Att inflationen stiger har förstås hänt förr. På 1990-talet vände priserna uppåt på ungefär samma sätt som nu. Men under 2000-talet, fram till november 2021, höll sig inflationstakten enligt KPI ganska stadigt under 3 procent i årstakt – med några undantag.

12,3 procent inflation

– I december 2022 var inflationen ännu högre enligt måttet konsumentprisindex, KPI, det index som återspeglar allt som svenska hushåll lägger pengar på. Då var inflationen 12,3 procent, den högsta inflationstakten sedan december 1991, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

Förenklat kan man säga att inflation uppstår när kostnader för att producera varor eller tjänster ökar. Men det finns också andra saker som påverkar inflationen, till exempel en förändring av värdet på den svenska kronan.

Inflationen i procent 2000 – 2025

Källa: SCB

Pandemi, krig och högre matpriser

– Under våren 2022 ledde omvärldsfaktorer, som globala leveransproblem efter pandemin och Rysslands invasion av Ukraina, till ett nytt ekonomiskt läge. Matpriserna höjdes snabbt i Europa, i Sverige steg priset på livsmedel och alkoholfria drycker med 25 procent mellan november 2021 och mars 2023, säger Carl Mårtensson, SCB.

Indirekt påverkas även inflationen av hur människor tror att priserna utvecklas. Om alla tror att priserna kommer att stiga i framtiden så ökar sannolikt konsumtion och investeringar och det i sin tur ökar efterfrågan.

Pris på skosnören räknas in i KPI

När SCB räknar ut inflationen sammanställs hundratusentals olika prisuppgifter i 12 huvudgrupper, till exempel boende, livsmedel och kläder. I dessa grupper tar SCB in priser på allt från skosnören till charterresor och dagens luncher.

Förändringar i konsumentkorgen genom åren

Staplarna visar ett genomsnitt av hur mycket olika varugrupper har påverkat konsumentkorgen under respektive tioårsperiod, från 1950 fram till 2020, samt femårsperioden 2020 till 2025.

Källa: SCB

De varugrupper som påverkar konsumentprisindex mest är boende, livsmedel/alkoholfria drycker, transporter och rekreation/kultur.

– Några priser har stigit de senaste 30 åren, som hälso- och sjukvård samt restauranger och logi. Andra priser, bland annat post och telekommunikation, har halverats under samma tidsperiod, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

Hon fortsätter

– Samtidigt finns det priser som varierar väldigt mycket. El och drivmedel har under senaste tio åren varierat mycket i pris, det följer inget tydligt mönster. 

Händelser som påverkat svensk ekonomi och inflationen

Går man tillbaka drygt 40 år i tiden finns det flera omvälvande händelser och beslut som har påverkat svensk ekonomi och inflationen extra mycket. Här är ett urval:

• Avreglering. En av de största ekonomiska förändringarna i Sverige skedde under 1980-talet. Kreditmarknaden avreglerades och valutaregleringen slopades. Besluten öppnade upp för valuta- och värdepappershandel över gränserna. Inflationen steg och det blev valutakris.
• 500 procent. I början av 1990-talet försvagades Sveriges konkurrenskraft och Riksbanken försökte försvara förtroendet för den svenska kronan. Det gick så långt att marginalräntan höjdes till 500 procent under några dagar. Ett krispaket kom och räntan sänktes. Men det var inte tillräckligt, i november 1992 släpptes den fasta växelkursen och kronan tilläts flyta. Efter det följde flera års lågkonjunktur.
• Stramare tyglar. Från mitten av 1990-talet, när Sverige bland annat gick in i EU, infördes hårdare regler för statsbudgeten och Riksbanken fick en mer självständig ställning. Från 1996 låg inflationen på en ganska stabil nivå under flera år.
• Riksbanksmål. Riksbanken verkställde även ett inflationsmål 1995 som är kvar idag. På Riksbankens hemsida står det: Målet för penningpolitiken är att upprätthålla varaktigt låg och stabil inflation. Mer precist är målet att hålla inflationen mätt med KPIF kring 2 procent per år.
• It-bubbla och terrorattack. Internets utveckling blåste så småningom upp en kraftig börsbubbla som sprack 2000. Året därpå, den 11 september 2001, utlöste terrorattackerna i World Trade Center i New York börsras över hela världen och inflationen i Sverige steg till 3 procent.
• Lehman-kraschen. Sju år senare eskalerade en fastighetsbubbla i USA som till sist sprack. I september 2008 gick den stora investmentbanken Lehman Brothers i konkurs och inflationen i Sverige nådde 4,4 procent.
• Under 4 procent. Från 2009 till 2021 har inflationen hållit sig under 4 procent. I början av 2009 var inflationen till och med nere på minus 1,8 procent. Under hösten 2014 sjönk Sveriges reporänta till 0,0 procent och det var minusränta i Sverige mellan 2015 och 2019. Det var först i februari 2022 som inflationen klättrade upp till 4,3 procent.
• Post-Covid. När samhället öppnades upp 2022 stack priserna iväg och inflationstakten nådde över 10 procent i slutet av 2022. Till en början var det höga elpriser som gjorde det dyrt att producera varor. Sedan var det matpriserna som höjde inflationen mest, vilket drabbade flera länder. Styrräntan från Riksbanken höjdes från 0,0 procent till 4,0 procent mellan februari 2022 och september 2023.

• Krig och handelskonflikter. Världsläget har blivit alltmer spänt mellan flera länder. Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina 2022 och andra handelskonflikter skapar oro i världsekonomin. Samtidigt sjönk elpriserna och drivmedelspriserna under 2024 i Sverige, en trend som har fortsatt något under 2025. Juni 2024 var den första månaden efter covid då inflationstakten enligt KPIF blev under Riksbankens mål på 2 procent. Sedan dess har inflationstakten varit relativt nära detta mål.

En del upplever att inflationen har stigit mer än det som konsumentprisindex visar, inte minst med tanke på stigande bostadspriser. Boendet fångas faktiskt upp i inflationssiffrorna, men utifrån de räntekostnader som är förknippade med att äga en bostad. Konsumentprisindex mäter alltså inte priser på ägda tillgångar som mark och fastigheter.

Fakta: Om statistiken

I Sverige är förändringen i konsumentprisindex, KPI, det vanligaste måttet på inflation. KPI visar prisutvecklingen för alla de produkter och tjänster som hushållen konsumerar. En inflationstakt på 1,5 procent innebär att konsumentpriserna i genomsnitt har ökat 1,5 procent jämfört med samma månad föregående år.

Ytterligare ett mått på inflation är förändringen i KPIF (KPI med fast ränta). KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men räknar bort effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån. Från september 2017 har KPIF ersatt KPI som mått för Riksbankens inflationsmål.