– I Sverige är arbetslösheten högre bland unga, utrikes födda och personer med lägre utbildning. Många arbetslösa studerar på heltid, framför allt ungdomar. Samtidigt är arbetslösa heltidsstuderande en heterogen grupp, från gymnasieelever till deltagare i Arbetsförmedlingens aktiviteter. Internationellt sett har Sverige en hög arbetslöshet men samtidigt en lägre andel långtidsarbetslösa, säger Eyvind Löfgren, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.  

Högre arbetslöshet bland unga, utrikes födda och personer med lägre utbildning  

Under 2025 var 8,8 procent av arbetskraften eller 510 000 personer i åldern 15–74 år arbetslösa i Sverige, vilket motsvarar en av de högsta nivåerna på 20 år. Arbetslöshetstalet bland personer i åldern 20–65 år, den åldersgrupp som kan anses utgöra kärnan av den arbetsföra befolkningen, uppgick till 7,6 procent. Andelen arbetslösa minskade med stigande ålder och var betydligt högre bland personer i åldern 15–19 år. Vidare var andelen arbetslösa i åldern 15–74 år högre bland utrikes födda och de med lägre utbildning. Det var inga nämnvärda skillnader mellan könen.

Drygt en av tre var långtidsarbetslös 

Bland arbetslösa i åldern 15–74 år var 36,0 procent långtidsarbetslösa. Motsvarande andel i åldersgruppen 20–65 år uppgick till 44,0 procent. Andelen långtidsarbetslösa ökade med stigande ålder och var högre bland utrikes än inrikes födda.

Nästan två av tre arbetslösa ville arbeta heltid

De flesta arbetslösa ville arbeta heltid, definierat som 35 timmar per vecka, eller mer. I åldersgruppen 15–74 år ville 65,1 procent av de arbetslösa jobba minst heltid och bland arbetslösa i åldern 20–65 år uppgick andelen till 76,1 procent. Andelen arbetslösa som ville arbeta heltid eller mer var lägre bland kvinnor, unga och inrikes födda.

Heltidsstuderande arbetslösa är en stor och heterogen grupp 

Personer som studerar på heltid redovisas som arbetslösa om de, på samma sätt som övriga, uppfyller kriterierna för att klassas som arbetslösa. Bland arbetslösa ungdomar var det många som studerade på heltid under 2025. Antalet heltidsstuderande arbetslösa ungdomar ökade inför sommaren, då många söker sommarjobb. Heltidsstuderande arbetslösa utgjorde dock en heterogen grupp och bestod av såväl unga som äldre och inkluderade både personer som studerade inom det reguljära utbildningssystemet och personer som deltog i en utbildning, insats eller aktivitet ordnad av Arbetsförmedlingen.

Rapporten visar att om de yngsta exkluderas och åldersgruppen 20–65 år undersöks var inte gruppen heltidsstuderande arbetslösa helt olik arbetslösa som inte studerade på heltid. Detta gällde framför allt för arbetslösa som deltog i en utbildning, insats eller aktivitet ordnad av Arbetsförmedlingen. Det fanns likheter mellan heltidsstuderande arbetslösa och arbetslösa som inte studerade på heltid avseende bland annat andelen som var långtidsarbetslösa och önskade arbeta minst heltid. Bland arbetslösa som deltog i en utbildning, insats eller aktivitet ordnad av Arbetsförmedlingen var andelen långtidsarbetslösa till och med betydligt högre än den var bland arbetslösa som inte studerade på heltid. Totalt sett i åldersgruppen 20–65 år var 102 000 heltidsstuderande arbetslösa under 2025. Av dessa var 39 000 personer långtidsarbetslösa, 63 000 personer ville jobba heltid eller mer och 41 000 personer såg sig främst som arbetssökande.

Högre arbetslöshet i Sverige jämfört med de flesta EU-länderna 

I rapporten jämförs arbetslösheten i Sverige med övriga EU-länder, Norge och Island. Då mer aktuella data saknas har data från 2024 använts för internationella jämförelser. Sett till åldersgruppen 15–74 år hade Sverige ett av de högsta arbetslöshetstalen i EU under 2024, efter Spanien och Grekland. I Sverige var arbetslöshetstalet 8,4 procent, vilket var 2,5 procentenheter högre än EU-genomsnittet. 

Arbetslöshetstalet i Sverige var 7,1 procent för personer i åldern 20–64 år. För denna åldersgrupp hamnar arbetslöshetstalet i stället på sjunde plats i EU. Arbetslöshetstalet bland ungdomar 15–24 år var 24,3 procent, vilket var näst högst i EU. Samtidigt hade Sverige en betydligt högre sysselsättningsgrad och arbetskraftsdeltagande jämfört med EU:s genomsnitt, både bland ungdomar och för hela befolkningen. Med andra ord, faktumet att en relativt större andel ville arbeta bidrog till att vi i Sverige både hade en högre sysselsättning och en högre arbetslöshet. 

Många unga och studerande bland arbetslösa i Norden    

I rapporten redovisas skillnader och likheter mellan länderna i hur arbetslösheten är sammansatt. I Sverige och Norden utgör ungdomar och studenter en väsentligt större andel av den totala arbetslösheten jämfört med övriga EU. I Sverige utgjorde ungdomar 34,5 procent av det totala antalet arbetslösa, vilket var snarlikt genomsnittet för de nordiska länderna på 35,6 procent. Motsvarande andel var lägre i Syd- och Östeuropa, med 18,8 respektive 19,6 procent. Sverige och Norden utmärkte sig allra mest när det kom till andelen studerande ungdomar bland arbetslösa totalt. Sverige uppgick andelen till 24,8 procent, och i de nordiska länderna till i genomsnitt 25,2 procent. Det ska jämföras med 4,3 procent i Sydeuropa och 4,6 procent i Östeuropa.

Ungdomar utgör inte bara en större andel av arbetslösheten i Sverige och Norden, utan även en större andel bland sysselsatta jämfört med andra länder i EU. Det tyder på att ungdomar, och den överlappande gruppen studenter, generellt är mer integrerade på arbetsmarknaden i Sverige och Norden. Bland annat visar rapporten en negativ korrelation mellan genomsnittlig utflyttningsålder och arbetskraftsdeltagande bland ungdomar. I länder, som Sverige, Danmark och Nederländerna, där ungdomar flyttar hemifrån tidigt är också arbetskraftsdeltagandet bland ungdomar som högst. I kontrast står många syd- och östeuropeiska länder, där unga bor kvar hemma längre och där arbetskraftsdeltagandet är lägre. Även utformningen av utbildningssystemet i ett land kan påverka arbetskraftsdeltagandet.

Lägre andel långtidsarbetslösa i Sverige relativt EU  

Bland de arbetslösa i Sverige 2024 hade 21,7 procent varit utan arbete i 12 månader eller längre, vilket var lägre än EU-ländernas genomsnitt på 32,6 procent. Samtidigt förhöll sig Sverige högt i förhållande till Danmark, Norge och Island där motsvarande andel låg mellan 12,2 och 15,8 procent. Högst var andelen långtidsarbetslösa i de sydeuropeiska länderna, där andelen i genomsnitt uppgick till 37,7 procent.

Fakta: Om statistiken

Rapporten tar sin utgångspunkt i årsdata från Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Arbetskraftsundersökningarna är en urvalsundersökning som beskriver utvecklingen på arbetsmarknaden för Sveriges befolkning i åldern 15–74 år.