Det visar en rapport som SCB har tagit fram inom ramen för det myndighetsövergripande regeringsuppdraget ”Work in Sweden” som syftar till att stärka Sveriges förmåga att attrahera, etablera och behålla högkvalificerad internationell kompetens. Rapporten baseras på en enkätundersökning riktad till högkvalificerade arbetskraftsinvandrare som flyttat till Sverige 2021–2024.

I undersökningen ingick både arbetskraftsinvandrare från EU/EES och tredjeland (personer med medborgarskap i länder utanför EU/EES). I båda grupperna är det balans mellan arbete och fritid samt familjevänliga förhållanden, möjligheter till arbete och karriärutveckling samt tillgång till fritid- och kulturaktiviteter som värderas högt.

- Tredjelandsmedborgare lägger dessutom stor vikt vid faktorer som säkerhet, synen på jämställdhet samt principen om lika villkor, vilket tyder på att bredare sociala aspekter spelar en central roll i deras val av Sverige, säger Sinisa Sauli, statistiker på SCB.

Sverige konkurrerar med andra länder om internationell arbetskraft

Ungefär hälften svarade att det fanns andra länder utöver Sverige som lockade vid tiden för flytt. Andelen som funderade på att flytta till andra länder var högre bland medborgare från tredjeland än från EU/EES. 

- Vi har sett att länder med relativt stabila arbetsmarknader, välutvecklade samhällsstrukturer och goda möjligheter till högkvalificerade arbeten är särskilt attraktiva för personer som överväger att flytta, säger Caroline Rathsmann, statistiker på SCB.

Sociala, ekonomiska och bostadsrelaterade utmaningar

Den första tiden i Sverige kan innebära många utmaningar. Den vanligaste utmaningen är att etablera sociala kontakter och hitta nya vänner. Ungefär hälften tycker att det är svårt. Levnadskostnader och boendesituation upplevs också som betydande utmaningar, särskilt bland personer från tredjeland. 

- Hur nöjda arbetskraftsinvandrarna är med myndigheter i Sverige ser lite olika ut för respektive myndighet. Ungefär fyra av tio uppger att det är svårt att veta vilken myndighet som ansvarar för vad, vilket kan skapa osäkerhet och försvåra kontakten med det offentliga, säger Sinisa Sauli, statistiker på SCB.

Etablering på arbetsmarknaden svårare för EU/EES-medborgare

Två av tre arbetskraftsinvandrare från EU/EES är förvärvsarbetande i Sverige. Andelen är högre bland män än bland kvinnor (74 procent jämfört med 62 procent). Detta kan troligtvis hänga ihop med att många EU/EES‑medborgare - och framför allt kvinnor - flyttar till en partner som redan är bosatt i Sverige. En sådan flytt kan påverka hur snabbt de själva etablerar sig på arbetsmarknaden. Könsskillnaderna avseende sysselsättning minskar dock när hänsyn tas till familjesituation. Bland personer som saknar partner eller vars partner är bosatt i ett annat land är sysselsättningsgraden i stort sett densamma för kvinnor och män; i denna grupp hade 75 procent ett arbete.

För arbetskraftsinvandrare från tredjeland krävs arbetstillstånd för att få vistas och arbeta i Sverige. Detta återspeglas tydligt i resultaten, så gott som samtliga arbetskraftsinvandrare från tredjeland uppger att de har ett arbete.