Till innehåll på sidan

Kort analys

Sverige har flest trångbodda i Norden

Senast uppdaterad: 2021-09-01

Sexton procent av Sveriges befolkning bor trångt, vilket är den högsta andelen i hela Norden. I våra grannländer ligger trångboddheten på under 10 procent.

Trångboddhet är ett mått på boendestandard. I ett hem där man bor trångt kanske det inte finns tillräckligt med utrymme för att umgås, leka, göra läxor eller arbeta på ett bekvämt sätt. Många faktorer spelar in när vi pratar om trångboddhet, exempelvis inkomst, ålder eller om man bor ensam eller med familj.

Enligt EU:s mått innebär att vara trångbodd att man har för få rum i relation till hur många som bor i hemmet. Ett par som bor tillsammans behöver till exempel ha minst ett sovrum och vardagsrum, utöver kök och badrum för att inte definieras som trångbodda. Om paret har två små barn behövs ytterligare ett sovrum, och om barnen är äldre behöver de varsitt sovrum.

Sverige är det land i Norden där högst andel personer bor trångt, 16 procent. Men tittar vi på trångboddheten för hela EU ligger vi på ungefär samma nivå som genomsnittet.

Bara 2 procent bor trångt på Cypern

Av hela EU:s befolkning är andelen som bor trångt 17 procent. Sedan 2011 har trångboddheten i EU minskat, framför allt i länder där den tidigare har legat på väldigt höga nivåer. Till exempel minskade andelen trångbodda i Ungern från 46 procent år 2011 till 20 procent år 2019. Allra lägst trångboddhet har Cypern där andelen ligger på 2 procent. Rumänien har högst andel trångbodda bland EU-länderna, 46 procent.

Andel trångbodda i Europa, 18 år och äldre 

Diagram: Andel trångbodda i EU, 18 år och äldre

Källa: EU-SILC, 2019.

* Senaste tillgängliga uppgifter avser 2018.

Tvärtemot trenden i EU så har andelen som bor trångt i Sverige och i våra nordiska grannländer ökat sedan 2011, dock från ganska låga nivåer jämfört med stora delar av Europa. I Sverige har andelen som bor trångt ökat från 14 procent 2011 till 16 procent 2019.

Läs mer om trångboddhet i Sverige

Norge har lägst andel i Norden som bor trångt, 6 procent, Finland har näst lägst andel med 8 procent. Andelen trångbodda är 10 procent i både Danmark och Island. Även om Sverige har högst andel trångbodda i Norden så har andelen ökat samtliga nordiska länder under perioden 2011 till 2019.  

Andel trångbodda, 18 år och äldre, EU-27 och Norden

Diagram: Andel trångbodda i EU, 18 år och äldre, uppdelat på länder i Norden

Källa: EU-SILC, 2019.

30 procent av utrikes födda i Sverige bor trångt

Andelen trångbodda i ett land beror på hur befolkningen ser ut i stort. Vissa länder har äldre befolkningar, det vill säga en större andel äldre personer som kanske inte har barn boende hemma, för att nämna ett exempel. Andra har en större andel utrikes födda, vilket är en grupp som bor trångt i större utsträckning.

Jämfört med våra grannländer har Sverige en större andel utrikes födda i befolkningen. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda när det kommer till trångboddhet är relativt stor. För inrikes födda ligger andelen på 9 procent, för utrikes födda är den 30 procent. Om man bryter ner gruppen utrikes födda ytterligare är det de som är födda utanför EU som bor trångt i störst utsträckning, 36 procent. Andelen för födda inom EU är 14 procent.

Andel trångbodda efter födelseland, 18 år och äldre, EU-27 och Norden 

Diagram: Andel trångbodda efter födelseland, 18 år och äldre, EU-27 och Norden

Källa: EU-SILC, 2019.

Andelen trångbodda bland inrikes födda i de nordiska länderna är lägre än genomsnittet i EU. Bland inrikes födda är andelen under 10 procent i alla nordiska länder, medan den är 14 procent i EU.

Fakta om statistiken

Artikeln bygger på resultat från undersökningen EU-SILC som redovisas i Eurostats databas.

EU-SILC är en statistisk undersökning som genomförs årligen i alla EU-länder samt ytterligare några europeiska länder. Undersökningen gör det möjligt att jämföra uppgifter om inkomst, fattigdom, social utestängning, boende, arbete, utbildning och hälsa på både hushålls- och individnivå mellan olika länder.

För att kunna göra en jämförelse av trångboddheten i Europa har vi använt Eurostats mått på trångboddheten. Eurostats mått skiljer sig från trångboddhetsnormerna som vi vanligen använder i Sverige. Enligt Eurostat är ett hushåll trångbott om inte följande kriterier är uppfyllda:

  • Ett rum för hushållet (ensamhushåll räknas som trångbodda om man bor i en etta där sovrum inte är skiljt från vardagsrummet)
  • Ett rum per samboende par i hushållet
  • Ett rum per ensamstående person 18 år och äldre
  • Ett rum per två personer av samma kön 12-17 år
  • Ett rum per två barn under 12 år

Vill du veta mer om hur trångboddheten mäts i Europa så finner du mer information om Eurostats mått och metodologi här:

EU statistics on income and living conditions (EU-SILC) methodology - housing conditions - Statistics Explained (europa.eu)

Glossary: Overcrowding rate - Statistics Explained (europa.eu)