I partisympatiundersökningen ställs frågor om hur man skulle rösta om det var val till riksdagen de närmsta dagarna och vilket parti man i så fall skulle rösta på. De som i undersökningen inte uppger vilket parti de ska rösta på, eller att de inte alls ska rösta, klassas som osäkra väljare. Hit räknas också de som uppger att de ska rösta blankt.

Väljarna är säkrast strax efter valet

När man jämför gruppen osäkra väljare i flera partisympatiundersökningar syns bland annat ett mönster där andelen osäkra väljare är som lägst direkt efter ett riksdagsval. Riksdagsval hålls i mitten av september och undersökningens insamlingsperiod var till och med hösten 2022 i november. Det skiljde alltså inte mer än en dryg månad från valet tills insamlingen startar. Detta mönster består under de senaste tre mandatperioderna.

Flest säkra väljare i mätningarna strax efter riksdagsval

Andel osäkra väljare i Partisympatiundersökningen, november 2010-maj 2026 

Källa: Partisympatiundersökningen

Redan på våren efter valet ökar andelen osäkra för att åter gå ner i samband med nästa val. Under mandatperioderna är det också en variation, men det är tydligt att osäkerheten i väljarkåren minskar i samband med valtillfället. 

Färre osäkra väljare senaste mandatperioderna

Andelen osäkra väljare var i genomsnitt högre under mandatperioderna 2010 till 2014 och 2014 till 2018 jämfört med de två senast mandatperioderna. Som högst var det nästan var fjärde väljare som var osäker, vid mätningarna i november 2011 och november 2016. I genomsnitt var andelen osäkra väljare lägst i mandatperioden som började 2018. 

Andelen som inte vet vilket parti de ska rösta på minskar tidigare inför årets val

Bland dem som i PSU räknas som osäkra väljare ingår tre grupper: de som uppger att de inte vet vad de skulle rösta på, de som uppger att de skulle rösta blankt, eller inte skulle rösta alls. Om man följer dessa grupper över tid uppvisar de delvis olika mönster. Den största gruppen är de som inte vet vilket parti de ska rösta på. Så har det varit sedan 2010.

Färre vet ej vad de skulle rösta på innan årets val 

Andel väljare i Partisympatiundersökningen efter typ av osäkerhet, november 2018-maj 2026

Källa: Partisympatiundersökningen

Inför de två senaste valen har denna grupp varit relativt stor i den mätning som genomförs i maj innan riksdagsvalet och sedan minskat tydligt i den mätning som genomförts i november efter valet. Inför valet 2026 ser mönstret annorlunda ut. Redan i maj hade andelen som inte visste vilket parti de skulle rösta på minskat tydligt, och ligger alltså redan före valet på ungefär samma nivå som den grupp som uppger att de skulle rösta blankt. I samband med valet 2018 låg grupperna också på liknande nivåer, men först vid den mätning som genomfördes i november. I novembermätningen 2018 var skillnaden mellan grupperna betydande.

Gruppen som uppger att de skulle rösta blankt varierar mindre men har vuxit sedan novembermätningen efter valet 2018.

De som uppger att de inte röstar alls utgör den minsta gruppen. Den har vuxit något sedan 2018.

Unga och kvinnor mer osäkra

Andelen som uppger att de är osäkra på hur de ska rösta skiljer sig också mellan olika demografiska grupper. Kvinnor tenderar att vara något osäkrare än män. Unga är mer osäkra än äldre. Personer med förgymnasial utbildningsnivå är mer osäkra än personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Utrikes födda är också mer osäkra än inrikes födda personer och här hittar vi de största skillnaderna under de senaste mandatperioderna. 

Utrikes födda är osäkrare än inrikes födda

Andel osäkra inrikes och utrikes födda väljare i Partisympatiundersökningen, maj 2018-maj 2026

Källa: Partisympatiundersökningen

Säkra väljare mer benägna att rösta

Av de väljare som är säkra på sitt partival är det över tid drygt nio av tio som svarar att de skulle rösta i partisympatiundersökningen.

Bland de osäkra väljarna ingår även de som svarar att de inte tänker rösta, men också bland övriga osäkra väljare finns det de som inte svarar att de säkert skulle rösta. Andelen som svarar att de ska rösta varierar omkring 50–60 procent över tid bland de osäkra väljarna. Att vara säker på sitt partival tycks därmed vara en viktig komponent när vi bestämmer oss för att gå och rösta. 

Nio av tio som är säkra på parti planerar att rösta

Andel säkra och osäkra väljare som har uppgett att de skulle rösta om det var val någon av de närmsta dagarna, november 2010-maj 2026

Källa: Partisympatiundersökningen

Länkar:

Partisympatiundersökningen maj 2026

Frågor och svar om PSU