En av de mest använda indikatorerna inom RMI är den matchade förvärvsgraden. Den visar i vilken grad personer med olika utbildningsbakgrunder har fått arbete inom yrken som helt matchar deras utbildning.

En person anses vara helt matchad när både utbildningsnivå och utbildningsinriktning stämmer överens med det yrke som personen har. I den matchade förvärvsgraden jämförs antalet helt matchade med hela befolkningen i samma utbildningsgrupp.

En hög vanlig förvärvsgrad och en samtidigt låg matchad förvärvsgrad, visar till exempel att de utbildade har fått jobb, men inom yrken som inte stämmer helt överens med deras utbildning. Detta kan vara en indikation på lägre efterfrågan på den aktuella utbildningen.

År 2023 var den matchade förvärvsgraden 53 procent bland personer i åldern 20–64 år. Den vanliga förvärvsgraden var i stället 81 procent. Skillnaden mellan dessa mått utgörs av personer som visserligen arbetar, men inom yrken som bara delvis, eller inte alls, matchar deras utbildning.

– När det gäller regionala skillnader var både förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad högst i Västerbottens län, med 85 respektive 56 procent. Omvänt var andelarna lägst i Södermanlands län och Skåne, säger Marc Doppelbauer, analytiker på SCB.

Lägre matchad förvärvsgrad bland män

Generellt arbetar män i något lägre utsträckning i yrken som helt matchar deras utbildning, jämfört med kvinnor. Den matchade förvärvsgraden var 50 procent bland män i åldern 20–64 år, jämfört med 55 procent bland kvinnor. Förvärvsgraden var 81 procent för båda grupperna.

Könsskillnaden i matchningen finns i samtliga av Sveriges regioner och kan bland annat förklaras av sambandet mellan matchad förvärvsgrad och utbildningsnivå.

Generellt har män en lägre utbildningsnivå än kvinnor. Bland män är det vanligare att ha en förgymnasial eller gymnasial utbildning som högsta utbildning, medan andelen med minst en treårig eftergymnasial utbildning är betydligt lägre än bland kvinnor.

Samtidigt är matchningen mellan utbildning och yrke lägst bland dem med förgymnasial utbildning—11 procent i riket—och högst bland dem med minst tre års eftergymnasial utbildning, där den matchade förvärvsgraden är 71 procent.

Personer med lägre utbildning har det generellt svårare att hitta ett matchande arbete eftersom stora delar av arbetsmarknaden efterfrågar alltmer specialiserad kompetens som ofta förvärvas genom högre utbildning. Lågutbildade står inför ett begränsat utbud av jobb med breda arbetsuppgifter som inte alltid kräver specifik kompetens som kan kopplas till individens utbildning.

Stora skillnader i förvärvsgrad och matchning mellan inrikes och utrikes födda

År 2023 var den matchade förvärvsgraden i hela riket bland inrikes födda mellan 20–64 år 58 procent jämfört med 39 procent bland utrikes födda. Det är en skillnad på 19 procentenheter.

Men det finns även stora skillnader i den vanliga förvärvsgraden. År 2023 var förvärvsgraden för inrikes födda 87 procent och 65 procent för utrikes födda, en skillnad på 22 procentenheter. Skillnaderna i både förvärvsgrad och matchning speglar de generella utmaningar som utrikes födda har på arbetsmarknaden.

Även på regional nivå är skillnaderna i både förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad mellan inrikes och utrikes födda betydande. I Skåne, Blekinge, och Kronobergs län är dessa skillnader relativt stora. Utrikes födda har både svårt att hitta ett jobb och att hitta ett som helt matchar deras utbildning. I Västmanland, Norrbotten och Västerbottens län är skillnaderna relativt små, vilket innebär att utrikes födda har det relativt lättare att hitta ett jobb och även ett som helt matchar deras utbildning.

Gotlands och Värmlands län är exempel på regioner där skillnaden i förvärvsgrad mellan inrikes och utrikes födda är relativt stor, medan skillnaden i matchning är förhållandevis liten. Detta kan tolkas som att det är svårt för utrikes födda att etablera sig på arbetsmarknaden, men att de som lyckas få ett arbete i högre utsträckning har ett yrke som helt matchar deras utbildning.