– Latent arbetssökande skiljer sig från de arbetslösa eftersom en stor andel av dem endast vill ha arbete i begränsad omfattning. De som är heltidsstuderande och pensionärer vill i stor utsträckning arbeta kort deltid. Rapporten visar också att latent arbetssökande har en betydligt lägre jobbchans än arbetslösa, säger Charlotta Olofsson, statistiker vid Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Vilka är latent arbetssökande?

Under år 2024 uppgick antalet latent arbetssökande 15–74 år till 273 000 personer, varav 133 000 var kvinnor och 140 000 var män. Jämfört med övriga Norden och Europa hade Sverige en hög andel latent arbetssökande. Nivån var framför allt högre bland unga, men också bland äldre.

Av de latent arbetssökande var 50,0 procent i åldern 15–24 år, med en särskilt hög andel bland 15–17 åringar, samt 23,3 procent i åldern 65–74 år. Nästan tre av fyra latenta arbetssökande tillhörde alltså dessa åldersgrupper. Det kan jämföras med 34,5 procent unga respektive 2,4 procent äldre bland arbetslösa. En betydande andel av de unga latent arbetssökande studerade heltid, och i den äldre åldersgruppen uppgav de flesta att de var pensionärer. Drygt en fjärdedel av de latent arbetssökande var personer i åldersgruppen 25–64 år, motsvarande 73 000 personer. De flesta av dessa var antingen långvarigt sjuka eller tillhörde den så kallade ”övrigt”-gruppen, dvs. latent arbetssökande som varken var heltidsstuderande, pensionärer eller långvarigt sjuka.

Latent arbetssökande är en heterogen grupp, där storleken på arbetskraftsutbudet skiljer sig åt. Exempelvis ville många heltidsstuderande och pensionärer arbeta kort deltid (1–19 timmar/vecka), 63,7 respektive 47,7 procent. Det kan tolkas som att deras primära sysselsättning – studier respektive pension – begränsar deras vilja och möjlighet att ta på sig mer omfattande arbete. De latent arbetssökande som uppgav att de var långvarigt sjuka eller tillhörde "övrigt"-gruppen ville i stället ha ett mer omfattande arbete. Bland dessa önskade de flesta arbeta minst lång deltid (20 timmar eller mer/vecka), vilket är mer i likhet med den önskade arbetstiden bland arbetslösa.

Latent arbetssökande har lägre jobbchans än arbetslösa

Jobbchansen från föregående kvartal kan tolkas som ett mått på hur nära en grupp står arbetsmarknaden. En högre jobbchans tyder på en närmare anknytning till arbetsmarknaden medan en lägre på det motsatta. I rapporten visas att latent arbetssökande har en genomsnittlig jobbchans på 10,3 procent, vilket är väsentligt lägre än 28,1 procent som var den genomsnittliga jobbchansen bland arbetslösa. Det finns därmed en tydlig skillnad i jobbchans mellan de som aktivt söker arbete och de som inte gör det. Men latent arbetssökande är en relativt heterogen grupp även vad gäller jobbchanser. Bland de latent arbetssökande har pensionärer den lägsta jobbchansen, medan ”övrigt”-gruppen har en jobbchans mer jämförbar med den för långtidsarbetslösa.

Jobbchansen för latent arbetssökande jämförs också med de som inte kan eller vill arbeta, vilka benämns som resterande utanför arbetskraften. Jämförelsen visar att latent arbetssökande inte har en generellt förhöjd jobbchans jämfört med resterande utanför arbetskraften, med undantag för pensionärer. Bland pensionärer tycks det vara något mer sannolikt att gå till sysselsättning om de är latent arbetssökande. Jobbchanserna för studenter indikerar ett motsatt förhållande. Däremot uppvisar latent arbetssökande en betydligt högre sannolikhet att gå in i arbetskraften jämfört med resterande utanför arbetskraften. Även fast jobbchansen för de latent arbetssökande som helhet inte avviker från resterande utanför arbetskraften kan de betraktas som en grupp med en något närmare anknytning till arbetsmarknaden.

Fakta: Om statistiken

Rapporten tar sin utgångspunkt i kvartals- och årsdata från Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år.