Undersysselsatta vill arbeta fler timmar varje vecka än de i själva verket gör. Gruppen undersysselsatta innehåller allt från personer som arbetar ett fåtal timmar i veckan till dem som arbetar heltid.

– Under 2018 vände undersysselsättningen upp, efter att ha varit på väg ned för både kvinnor och män under flera års tid. När sedan pandemin slog till 2020 med varsel, neddragningar och permitteringar, ökade undersysselsättningen ytterligare, säger Krister Näsen, utredare på SCB. 

Idag vill omkring sex procent av de sysselsatta arbeta fler timmar per vecka än de vanligtvis gör. Störst andel undersysselsatta finns bland dem som jobbar deltid.

Få äldre är undersysselsatta

Undersysselsatta skiljer sig inte bara beroende på kön men även beroende på ålder. I åldersgruppen 20–24 har, under de senaste fem åren, 17 procent varit undersysselsatta. Andelen som vill och kan arbeta fler timmar varje vecka minskar dock bland de sysselsatta ju äldre de är. I åldersgruppen 45–54 år var under samma period 4 procent undersysselsatta.

– Många personer i åldersgruppen 20-24 år studerar fortfarande och arbetar extra, säger Krister Näsén.

Över tid har sammansättningen bland de undersysselsatta ändrats. I början av 2000-talet var mellan 3 och 4 procent av männen och mellan 8 och 9 procent av kvinnorna undersysselsatta. Före pandemins start 2020 minskade andelen undersysselsatta kvinnor och undersysselsatta män och kvinnor närmade sig varandra i andel.

– Nedgången i andelen undersysselsatta kvinnor kan förklaras dels av att kvinnor över tid arbetar allt fler timmar per vecka. Samtidigt har mäns undersysselsättning ökat något över tid, säger Krister Näsén.

Inflationen påverkar undersysselsättning 

I samband med pandemin ökade undersysselsättningen. Många arbetsgivare valde då att minska de anställdas arbetstid i stället för att säga upp personal. Det ledde till att andelen undersysselsatta ökade med cirka 2 procentenheter mellan 2019 och 2020. Under senare år har undersysselsättningen ökat igen, vilket kan förklaras av inflationen och de högre levnadskostnaderna.

Andel undersysselsatta av samtliga sysselsatta. 2001kv1-2025kv2

– Andelen personer som har ett jobb har varit relativ stabil över tid. Det som har förändrats är situationen för de undersysselsatta. Framför allt gäller det hur många timmar de vill arbeta.

I början av 2000-talet ville undersysselsatta arbeta drygt 12 timmar mer varje vecka, där män önskade arbeta nästan 14 timmar mer och kvinnor omkring 12 timmar. Sedan pandemins effekter avtagit, har även önskan om att arbeta fler timmar minskat och ligger idag på i genomsnitt 9 timmar per vecka. Skillnaderna mellan kvinnor och män har även de minskat och deras önskan om fler timmar är nu ungefär lika stora.

Önskad arbetstidsökning per undersysselsatt. 2001kv1-2025kv2

Undersysselsättningen varierar stort

Undersysselsättningen skiljer sig beroende på den anställdes situation på arbetsmarknaden. För personer med tidsbegränsade anställningar är omkring var femte person undersysselsatt, mycket vanligare än bland andra anställda.

– Det kan förklaras av att tidsbegränsat anställda, i genomsnitt, har en kortare arbetstid per vecka än övriga sysselsatta på arbetsmarknaden. För fast anställda är det i stället en av tjugo som uppger att de skulle vilja arbeta fler timmar per vecka än vad de vanligtvis gör idag. Detsamma gäller företagare där något mer än en av tjugo vill arbeta fler timmar per vecka.

Bland de anställda är skillnaderna mellan män och kvinnor mycket små i andelen undersysselsatta. För företagare är andelen undersysselsatta något högre bland kvinnor.

Andel undersysselsatta efter anknytningsgrad. År 2024, procent

	Män	Kvinnor	Totalt
Fast anställda	5,2	4,2	4,7
Tidsbegränsat anställda	20,1	20,3	20,2
Företagare	5,0	7,4	5,7

Deltidsarbete vanlig orsak till undersysselsättning

Undersysselsatta skiljer sig även beroende på hur många timmar personerna arbetar. Bland personer som arbetar heltid, minst 35 timmar per vecka, är 3,4 procent undersysselsatta. För dem som vanligen arbetar deltid, färre än 35 timmar per vecka, är däremot nästan 20 procent undersysselsatta.

Undersysselsättningen är högre bland deltidsarbetande kvinnor, 25,9 procent än män, 19,3 procent. Det omvända gäller för heltidssysselsatt där endast 2 procent av kvinnorna är undersysselsatt mot 4,4 procent av männen.

Andel undersysselsatta efter vanligen arbetad tid. År 2024, procent

	Män	Kvinnor	Totalt
Arbetar heltid	4,4	2,1	3,4
Arbetar deltid	19,3	17,9	18,4
Totalt	6,5	6,0	6,2

Fakta

I Arbetskraftsundersökningarna (AKU) ställs frågor om hur många timmar en person vanligtvis arbetar per vecka och hur många timmar personen skulle vilja arbeta. Som undersysselsatt betraktas alla som inte får sitt arbetskraftsutbud i form av antal timmar per vecka tillgodosett. De vill alltså arbeta fler timmar per vecka än de vanligtvis gör. De undersysselsatta räknas in i det outnyttjade arbetskraftsutbudet tillsammans med arbetslösa och latent arbetssökande.

Länkar

Hur mycket jobbar vi i Sverige? Arbetskraftsundersökningarna 2005-2023