Till innehåll på sidan

Kort analys

Svenskar har näst mest skulder

Senast uppdaterad: 2020-04-07

Om man jämför hushållens skuldsättning i några europeiska länder hamnar Sverige näst högst upp. Bara danskarna har högre lån per capita.

De svenska hushållens höga, och ständigt ökande, skuldsättning har diskuterats flitigt under hela 2010-talet. Den större delen av skulderna är lån som har tagits för att finansiera bostadsköp. Så i takt med att bostadspriserna har stigit har även skuldsättningen ökat.

Hushållens samlade lån har i stort sett vuxit oavbrutet under hela 2000-talet. En hög skuldnivå kan bli problematisk för den enskilde vid förändringar i samhällsekonomin. Till exempel som nu vid en ekonomisk kris när  arbetslösheten sannolikt kommer att stiga och det skulle kunna bli ett prisfall på bostadsmarknaden.

Danskarna mest skuldsatta

Diagrammet nedan visar en jämförelse mellan lånesituationen i Sverige och några andra europeiska länder. Siffrorna avser hushållens totala skulder i monetära finansinstitut (MFI), det vill säga exempelvis lån hos banker, bolåneinstitut och finansbolag. I princip alla svenska hushållens lån är tagna i MFI bortsett från CSN-lånen, som är statliga lån.

Hushållens lån per capita

Beräknat i euro per den sista december 2019, lån i monetära finansinstitut (MFI).

Hushållens lån per capita Beräknat i euro per den sista december 2019, lån i monetära finansinstitut (MFI).

Källa: Europeiska centralbanken och Macrobond

Av de jämförda europeiska länderna, där bland annat Europas största ekonomier och några grannländer ingår, har danska hushåll högst skuldsättning per capita.

I slutet av 2019 låg den svenska skulden på knappt 39 000 euro per invånare. Det motsvarar ungefär 427 000 svenska kronor. Samma siffra för Danmark är ungefär 620 000 svenska kronor, alltså nästan 200 000 kronor mer per capita.

Nederländerna på tredje plats

Efter Danmark och Sverige ligger  Nederländerna på tredje plats i störst lån per capita. Gemensamt för Danmark och Nederländerna är att bostadspriserna steg kraftigt under 2000-talets första decennium. Det här resulterade i kraftiga prisfall åren runt finanskrisen 2008. I sviterna av finanskrisen föll bostadspriserna kraftigt även i Spanien, mycket på grund av att ett intensivt byggande hade skapat ett stort utbud av nyproducerade bostäder. Spanska hushåll har däremot inte ett särskilt högt låntagande per capita jämfört med övriga europeiska länder.

Demografiska faktorer viktiga

Det finns några viktiga faktorer att ha i åtanke när man jämför låntagande per capita. Demografiska aspekter som till exempel befolkningens sammansättning är en sådan.

Skulderna är generellt sett mindre om en stor andel av befolkningen är väldigt unga (barn) eller gamla (pensionärer). Det beror på att de har ett lägre låntagande än exempelvis 35-åringar, som hör till de mest skuldsatta.

Hushåll i länder med en stor andel hyresbostäder är också normalt sett mindre skuldsatta, därför att bostadslånen utgör en så pass hög andel av de totala lånen

Prisökning på bostadsmarknaden driver på låntagandet

Sedan finanskrisen 2008 har Sveriges befolkning vuxit med ungefär en miljon personer. Om de totala lånen hade varit konstanta år efter år så hade lånen per capita sjunkit till följd av befolkningstillväxten. Men nu har de alltså ökat, vilket innebär att lånen har vuxit snabbare än befolkningen.

Den snabba skuldökningen i Sverige hänger till stor del ihop med prisökningen på bostadsmarknaden. I Danmark syns inte samma uppåtgående trend. Där har istället låntagandet per capita legat relativt konstant sedan finanskrisen.

Hushållens lån per capita i Sverige, Danmark och Irland

Lån i monetära finansinstitut (MFI), i euro, vid utgången av respektive år.

Hushållens lån per capita i Sverige, Danmark och Irland Lån i monetära finansinstitut (MFI), i euro, vid utgången av respektive år.

Källa: Europeiska centralbanken och Macrobond

Lånen minskar i Irland

I Irland ser trenden motsatt ut, där minskar lånen. Irland drabbades hårt av en kris inom bygg- och bostadssektorn under 2000-talets första decennium. Fastighetspriserna ökade snabbt tills luften gick ur bostadsmarknaden 2007. Vid det laget var lånen per capita betydligt högre än i Sverige, men därefter har de irländska hushållen betalat av sina lån och fått ner skuldsättningen.

Svenskarnas skulder höga i förhållande till inkomsterna

En hög skuldnivå behöver inte vara ett problem om den matchas med  höga inkomster. Relationen mellan skulder och inkomster mäts genom skuldkvoten. Ju högre skulderna är i förhållande till inkomsterna desto högre blir skuldkvoten.

Sveriges skuldkvot har ökat snabbt de senaste tjugo åren och ligger på en hög nivå jämfört med många andra länder. Det är samma tre länder - Danmark, Nederländerna och Sverige - som har högst låntagande per capita och  dessutom högst skuldkvot.

Fakta

I den här analysen har vi tagit hänsyn till befolkningens storlek. De  genomsnittliga låneskulderna har räknats fram per invånare (per capita).

Analysen är gjord ur ett makroekonomiskt perspektiv.

Statistiken berättar historier

Läs fler korta analyser