Till innehåll på sidan

Kort analys

De flesta har fått det bättre på fem år

Senast uppdaterad: 2020-02-27

Under femårsperioden 2013–2018 har Sveriges befolkning fått en bättre ekonomisk standard. Av dem som 2018 var i sena tonåren hade över 80 procent fått det bättre.

Två av tre i Sveriges befolkning har under åren 2013–2018 fått det bättre ekonomiskt ställt. Den ekonomiska standarden är ett välfärdsmått som bygger på hushållets totala disponibla inkomst, och på hur många som bor i hushållet och ska försörjas på inkomsten. Mellan de här åren ökade medianvärdet för den ekonomiska standarden med 10 procent, och det är en stor ökning.

I analysen har vi tagit med varje individ som ingick i Sveriges befolkning både 2013 och 2018, och tittat på om den ekonomiska standarden har ökat eller minskat för var och en av dem. Vid jämförelsen mellan åren har beloppen korrigerats för inflationen. Att den ekonomiska standarden höjs eller sänks behöver inte bero på högre eller lägre inkomst. Det kan också bero på vilka som bor i hushållet och förändrade familjeförhållanden. Man kan ha flyttat ihop eller separerat, eller fått ett barn eller så har barnen flyttat ut.

Ekonomisk standard varierar efter ålder

Men alla har inte fått det bättre. En av tre har fått en lägre ekonomisk standard på fem år, och hur stor andel som har fått det bättre varierar efter ålder och kön.

Andelen som har fått högre ekonomisk standard är större hos äldre barn än hos yngre. Av dem som var 17-18 år hade 80 % det bättre ställt än när de var 12-13 år 2013. Att det blir en topp för 17–18-åringar beror till stor del på att deras föräldrar, förutom högre inkomst, också har lägre barnrelaterad frånvaro från arbetet. Dessutom har många 17–18 åringar egna inkomster och de här inkomsterna räknas också in i hushållets disponibla inkomst.

Från 19 år sjunker andelen som fått en högre ekonomisk standard från 80 procent till 60 procent för 24-åringar. Det beror på att många flyttar hemifrån i 20-årsåldern och ska stå på egna ben, särskilt påverkas standarden för de som studerar.

När många sedan är klara med studierna ökar den ekonomiska standarden igen. Det beror på att man börjar arbeta och då får en högre inkomst. Dessutom flyttar många ihop med en partner, vilket också påverkar den ekonomiska standarden positivt. Utgifterna är lägre när två personer bor tillsammans än när de har varsitt hushåll. När barn kommer in i bilden ändras mönstret igen eftersom barn innebär en större försörjningsbörda.

För 50-åringar låg andelen som hade det bättre ställt 2018 än 2013 på nästan 80 procent, lika mycket som för 17–18-åringar. I den åldern är det slut på barnrelaterad frånvaro från arbetet. I många fall har barnen också flyttat hemifrån vilket minskar försörjningsbördan.

Att gå i pension innebär minskade inkomster. Bland 71-åringar är andelen som fått högre ekonomisk standard allra lägst. Det beror på att många tar ut den större delen av tjänstepensionen och det privata pensionssparandet när de är mellan 65 och 70 år. I åldrarna 67–76 år har mindre än hälften högre ekonomisk standard än de hade fem år tidigare.

Finns det några könsskillnader?

Ja, och i vissa åldrar är skillnaderna relativt stora. Bland dem som 2018 var 19–25 år hade en större andel män än kvinnor en positiv inkomstutveckling. Det beror på att kvinnor flyttar hemifrån tidigare och i större utsträckning väljer att studera.

I åldrarna 40–45 år var det däremot en större andel av kvinnorna som hade en positiv inkomstutveckling. Förklaringen kan vara att många kvinnor som arbetade deltid under småbarnsåren gick upp i arbetstid igen.

Mellan 60 och 70 år hade en större andel män än kvinnor högre ekonomisk standard. Det beror framförallt på att män i större utsträckning fortsätter att arbeta efter pensionen. Dessutom är det så att i de högre åldrarna är det inte bara storlek på pension och ett eventuellt bostadstillägg som påverkar den ekonomiska standarden, många har också blivit änkor/änklingar.

Andelen i befolkningen som hade högre ekonomisk standard 2018 än 2013 efter ålder, (2018 års priser)

Andelen i befolkningen som hade högre ekonomisk standard 2018 än 2013 efter ålder, (2018 års priser)

Fakta om analysen:

Definition

Ekonomisk standard (disponibel inkomst per konsumtionsenhet)

För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. Skalan fastställs av SCB och bygger bl.a. på budgetberäkningar utförda av Konsumentverket och underlag för bedömning av en baskonsumtion som kan beräknas för olika hushållstyper.

Konsumtionsenhetsskala

Ensamboende: 1,00
Sammanboende par: 1,51
Ytterligare vuxen: 0,60
Första barnet 0–19 år: 0,52
Andra och påföljande barn 0–19 år: 0,42

Ett räkneexempel: Ett sammanboende par med två barn har en disponibel inkomst på 490 000 kronor. Hushållet har en total konsumtionsvikt på 1,51 + 0,52 + 0,42 = 2,45. Hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet blir då 490 000 kronor/2,45 konsumtionsenheter = 200 000 kronor per konsumtionsenhet. Alla individer i hushållet har då denna ekonomiska standard. Det innebär att de har samma ekonomiska standard som en ensamboende person med en disponibel inkomst på 200 000 kronor.

Text- och innehållsansvariga