Det har varit en turbulent tid i världen de senaste åren. Ekonomin och sysselsättningen påverkades kraftigt av coronapandemin under 2020. Restriktioner bidrog till att sysselsättningen minskade, speciellt i direktkonsumerande tjänstebranscher som taxiföretag, hotell, restauranger och frisörer. Arbetsmarknaden började sin återhämtning under andra kvartalet 2021.

I februari 2022 invaderade Ryssland Ukraina och den geopolitiska situationen blev orolig. Det blev en utbudschock först inom energiområdet med högre elpriser som följd. När länderna öppnade upp sig efter pandemin uppstod dessutom efterfråge- och utbudsstörningar. Lägre utbud och högre efterfrågan fick inflationstakten att öka globalt. Inflationen är nu på väg ned men är fortsatt hög och bromsar ekonomin då köpkraften dämpas av stigande räntor. Ekonomins inbromsning sätter i sin tur sina spår på arbetsmarknaden, även om rörelserna ännu varit små.       

Positiv sysselsättningstillväxt sedan maj 2021

Sedan ett drygt år tillbaka publicerar SCB administrativa månatliga uppgifter över befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). För mer information om statistiken se faktaruta i slutet av artikeln. Uppgifter finns tillgängliga från januari 2020, vilket innebär att uppgifter om årsförändringar finns från januari 2021. 

Sysselsättningstillväxten fortsatt positiv, men avtagande

Sysselsättningstillväxt hela ekonomin, årstakt, procent  

Anm: Respektive månad i jämförelse med samma månad föregående år.

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar

Efter nedgången under pandemin har antalet sysselsatta kontinuerligt vuxit sedan maj 2021. I juli 2023 var 5 385 000 individer sysselsatta i åldern 15 till 74 år. BAS-statistiken tillsammans med arbetskraftsundersökningarna (AKU) för åren före 2020 visar att antalet sysselsatta i den svenska ekonomin aldrig varit så många som nu.

Sysselsättningsgraden var samtidigt 70,6 procent i juli 2023, det vill säga fler än sju av tio individer i befolkningen i arbetsför ålder var sysselsatta. Noterbart är att juli generellt är en månad med högre sysselsättningsgrad tack vare att många studenter har jobb.

På årsbasis var sysselsättningsökningen som högst i maj 2022 för att därefter falla tillbaka. I juli 2023 var sysselsättningstillväxten strax under 1 procent, vilket är betydligt lägre än tillväxten på 4 procent i maj 2022. Den höga tillväxten då var en konsekvens av arbetsmarknadens återhämtning efter pandemin.  

”I juli 2023 var sysselsättningstillväxten
strax under 1 procent”

Den bransch som växte mest procentuellt var vattenförsörjning som ökade med 6,3 procent mellan juli 2022 och juli 2023. Då hänsyn tas till att branschen är en av de minsta branscherna i ekonomin ger det ett bidrag till hela ekonomins sysselsättningsutveckling på endast 0,03 procentenheter.

Tre branscher stod för mer än halva sysselsättningstillväxten i juli 2023

Branschers sysselsättningsbidrag (y-axel, procentenheter) respektive sysselsättningstillväxt (x-axel, procent) juli 2023 jämfört med juli 2022. Bubbelstorleken visar branschens vikt som baseras på antal sysselsatta inom respektive bransch

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar 

Klicka här för större diagram (pdf)

Offentlig förvaltning bidrog mest till sysselsättningstillväxten senaste året

Storleksmässigt är vård och omsorg den största branschen. Av alla sysselsatta i ekonomin var 17,4 procent sysselsatta inom vård och omsorg i juli 2023. Branschen växte med 0,6 procent vilket gav ett sysselsättningsbidrag på 0,10 procentenheter. Det innebar att vård och omsorg gav det fjärde största bidraget. De tre branscher som gav störst bidrag till sysselsättningstillväxten i juli 2023 var offentlig förvaltning, företagstjänster (verksamheter inom juridik och ekonomi, vetenskap och teknik) samt informations- och kommunikationsverksamhet. Dessa tre branscher stod för 0,56 procentenheter av sysselsättningstillväxten på 0,95 procent.

Sex branscher hade färre sysselsatta

De flesta branscherna ökade sysselsättningen, men totalt var det sex branscher som sysselsättningsmässigt backade mellan juli 2022 och juli 2023. Totalt arbetade 16 procent av de sysselsatta inom dessa sex branscher. Branschen uthyrning m.m. bidrog mest negativt till sysselsättningsutvecklingen i ekonomin (minus 0,05 procentenheter).  

Hotell och restaurang påverkades mest av pandemin

Mer än hälften av sysselsättningstillväxten kom från tre tjänstebranscher, vilket kan tolkas som att det var tjänstebranscherna som drev sysselsättningstillväxten i juli 2023 på årsbasis. Industrisektorn har i termer av sysselsättningsförändring varit mindre konjunkturkänslig och har inte fluktuerat i samma utsträckning de senaste åren.

En bidragande orsak är att tjänstesektorn, i synnerhet de direktkonsumerande tjänstebranscherna drabbades hårdare under coronapandemin. En av de branscher som drabbades allra hårdast var hotell- och restaurangbranschen. Under pandemins första år 2020, minskade antalet sysselsatta i branschen med drygt 25 procent. En konsekvens utav de tidigare kraftiga neddragningarna inom tjänstesektorn är att branscherna har återanställt och därmed vuxit kraftigt. 

Tjänstesektorn har drivit sysselsättningstillväxten sista två åren

Sysselsättningsbidraget från tjänstesektorn respektive industrin, årstakt, procentenheter   Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar 

Sett över hela den studerade tidsperioden, januari 2021 till och med juli 2023 är det framför allt tre branscher som haft störst inverkan på den totala sysselsättningen i ekonomin. Dessa tre branscher var hotell och restaurang, uthyrning samt handel.

Hotell- och restaurangbranschen påverkades starkt av konjunkturen och av nedstängningarna under pandemin. I början av 2021 var branschens bidrag till den totala sysselsättningen nästan minus 1 procentenhet och under 2022 sågs motsvarande uppgång. Konjunktursvängningarna inom handel respektive uthyrning var inte alls lika dramatiska som inom hotell- och restaurangbranschen. I juli 2023 var dessa branschers sysselsättningsbidrag kraftigt reducerat.

Hotell och restaurang påverkades kraftigt av pandemin

Sysselsättningsbidraget från de tre viktigaste branscherna till ekonomins sysselsättningsförändring under perioden januari 2021 och juli 2023, procentenheter  

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar 

Tendensen för alla branscher är att sysselsättningstillväxten avtar och att allt fler branscher uppvisar en minskning av antal sysselsatta. Byggbranschen har under hela 2023 kontinuerligt minskat sitt sysselsättningsbidrag och i juli var bidraget 0,05 procentenheter. I januari var motsvarande tal 0,21 procentenheter. Noterbart är att sysselsättningstillväxten då var 2,9 procent för branschen.   

Utrikes födda fortsätter att driva sysselsättningstillväxten

I Sveriges ekonomi nr 11 2022 visade vi att utrikes födda drev sysselsättningstillväxten. Se länk i slutet av artikeln. Skillnader i olika arbetsmarknadsindikatorer mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden är fortsatt betydande. I juli 2023 var sysselsättningsgraden för inrikes respektive utrikes födda 72,6 respektive 63,0 procent.

Under samma period var den registrerade arbetslösheten i BAS 2,4 procent för inrikes födda respektive 10,5 procent för utrikes födda. Det visar på att det finns en större andel av utrikesfödda som finns direkt tillgängliga för jobb jämfört med de som är inrikes födda. Trots att utrikes födda utgör en minoritet i ekonomin, cirka en fjärdedel av befolkningen mellan 15 och 74 år, var det till stor del de som drev sysselsättningstillväxten i ekonomin. Ända sedan juni 2022 har gruppen utrikes födda bidragit mer till sysselsättningstillväxten än inrikes födda. 

Utrikes födda bidrar mest till sysselsättningstillväxten

Bidrag till sysselsättningsförändringen i hela ekonomin uppdelat på in- respektive utrikes födda, procentenheter  

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar

Sysselsättningen bland utrikes födda var 3,6 procent högre i juli 2023 än samma månad i fjol. Det motsvarar en ökning med 41 100 individer. För inrikes födda var sysselsättningstillväxten 0,2 procent, eller 9 600 individer. Det innebär att utrikes födda stod för 0,78 procentenheter av sysselsättningsbidraget, medan inrikes födda stod för resterande 0,18 procentenheter.

Inrikes födda drabbades hårdast av neddragningarna inom hotell och restaurang

Studeras sysselsättningsutvecklingen för de två branscherna hotell och restaurang respektive handel finns vissa skillnader mellan grupperna in- och utrikesfödda. I motsatts till handeln minskade sysselsättningen för de utrikes födda inom hotell- och restaurangbranschen under coronapandemin. Samtidigt var det ingen annan bransch i ekonomin som drabbades hårdare under coronapandemin än hotell- och restaurangbranschen. De inrikes födda drabbades ännu hårdare av neddragningarna än utrikes födda. 

Sysselsättningen ökar ungefär i samma takt för in- och utrikes födda inom hotell och restaurang

Bidrag till sysselsättningsförändringen inom hotell och restaurang uppdelat på in- respektive utrikes födda, procentenheter  

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar 

Den andra skillnaden är den senaste tidens sysselsättningsutveckling. Inom hotell- och restaurangbranschen följer sysselsättningsbidraget för grupperna in- och utrikes födda varandra relativt väl och bidrar positivt till sysselsättningstillväxten. Men inom handeln ses ett annat mönster. Antalet inrikes födda har mer eller mindre minskat sedan februari i år, men ännu växer antalet utrikes födda inom branschen och bidrar till en ökad sysselsättning i ekonomin.     

Sysselsättningen ökar endast för utrikes födda inom handeln

Bidrag till sysselsättningsförändringen inom handeln uppdelat på in- respektive utrikes födda, procentenheter Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar 

De med förgymnasial utbildning fick jobb

I nästa dekomponering bryts sysselsättningsbidraget ned på utbildningsnivå. Observera att utbildningsregistret har en relativt lång eftersläpning. Det innebär att för att kunna redovisa på utbildningsnivå måste gamla uppgifter användas. För individer i BAS 2022 och 2023 används deras senaste kända utbildningsnivå i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) från år 2021. De som inte var folkbokförda 2021 får en förgymnasial utbildningsnivå.

I slutet av den redovisade perioden ser det nästan ut som att materialet är uppdelat efter de olika utbildningsnivåerna. Statistiken visar att de med förgymnasial utbildning drev sysselsättningen när ekonomin växte. Och så har det till större del sett ut även en tid tillbaka. En delförklaring är att unga individer som avancerat i utbildningssystemet de senast två åren har en förgymnasial utbildningsnivå 2021. Det är inte så konstigt med tanke på att den relativa arbetslösheten mellan in- och utrikes skiljer sig markant åt. Utrikes födda är överrepresenterade bland de med endast förgymnasial utbildning jämfört med fördelningen i befolkningen i allmänhet (drygt 36 procent).   

Sysselsättningen ökar endast för personer med förgymnasial utbildning

Bidrag till sysselsättningsförändringen i hela ekonomin uppdelat efter utbildningsnivå, procentenheter

Anm: Individernas utbildningsnivå avser 2021 års nivå. Ej folkbokförd 2021 klassificeras med förgymnasial utbildningsnivå.

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar 

Under hela 2023 har både individer med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå bidragit negativt till sysselsättningsutvecklingen. Störst negativt bidrag kommer från de med gymnasial utbildning.

Dragloket är tjänstesektorn som anställer förgymnasialt utbildade

Det är tydligt att det är tjänstesektorn som just nu agerar dragloket på arbetsmarknaden, men det är enbart från de som har en förgymnasial utbildningsnivå. Antalet sysselsatta inom tjänstesektorn med gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå har sedan oktober 2022 minskat i antal, alltså haft ett negativt sysselsättningsbidrag. Dessutom blir antalet sysselsatta med förgymnasial utbildningsnivå i industrin fler. Det är en tydlig bild av hur situationen just nu är på arbetsmarknaden. 

Sysselsättningen ökar främst inom tjänstesektorn för personer med förgymnasial utbildning

Bidrag till sysselsättningsförändringen inom tjänstesektorn respektive industrin uppdelat på olika utbildningsnivåer, procentenheter

Anm: Individernas utbildningsnivå avser 2021 års nivå. Ej folkbokförd 2021 klassificeras med förgymnasial utbildningsnivå.

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar 

Den outnyttjade arbetskraften är större bland utrikes födda

Den relativa arbetslösheten skiljer sig markant mellan in- och utrikes födda. För de inrikes födda med en eftergymnasial utbildningsnivå var endast 1,1 procent registrerat arbetslösa. Motsvarande andel för utrikes födda med liknande utbildningsnivå var 5,3 procent. Nivåmässigt blir skillnaderna ännu större om vi studerar de övriga två utbildningsnivåerna. Av de utrikes födda som har en förgymnasial utbildning eller som saknar en utbildningsnivå var 17,6 procent registrerat arbetslösa i juli 2023. Storleksmässigt var denna grupp nästan 68 500 individer. 

Fler utrikes födda utan jobb

Andel arbetslösa i procent av arbetskraften, antal arbetslösa samt antal i gruppen övriga uppdelat på inrikes och utrikes födda respektive utbildningsnivå. Siffrorna avser juli 2023 i åldersgruppen 15–64 år

Anm: Gruppen övrig är villkorad på att de inte får vara klassade som studenter under april i BAS. Individer i gruppen övrig är varken sysselsatt, arbetslös, studerande, pensionär eller sjuk.

Källa: Befolkningens arbetsmarknadsstatus (SCB), egna beräkningar

Dessutom kan vi till denna grupp addera drygt 121 100 utrikes födda som inte var klassade som aktiva, sjuka eller pensionärer i BAS och som inte gick i skolan under april samma år. Alla dessa står givetvis inte till arbetsmarknadens förfogande men det innebär att några av de nästan 31 procent av alla utrikes födda mellan 15 och 64 år som har högst en förgymnasial utbildningsnivå eller ingen känd utbildning skulle kunna arbeta eller studera. Motsvarande andel för inrikes födda med samma utbildningsnivå var 9 procent. Kontentan är att det är relativt många i gruppen förgymnasialt utbildade som borde kunna bli sysselsatta och det är just det vi ser – att de kliver in på arbetsmarknaden och driver sysselsättningstillväxten i ekonomin. 

”Gruppen förgymnasialt utbildade kliver in på arbetsmarknaden och driver sysselsättningstillväxten”

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nr 10 2023.

Ladda ner nummer 10 2023 (pdf)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv