Integration – etablering på arbetsmarknaden:
Två av tre flyktingar i arbete efter tio år
Statistiknyhet från SCB 2014-12-09 9.30
Bland flyktingar och anhöriginvandrare som nyligen kommit till Sverige är det få som börjar arbeta direkt. Den vanligaste sysselsättningen är istället studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar men andelen är lägre än bland inrikes födda även efter tio år i landet.
Det visar en ny rapport från SCB. I rapporten studeras hur förvärvsfrekvensen utvecklas för utrikes födda som invandrade till Sverige under åren 1997–1999.
Studier vanligt efter invandringen
Av gruppen som studerats har de flesta kommit som flyktingar eller anhöriginvandrare från länder utanför Norden och EU. Året efter invandring ägnar sig de flesta åt studier. Med tiden ökar andelen som förvärvsarbetar. Efter 10 års tid i Sverige förvärvsarbetar omkring 60 procent av kvinnorna som invandrat som flykting- eller anhöriginvandrare.
Bland männen förvärvsarbetar något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. De som inte förvärvsarbetar försörjs via arbetslöshetsersättningar eller ekonomiskt bistånd, men inkomster från bland annat sjuk- och aktivitetsnedsättningar förekommer också. Det förekommer också att man studerar istället för att arbeta, framförallt bland kvinnor.
Förvärvsfrekvensen ökar med tiden i Sverige
Glidande medelvärden över 3 år
Förvärvsfrekvensen stiger ju längre tid man bott i Sverige, men efter 13 år har utrikes födda fortfarande lägre förvärvsfrekvens än inrikes födda.
Ålder vid invandring och utbildningsnivå har betydelse
Utrikes födda som invandrat före 40 års ålder har en förvärvsfrekvens närmare inrikes föddas nivå än vad personer som invandrat efter 40 års ålder har. Även utbildningsnivån har betydelse. Precis som bland inrikes födda har utrikes födda med gymnasial eller eftergymnasial utbildning högre förvärvsfrekvens än förgymnasialt utbildade.
Definitioner och förklaringar
I rapporten studeras utrikes födda kvinnor och män som invandrade under åren 1997–1999, i åldern 20–49 år, och som fanns folkbokförda i Sverige under 13 sammanhängande år. Utöver flyktingar och anhöriginvandrare har även arbetskraftsinvandrare, studenter och medborgare från Norden och EU-länderna studerats.
För att räknas som förvärvsarbetande krävs att man ska ha arbetat i genomsnitt minst en timme i veckan under november månad. Förvärvsfrekvensen redovisas som glidande medelvärden över tre år. Resultaten har standardiserats utifrån ålder vilket innebär att förvärvsfrekvensen kan jämföras mellan grupper med olika ålderssammansättning utan att åldern påverkar resultaten.
Publikation
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.