Potatisen har en lång historia i Sverige och är fortfarande en av våra viktigaste grödor. Det är en av de få grödor som vi odlar tillräckligt mycket av för att räcka till befolkningens behov – även om gränserna skulle stängas i kristid.

Störst potatisodlingar runt första världskriget

Men potatisen var ännu viktigare förr i tiden. När potatisen introducerades sågs den som ett sätt att föda den snabbt växande befolkningen, eftersom den går att odla över hela landet och på jordar som är sämre än de som behövs för att odla till exempel spannmål. Potatisen klarar dessutom att förvaras genom hela vintern.

När man börjar samla in statistik om det svenska jordbruket är potatisen därför ett självklart fall att studera. I Jordbruksstatistiken kan man till exempel följa hur stora ytorna för potatisodling varit genom åren, ända från 1866 och framåt.

Allra störst var odlingsarealerna 1918, i slutet av första världskriget. Under kriget stängdes gränserna och Sverige fick brist på flera livsmedel, som ransonerades för att kunna räcka till fler. 1917 var det så illa att det blev kravaller på Södermalm när det gick rykten om att en potatishandlare hade gömt undan potatis. Svenskarna uppmuntrades att sätta mer potatis och också att odla själva, till exempel i parker och i skogsbryn.

I diagrammet ovan kan man också se att potatisodlingen sjunker ganska snabbt efter första världskriget och 1920-talet, men att det är en tydlig ökning även under andra världskriget. 

Svenska bönder odlade sin egen potatis

I SCB:s Arealinventering och husdjursräkning från 1919 läggs stor möda på att beskriva potatisodlingen. Man visar att potatis odlas i princip överallt där det bor människor i Sverige och att den äts främst där den odlas. I södra Sverige har potatisodlingen dock utvecklats ytterligare – där odlar man potatis också för att göra brännvin och potatismjöl.

Potatis är föremål för odling inom alla delar av landet, så långt norrut som jordbruk överhuvud taget förekommer. Den upptager en areal av sammanlagt 163 634 hektar (däri ej inräkn. potatisodlingar vid brukningsdelar under 0.25 hektar) eller 4,3 % av den odlade jorden. Då potatisodlingen synes vara tämligen oberoende av naturförhållandena och i främsta rummet inriktad på att fylla det rent lokala behovet, står odlingens omfattning i ett mycket nära sammanhang med storleken av folkmängden i varje trakt; och förklaras härav dess i allmänhet jämna utbredning över de skilda delarna av landet. I de delar av södra Sverige, där potatisodlingen nått mycket stark utveckling, såsom särskilt i Blekinge och Kronobergs län samt i vissa delar av Kristianstads län, har detta sin förklaring däri, att potatis där odlas för att komma till användning även för brännvinsbränning, stärkelseberedning eller svingödning.

Arealinventering och husdjursräkning I, s. 10, SCB 1919  

I arealinventeringens andra del går man mer in på hur de olika potatisodlingarna ser ut och framhåller särskilt potatisens roll för att trygga matförsörjningen. Nästan alla jordbruk odlar så mycket potatis ”att skörden räcker till jordbrukarens eget behov. Icke i fråga om något annat växtslag är varje särskild brukningsdel i så stor utsträckning självförsörjande.” Att självförsörjningen är en viktig del av odlingen syns också när man jämför hur stor del av jordbruksmarken som används för potatis. För de små jordbruken är potatisodlingens andel av markanvändningen större, upp till 18,2 procent, men för de största jordbruken är andelen mycket mindre, runt 2,56 procent.

Arealinventering och husdjursräkning II, s. 16, SCB 1919  

Fortfarande självförsörjande

I dag odlas potatis på en bråkdel av den yta som tidigare användes för potatisodling. År 2024 planterades potatis på 23 581 hektar. Det är ungefär 14 procent av den yta på 124 000 hektar som utgjorde potatisodling 1918. Sverige har dock fortfarande en så stor potatisodling att det anses att vi är självförsörjande och skulle kunna täcka konsumtionen av potatis även utan import.

Länkar

Krismenyn: havregrynsgröt, raggmunk och morotskaka

Matpriserna steg i maj – dyrare potatis till midsommar

När höstlovet var för skördearbete

Arealinventering och husdjursräkning I, s. 10, SCB 1919  

Arealinventering och husdjursräkning II, s. 16, SCB 1919  

Jordbruksverket: Potatis – från basvara till delikatess | Jordbruket i siffror