt reduktionsplikten Reduktionsnivåer av växthusgasutsläpp jämfört med en fossil motsvarighet enligt reduktionsplikten, procent

Källa: Lag (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel (Sveriges riksdag)

Vad påverkar priserna?

Vid årsskiftet 2021/2022 bröt dieselpriset på tankstationer igenom 20 kronor per liter och bensinpriset noterades till cirka 19 kronor per liter i slutet av januari. Detta är historiskt höga drivmedelspriser. Drivmedelspriset kan delas in i moms, punktskatt och produktkostnad som visas i följande diagram. Produktkostnaden utgörs av en mängd olika faktorer. Den viktigaste råvaran vid tillverkning av bensin och diesel är råolja och dess prisutveckling har en stor påverkan på drivmedelspriserna. Råoljepriset styrs av storpolitik samt utvecklingen i världsekonomin och kan stundtals variera kraftigt.

Drivmedelsprisets komponenter

Genomsnittligt konsumentpris för bensin och diesel uppdelat på produktkostnad, punktskatt och moms, januari 2022, kronor per liter

Källa: Konsumentprisindex (SCB)

En annan viktig faktor som påverkar priset på drivmedel är valutakursen. Bensin och diesel handlas i amerikansk dollar på världsmarknaden och priset i Sverige är beroende av hur dollarkursen utvecklas mot den svenska kronan.

Reduktionsplikten påverkar också prisutvecklingen på drivmedel. Ökad inblandning av biodrivmedel kommer att leda till att drivmedelspriserna blir alltmer påverkade av priset på biodrivmedel. Dessa produkter har generellt sett ett högre pris än det fossila drivmedlet som är på väg att fasas ut. Ökade reduktionsnivåer kommer därmed att leda till stigande bensin- och dieselpriser. Regeringen har uppskattat att konsumentpriset kommer stiga med 0,08 till 0,12 kronor per liter (exklusive moms) för varje procentenhet som reduktionsnivåerna ökar.

Ytterligare kostnader som tillkommer till produktkostnaden är exempelvis att raffinera råvaror till drivmedelsprodukter, transportkostnader till tankstationer och vinstpåslag för drivmedelsföretagen. Punktskatten består av koldioxid- och energiskatt och tas ut med ett fast belopp per liter medan momsen är en rörlig skatt som beräknas på punktskatt och produktkostnad. Ändringar i punktskatten sker vanligtvis vid årsskiften. Den totala skattedelen utgör ungefär 60 procent av bensinpriset respektive 45 procent av dieselpriset.

Hur mäts prisutvecklingen?

SCB mäter prisutvecklingen på drivmedelsprodukter i flera transaktionsled. Prisutvecklingen för drivmedelsprodukter som konsumeras av privatpersoner visas i Konsumentprisindex (KPI). Här mäts priset som privatkonsumenter betalar vid pumpen.

De drivmedelsprodukter som svenska drivmedelsföretag producerar och säljer inom Sverige samt de drivmedelsprodukter som importeras av svenska företag mäts i Prisindex för inhemsk tillgång (ITPI).

De olika täckningsområdena medför vissa skillnader mellan KPI och ITPI. Konsumentpriset i KPI innehåller exempelvis skatter, vilket producentpriset i ITPI inte gör. KPI samlar enbart in priset till privatpersoner, medan ITPI samlar in priset för hela den inhemska försäljningen, oavsett slutkund. Detta inkluderar till exempel marindiesel till sjöfartyg, flygbränsle med mera.

En grundprincip i alla prisindex är att mäta ”likamed-lika”, vilket innebär att justera prisindexet om produktens kvalitet förändras. Detta för att prisindexet ska visa rena prisförändringar, och inte sådana prisförändringar som beror på förändrad kvalitet. Senast en kvalitetsjustering tillämpades för drivmedelsprodukterna var i augusti 2021 då etanolinblandningen i den 95-oktaniga bensinen ökade från 5 till 10 volymprocent. Mer information om kvalitetsvärderingar går att läsa i Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nr 3 2020 (PDF)

Höga prisökningar på diesel i Sverige

Diagrammet visar att prisförändringarna är mer volatila i ITPI jämfört med KPI. Skillnaderna beror på olika hantering av skatter och olika täckningsområden för KPI och ITPI.

Mer volatila priser i ITPI än i KPI

Prisutveckling i procent för raffinerade petroleumprodukter i ITPI (SPIN 19.2) samt drivmedel i KPI (COICOP 07.2.2), jämfört med samma månad föregående år

Källa: Prisindex i producent- och importled (SCB) och konsumentprisindex (SCB)

Under 2021 har nya rekordnivåer noterats för drivmedelsprisernas årstakter. De stigande råoljepriserna och ökade krav från reduktionsplikten har varit bidragande faktorer till stigande priser. Hur mycket av prisökningen som kommer från råoljepriset respektive ökad reduktionsplikt är dock svårt att avgöra.

I jämförelse med andra europeiska länder från juli 2018 (då reduktionsplikten infördes i Sverige) har bensinpriset ökat i paritet med den genomsnittliga prisökningen på bensin i Europa. Utvecklingen av det svenska konsumentpriset för diesel är dock betydligt högre än Europasnittet.

Prisökningen på diesel var betydligt högre i Sverige än EU-genomsnittet

Förändring av konsumentpriser från juli 2018 till januari 2022 för bensin och diesel, procent

Källa:Eurostat

Svenska konsumentpriser för bensin och diesel utgörs till stor del av skatt, som har nämnts ovan. Diagrammet nedan visar hur drivmedelspriserna har utvecklats sedan juli 2018 med hänsyn till skatteändringar. Det framgår att den drivande faktorn bakom den senaste tidens prisökningar har varit stigande produktkostnader som står för cirka 70 procent av den totala ökningen.

Prisförändring i kronor per liter

Prisförändring från juli 2018 till januari 2022, för bensin och diesel, uppdelat på produktkostnad, punktskatt och moms, kronor per liter

Källa: Konsumentprisindex (SCB)

I följande artiklar kommer vi först gå igenom den andra stora delen av energipriserna, elpriserna. Därefter kommer vi behandla de volatila energiprisernas inverkan på KPI och måttet KPIF-XE där energipriser räknas bort.

Fler artiklar inom ämnet

Fördjupningsartiklar om Sveriges ekonomi

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 3 - 2022.

Ladda ner nummer 3 - 2022 (PDF)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv