En genomsnittlig vecka 2024 konsumerade svenska hushåll för 46,3 miljarder kronor. När midsommar närmar sig blippar det till extra mycket i kortterminaler runt om i landet. Då ökar konsumtionen med cirka 1,1 miljarder kronor jämfört med en genomsnittlig vecka.

– Ökningen blir särskilt tydlig under onsdag och torsdag före midsommarafton. Och det är framför allt i dagligvaruhandeln som konsumtionen stiger, den blir cirka 1,5 miljarder högre än normalt, säger Daniel Lennartsson, statistiker på SCB.

Även konsumtionen av transporttjänster, där drivmedel ingår, stiger. Däremot konsumerar hushållen inte lika mycket i sällanköpsvaruhandeln inför midsommar. Minskningen är 500 miljoner kronor jämfört med en genomsnittlig vecka.

Konsumtionen syns i kortdata

Mycket av det som handlas i Sverige blir tydligt i transaktionsdata från betalkort och andra digitala betalningslösningar i samhället. I aktuella korttransaktioner går det att se hur hushållens konsumtion utvecklas varje vecka.

– Den nya veckostatistiken baseras på data från såväl kortinlösare som kortutgivare och andra betalningsförmedlare, säger Daniel Lennartsson.

Förra året uppgick värdet av svenska hushållens korttransaktioner totalt till 1 308 miljarder kronor. Det var nära hälften av hushållens totala konsumtion under 2024. Utöver kort handlade hushållen också till 40 procent via faktura eller direkta banköverföringar.

Hushållens konsumtion, andelar och utveckling i procent

Hittills i år har hushållens konsumtion legat på en ganska jämn nivå, enligt veckostatistiken.

– Trots ökade reallöner och höjda tullar kan man varken se någon tydlig upp- eller nedgång i konsumtionen under 2025, säger Daniel Lennartsson.

Han fortsätter:

– De senaste fyra veckorna fram till den 8 juni minskade konsumtionen med 0,3 procent jämfört med de fyra veckorna som föregick dessa.

Jämför man de fyra veckorna (från 12 maj till 8 juni) med motsvarande fyra veckor 2024 ökade konsumtionen med 1,1 procent.

– Vi kan se att det framför allt är utvecklingen inom sällanköpshandeln och transport som påverkar utvecklingen negativt, säger Daniel Lennartsson.

Veckostatistiken innehåller även utländska medborgares konsumtion i Sverige, däremot inte svenskars köp i utlandet.

– För de delar av hushållens konsumtion som inte är korttransaktioner använder vi statistiska modeller för att skatta konsumtionen. Det handlar exempelvis om konsumtion av boende, energi, telekommunikation och personbilar, säger Daniel Lennartsson.

Ta del av mer om veckostatistiken:

konsumtionsindikator-vecka-tidsserier.xlsx

Fakta: Veckostatistik över hushållens konsumtion

Den svenska betalningsmarknaden är högt digitaliserad. I ett EU-finansierat projekt har SCB använt sig av transaktionsdata och tagit fram veckostatistik över hushållens konsumtion.

Statistiken bygger främst på transaktionsdata från kort och andra digitala lösningar. Det är dagsdata från kortinlösare, kortutgivare och andra betalningsförmedlare.

Dessutom har projektet utvecklat modeller för sådant som till största delen köps via faktura. Tillsammans täcks över 90 procent av konsumtionen.

Veckostatistiken över hushållens konsumtion är under uppbyggnad och publicering, frekvens och andra frågor bereds för närvarande. SCB kommer även se över den månatliga statistiken över hushållens konsumtion och har på sikt ambitionen att i allt större utsträckning basera statistiken på transaktionsdata.

Med dagligvaruhandel avses livsmedels- och dryckesbutiker samt specialiserade livsmedelsbutiker.    

Länkar

konsumtionsindikator-vecka-tidsserier.xlsx

Snabbare statistik över hushållens konsumtion

Nya möjligheter att fånga konsumtionen med kortdata

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB