Integration – statistik och analys: Analys om sfi och integration
Nästan alla flyktingar har läst sfi
Statistiknyhet från SCB 2026-05-11 8.00
Fler än 9 av 10 som invandrat som flykting eller anhörig till flykting under perioden 2014–2018 har deltagit i sfi och de flesta som läst sfi har godkänt i någon kurs. Sex år efter invandringen var andelen sysselsatta eller studerande högre för dem med godkänt i sfi än för dem som inte fått godkänt.
En ny rapport från SCB studerar deltagande och resultat i den kommunala vuxenutbildningen svenska för invandrare (sfi) för personer som invandrat till Sverige för första gången åren 2014–2018 och som då var i åldrarna 20–59 år.
I rapporten följs samma grupp också upp sex år efter invandringen, alltså åren 2020–2024, med avseende på sysselsättning och deltagande i studier.
Högst sfi-deltagande bland tidigare flyktingar
Andelen som deltagit i sfi är högre för personer som invandrat som flyktingar, anhöriga till flyktingar eller anhöriga till personer bosatta i Sverige jämfört med övriga utrikes födda, där exempelvis arbetskraftsinvandrare och EU-medborgare ingår.
- Deltagandet är allra högst i gruppen flyktingar och deras anhöriga. Det är en grupp som sällan har arbete när de kommer till Sverige och som omfattas av etableringsprogrammet, där sfi ingår som en aktivitet, säger Karin Lundström, demograf på SCB.
Andelen som deltagit i sfi är genomgående högre för kvinnor än för män. Skillnaden mellan könen är minst inom gruppen flyktingar och deras anhöriga och störst inom gruppen övriga utrikes födda.
Högre deltagande i sfi bland flyktingar och anhöriga jämfört med övriga utrikes födda
Högre andel med godkänt betyg bland flyktingar och deras anhöriga
Det är också tydliga skillnader mellan grupperna vad gäller andelen som har avslutat en kurs med godkänt betyg, av dem som påbörjat sfi. Andelen med godkänt i någon kurs var
- 8 av 10 i gruppen flyktingar och deras anhöriga,
- 7 av 10 i gruppen anhöriga till bosatta i Sverige,
- 5 av 10 i gruppen övriga utrikes födda.
I alla tre grupper av utrikes födda är det en högre andel kvinnor än män som har fått godkänt i någon kurs.
Högre sysselsättning för dem med godkänt i sfi
Sex år efter invandringen, alltså åren 2020–2024, har andelen sysselsatta och studerande jämförts mellan dem som deltagit respektive inte deltagit i sfi. Uppföljningen visar att:
- andelen sysselsatta var högre för dem som avslutat någon sfi-kurs med godkänt jämfört med dem som påbörjat sfi, men inte hade godkänt i någon kurs,
- de som inte deltagit i sfi, men som deltagit i andra studier i Sverige, hade liknande sysselsättning som dem med godkänt i sfi,
- andelen sysselsatta var lägst för dem som varken deltagit i sfi eller i andra studier i Sverige.
Detta mönster är tydligast för personer som invandrat som flyktingar och anhöriga till flyktingar, men gäller i stort sett i alla grupper.
Liknande sysselsättning för dem som avslutat sfi med godkänt och dem som deltagit i andra studier både för kvinnor och för män
Definitioner och förklaringar
Rapporten bygger på uppgifter från flera av SCB:s totalräknade register, bland annat Komvux svenska för invandrare (sfi) och Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS).
I rapporten ingår personer som:
- invandrat till Sverige för första gången under perioden 2014–2018
- som var i åldrarna 20–59 år i slutet av invandringsåret
- och som fanns kvar i Sverige sex år senare, alltså åren 2020–2024.
Dessutom har norska och danska medborgare exkluderats, med antagandet om att dessa talar norska eller danska och därmed inte har rätt till sfi. Med dessa avgränsningar ingår totalt drygt 300 000 personer i populationen.
I rapporten delas de utrikes födda in i tre grupper:
- Flyktingar och deras anhöriga
Flykting/skyddsbehövande eller anhörig till flykting som grund för bosättning. - Anhöriga till bosatta i Sverige
Anhörig som grund för bosättning, undantaget anhöriga till flyktingar och till arbetstagare. Här ingår såväl anhöriga till personer födda i Sverige som till utrikes födda, som kan ha bott en kortare eller längre tid i Sverige. - Övriga utrikes födda
I gruppen ingår bosättningsgrunderna arbete, anhörig till arbetstagare, studier samt varaktigt bosatta i EU. Dessutom ingår medborgare i EU/EES. De behöver inte uppehållstillstånd för att bosätta sig i Sverige och för dem saknas därför uppgift om grund för bosättning.
Om sfi
Syftet med den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (sfi) är att ge grundläggande kunskaper i svenska.
Det finns tre studievägar på sfi, där studieväg 1 i första hand vänder sig till personer som har mycket kort skolbakgrund och studieväg 3 vänder sig till personer som är vana att studera.
Sfi består av fyra olika kurser: A, B, C och D, med stigande svårighetsgrad. Beroende på studieväg ingår olika antal kurser. I studieväg 1 ingår samtliga kurser, i studieväg 2 kurserna B, C och D och i studieväg 3 kurserna C och D.
Läs mer om sfi på Skolverkets webbplats: Rätt till sfi - Skolverket, Komvux i svenska för invandrare (sfi) - Skolverket
För många utrikes födda är sfi enbart en rättighet, utan skyldighet att delta, men för deltagare i etableringsprogrammet ingår sfi som en obligatorisk aktivitet. Läs mer om etableringsprogrammet på Arbetsförmedlingens webbplats: Etableringsprogrammet - Arbetsförmedlingen
Deltagande i sfi mäts här som att en person har påbörjat en kurs under uppföljningsperioden, exempelvis till och med år 2020 för invandrade år 2014. Deltagandet redovisas efter studieväg för den första kurs en person påbörjat, som en indikator på utbildningsbakgrund vid invandringen.
Kommentarer
Eftersom en majoritet i gruppen flyktingar och deras anhöriga har läst sfi och avslutat en kurs med godkänt är det stora skillnader i antal personer som uppföljningen baseras på: