Nysparandet i finansiella tillgångar var 51 miljarder kronor, medan skulderna ökade med drygt 46 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2019. Det resulterade i ett finansiellt sparande på 4 miljarder kronor. Hushållens finansiella förmögenhet steg med 2,2 procent till 10 450 miljarder kronor. Enligt Affärsvärldens generalindex steg börsen med 1,9 procent under kvartalet.

Lägre sparande på bankkonto och avtagande låneökningstakt

Det som främst bidrog till det lägre finansiella sparandet var lägre sparande på bankkonto och negativ skatteperiodiseringseffekt. Skatteperiodiseringar innebär att skatter och sociala avgifter bokförs vid den tidpunkt de uppkommer i stället för när de faktiskt betalas.

Hushållens sparande på bankkonto har under de senaste åren varit en starkt bidragande faktor till ett högre finansiellt sparande. Under det tredje kvartalet i år uppgick sparandet på bankkonto till 9 miljarder kronor. Det är den lägsta nivån för ett tredje kvartal på fem år. Skatteperiodiseringseffekten uppgick till -14 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 4 miljarder kronor motsvarande period förra året.

Nettoupplåningen, dvs. nytagna lån minus amorteringar, uppgick under tredje kvartalet 2019 till 49 miljarder kronor. Det är i linje med nettoupplåningen motsvarande kvartal förra året. Den årliga tillväxttakten på lån avtog ytterligare och uppgick till 4,7 procent, vilket var 0,1 procentenheter lägre än föregående kvartal. Hushållens lån, som främst består av lån i bank- och bostadsinstitut samt CSN-lån, uppgick vid tredje kvartalets slut till 4 378 miljarder kronor.

Avtagande nettoköp av nya bostadsrätter

Nettoköpen av nya bostadsrätter uppgick till 9 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2019. Det var 6 miljarder kronor lägre än motsvarande period förra året.

Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Hushållen nettoköpte fritidshus i utlandet för 0,5 miljarder kronor. Hushållens tillgångar i bostadsrätter i Sverige och fritidshus i utlandet uppgick till ett värde av 2 931 miljarder kronor, där värdet på bostadsrätter stod för 93 procent.

Hushållen nettoköpte fonder och aktier

Hushållen nettoköpte under kvartalet fondandelar och aktier för 2,8 respektive 2,5 miljarder kronor. Under de senaste tio åren har hushållen i genomsnitt nettoköpt aktier och fondandelar för 3,2 respektive 4,9 miljarder kronor per kvartal. Inom dessa tillgångsslag har, under samma period, andra fonder och onoterade aktier stått för det största positiva bidraget.

Hushållen har investerat i onoterade aktier för i genomsnitt 3,9 miljarder kronor per kvartal. Börsnoterade aktier har under samma period nettosålts för i genomsnitt 0,4 miljarder kronor per kvartal, men variationen mellan kvartalen är stor. Inom tillgångsslaget fonder, nettosåldes under tioårsperioden räntefonder med i genomsnitt 0,8 miljarder kronor per kvartal. Aktiefonder nettosåldes med 0,5 miljarder, medan andra fonder nettoköptes med i snitt 5,4 miljarder kronor per kvartal. Andra fonder består av blandfonder, hedgefonder och övriga fonder.

2020-02-20 klockan 09.30.