När det gäller länder är fenomenet med exklaver vida känt: Alaska, Kaliningrad oblast och efterkrigstidens Västberlin är några exempel. Mindre känt är att den här typen av geografisk uppstyckning också förekommer i Sverige på kommunal nivå – på 671 platser i landet, som SCB nu kartlagt i en unik genomgång.

– Att det ser ut så här beror bland annat på äldre tiders kommunreformer, säger Stefan Svanström, expert på geografiska informationssystem på SCB.

Den mer kända exklaven Västberlin, före 1990, och ett par mindre kända exklaver tillhörande Vänersborgs kommun i Grästorps kommun. 

Rest från äldre dagar

1863 års kommunreform resulterade i 2 500 kommuner när socknar övergick till att bli borgerliga kommuner. Därefter har systemet med kommuner gjorts om i omgångar och antalet bantats till dagens 290.

För hundratals år sedan kunde jordbrukare ha mark som var utspridd över slåttermark, fäbodar eller torvmyrar i olika socknar. När socknar slogs samman i större kommuner följde fastigheterna med, trots att de låg på fel sida om kommungränsen. Dagens exklaver är rester av den mark som kom i kläm i kommunbildningarna, och därför ligger de också ofta nära kommungränserna.

Antal exklaver per kommun, 2025

Flest exklaver finns i de norra länen i Sverige.

Utmaningar i befolkade exklaver

Av samtliga 671 exklaver i landet är 47 befolkade och de ligger utspridda i 37 kommuner. Sammanlagt bor 194 människor i en kommunal exklav. För dem kan vardagen i värsta fall upplevas som lite mer krånglig.

Exklavens kommunala skattesats kan skilja sig från vad grannarna på andra sidan vägen betalar i sin kommun. I kommunalvalet röstar den boende i den kommun exklaven tillhör och får alltså inte vara medbestämmande i de angelägenheter som rör den närmaste omgivningen.

Vardagliga bestyr som skolskjuts, sophämtning, vatten- och avlopp, bygglov, posthämtning och snöröjning är exempel på kommunala funktioner som måste fungera för invånarna – men som kan blir svårt för kommunen att ordna i exklaven.

Avtal framför markväxling

I modern tid är det möjligt för fastighetsägare att ansöka om kommunbyte men det kan vara komplicerat juridiskt och administrativt.

– Kommuner emellan kan det många gånger vara lättare att lösa de boendes behov genom avtal, i stället för att ändra kommungränser, säger Stefan Svanström och tillägger:

– Det finns ett exempel där kommuner inte kunnat komma överens om hur man ska lösa vissa av behoven i exklaven. Då har kommunen behövt köra en avfallsbil genom grannkommunen in till sin exklav, för att tillgodose avfallshämtningen åt sina invånare där, säger Stefan Svanström.

Hitta exklaverna med kartverktyget

Använd SCB:s kartverktyg för att se var i landet exklaverna finns: Informationspanel - Kommunala exklaver och enklaver

Fakta: Exklaver och enklaver

En exklav är ett område som tillhör en kommun men är geografiskt avskilt från resten av kommunen. Området kallas exklav ur den egna kommunens perspektiv, och enklav ur omgivande kommuners perspektiv.

I landet finns också flera exempel på mer komplexa enklaver som ligger inom en annan kommuns enklav.

Nära hälften av landets kommuner har en eller flera exklaver utspridda i andra kommuner. Flest har Kiruna (78), Storuman (55), Övertorneå (39), Falun (27) och Östhammar (18).

Länkar

Kartverktyg: Informationspanel - Kommunala exklaver och enklaver

Läs mer: Kommunala öar på fel sida gränsen

Fler nyheter, pressmeddelande och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB