Integrationsstatistik 2024-2025
Vanligaste yrkena för utrikes födda
Statistiknyhet från SCB 2026-04-14 8.00
Det vanligaste yrkesområdet för utrikes födda kvinnor var service-, omsorgs- och försäljningsyrken år 2024, medan yrken med krav på fördjupad högskolekompetens var vanligast för utrikes födda män. Vilka yrkesområden som är vanliga varierar mellan utrikes födda med olika grund för bosättning.
Högst andel i yrken med krav på fördjupad högskolekompetens bland utrikes födda som invandrat för studier eller arbete
Bland både utrikes och inrikes födda är det vanligt att arbeta i yrken med krav på fördjupad högskolekompetens. Det var det vanligaste yrkesområdet för inrikes födda kvinnor och såväl utrikes som inrikes födda män år 2024. Här återfinns exempelvis läkare, sjuksköterskor, lärare, systemutvecklare och civilingenjörsyrken, men även doktorander.
Totalt sett arbetar en lägre andel utrikes födda än inrikes födda i yrken med krav på fördjupad högskolekompetens. För de utrikes födda som invandrat till Sverige med studier eller arbete som grund för bosättning är andelen inom dessa yrken däremot högre jämfört med inrikes födda. Dessa utrikes födda har också en högre utbildningsnivå jämfört med inrikes födda.
Varannan kvinna som invandrat som flykting eller flyktinganhörig arbetar inom service, omsorg eller försäljning
För utrikes födda kvinnor är service-, omsorgs- och försäljningsyrken det vanligaste yrkesområdet. Här ingår yrken som butikspersonal, undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare. För dessa yrken krävs normalt gymnasiekompetens eller eftergymnasial utbildning kortare än två år.
En högre andel av de utrikes födda än av de inrikes födda arbetar inom service, omsorg eller försäljning och det är särskilt vanligt bland kvinnor som invandrat som flykting/skyddsbehövande eller anhörig till flykting. Utrikes födda med studier eller arbete som grund för bosättning arbetar däremot mer sällan än inrikes födda inom denna typ av yrken.
- Omkring hälften av kvinnorna som invandrat som flykting eller anhörig till flykting arbetade inom service, omsorg eller försäljning år 2024, medan det gällde 15 procent av arbetskraftsinvandrarna, säger Karin Lundström, demograf på SCB.
Även bland utrikes födda män är detta ett vanligt yrkesområde, även om det är mindre vanligt än för kvinnor. Liksom för kvinnor är andelen som arbetar inom dessa yrken högst för män som invandrat till Sverige som flykting/skyddsbehövande eller anhörig till flykting och lägst för män med studier eller arbete som grund för bosättning.
Yrken med krav på högskolekompetens och service-, omsorgs- och försäljningsyrken är de två vanligaste yrkesområdena för både utrikes och inrikes födda kvinnor
Yrkesområde |
Utrikes född, grund för bosättning (kvinnor) |
Utrikes född, totalt |
Inrikes född |
|||||||
studier |
arbete |
anhörig till ej flykting |
anhörig till flykting |
flykting/ skyddsbehövande |
övrigt |
uppgift saknas/ ej aktuellt |
||||
Chefsyrken |
2 |
5 |
2 |
2 |
2 |
3 |
5 |
3 |
7 |
|
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens |
60 |
46 |
20 |
17 |
17 |
22 |
31 |
24 |
34 |
|
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande |
8 |
10 |
7 |
6 |
7 |
7 |
10 |
7 |
12 |
|
Yrken inom administration och kundtjänst |
3 |
4 |
6 |
4 |
5 |
5 |
8 |
6 |
10 |
|
Service-, omsorgs- och försäljningsyrken |
5 |
15 |
36 |
54 |
47 |
38 |
23 |
36 |
26 |
|
Övriga yrken med krav på gymnasiekompetens samt eftergymnasial utbildning kortare än två år * |
2 |
3 |
4 |
3 |
4 |
4 |
4 |
4 |
5 |
|
Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion |
6 |
13 |
16 |
10 |
11 |
16 |
9 |
13 |
3 |
|
Yrke okänt |
13 |
3 |
9 |
5 |
8 |
5 |
11 |
8 |
3 |
|
Summa |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
|
Antal sysselsatta kvinnor |
6 000 |
28 000 |
142 000 |
48 000 |
121 000 |
78 000 |
125 000 |
548 000 |
1 824 000 |
|
Service-, omsorgs- och försäljningsyrken är ett vanligt yrkesområde för utrikes födda män, men mindre vanligt för inrikes födda män
Yrkesområde |
Utrikes född, grund för bosättning (män) |
Utrikes född, totalt |
Inrikes född |
||||||
studier |
arbete |
anhörig till ej flykting |
anhörig till flykting |
flykting/ skyddsbehövande |
övrigt |
uppgift saknas/ ej aktuellt |
|||
Chefsyrken |
3 |
5 |
4 |
3 |
3 |
4 |
6 |
4 |
9 |
Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens |
59 |
40 |
14 |
11 |
9 |
16 |
21 |
18 |
22 |
Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande |
7 |
9 |
8 |
8 |
7 |
7 |
10 |
8 |
16 |
Service-, omsorgs- och försäljningsyrken |
3 |
8 |
19 |
29 |
25 |
16 |
10 |
17 |
11 |
Yrken inom byggverksamhet och tillverkning |
1 |
14 |
13 |
8 |
12 |
14 |
16 |
13 |
16 |
Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. |
6 |
6 |
13 |
15 |
17 |
14 |
9 |
13 |
10 |
Övriga yrken med krav på gymnasiekompetens samt eftergymnasial utbildning kortare än två år * |
3 |
4 |
9 |
10 |
9 |
7 |
6 |
7 |
7 |
Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion |
6 |
10 |
12 |
9 |
11 |
12 |
5 |
10 |
3 |
Yrke okänt |
13 |
3 |
10 |
7 |
9 |
10 |
17 |
10 |
6 |
Summa |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
100 |
Antal sysselsatta män |
8 000 |
74 000 |
93 000 |
36 000 |
196 000 |
68 000 |
134 000 |
609 000 |
1 913 000 |
Högre andel utrikes födda än inrikes födda i yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion
Utrikes födda arbetar i högre grad än inrikes födda i yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion. Här ingår exempelvis städare och köks- och restaurangbiträden. År 2024 arbetade drygt var tionde utrikes född inom denna typ av yrken medan det gällde 3 procent av inrikes födda.
Oavsett grund för bosättning är det en högre andel utrikes födda som arbetar inom yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion jämfört med inrikes födda.
- Det gäller även för dem som invandrat för studier eller arbete, trots att en låg andel av dem endast har förgymnasial utbildning, säger Karin Lundström.
Var fjärde sysselsatt är utrikes född
År 2024 fanns det 4,9 miljoner sysselsatta i åldrarna 20–65 år. Av dem var knappt 1,2 miljoner, motsvarande knappt 24 procent, utrikes födda.
Utrikes födda är sysselsatta i lägre utsträckning än inrikes födda. År 2024 var 67 procent av utrikes födda kvinnor och 73 procent av utrikes födda män i åldrarna 20–65 år sysselsatta. För inrikes födda var andelen sysselsatta 84 procent för både kvinnor och män.
Andelen sysselsatta varierar mellan utrikes födda med olika grund för bosättning. För personer med arbete som grund för bosättning var andelen 85 procent för både kvinnor och män år 2024, alltså något högre än för inrikes födda. Anhöriga till flyktingar hör till de grupper där andelen sysselsatta är lägst. Av dem var 59 procent av kvinnorna och 68 procent av männen sysselsatta år 2024. Allra lägst andel återfinns i gruppen med studier som grund för bosättning, en grupp där många är studerande. Av dem var knappt hälften sysselsatta år 2024.
Nya tabeller om integration
I regleringsbrevet för 2025 fick SCB i uppdrag att utveckla och tillgängliggöra statistiken om integration med anledning av nya mål för integrationspolitiken. Det är ett av flera regeringsuppdrag som myndigheten har och har haft relaterat till statistik om integration. Dessutom genomförs det tidigare regeringsuppdraget Registerdata för integration nu inom den anslagsfinansierade statistikproduktionen. Detta sammantaget innebär att statistiken om integration just nu genomgår ganska genomgripande förändringar.
I denna publicering redovisas nya tabeller i Statistikdatabasen om:
- Arbetsmarknad och sysselsättning för år 2024
- Demografi för år 2024 och 2025
- Utbildning för år 2023/24 och 2024/25 (behöriga till gymnasiet)
Ytterligare tabeller kommer att publiceras senare under året.
Definitioner och förklaringar
Grund för bosättning
Grund för bosättning redovisas för utrikes födda och avser den senast registrerade. Observera att en person kan ha en beslutsgrund som är flera år gammal. Här används följande sju kategorier:
- Studier
- Arbete
- Anhörig till ej flykting. Anknytningspersonen i Sverige kan såväl vara utrikes som inrikes född.
- Anhörig till flykting
- Flykting/skyddsbehövande
- Övrigt. Grund för bosättning annan än någon av ovanstående kategorier. Den vanligaste grunden är ”Övriga tillstånd (förlängningar mm.)”. De flesta i denna kategori har bott minst 15 år i Sverige.
- Uppgift saknas/ej aktuellt. Uppgift om grund för bosättning saknas i regel för personer som invandrat till Sverige i mitten av 1980-talet eller tidigare. Medborgare i Norden och EU behöver inte registrera sin uppehållsrätt hos Migrationsverket och för dem är därför grund för bosättning ej aktuellt.
Sysselsättning
Antal och andel sysselsatta baseras på uppgifter från Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS). I BAS används administrativa data från flera olika källor. För att klassificera sysselsatta används huvudsakligen arbetsgivardeklarationer på individnivå. Dessa uppgifter kompletteras med bland annat årlig kontrolluppgift och deklarationsuppgifter över näringsverksamhet.
Yrke
Yrke redovisas enligt Standard för svensk yrkesklassificering 2012 (SSYK 2012) på 1-siffernivå. Yrkena kan delas in efter kvalifikationsnivå, som avser vilka utbildningskrav som normalt gäller för yrket.
- Inga krav på särskild yrkesutbildning, eller krav på en kortare introduktionsutbildning. Det innebär i princip inga utbildningskrav utöver grundskola.
- Gymnasiekompetens samt eftergymnasial utbildning kortare än två år.
- Krav på kortare högskoleutbildning (mindre än tre år), eller någon annan eftergymnasial utbildning som är kortare än tre år, t.ex. folkhögskola eller yrkeshögskola.
- Krav på teoretisk specialistkompetens. Det innebär minst tre års högskoleutbildning.
Nedan redovisas yrkena efter kvalifikationsnivå. Observera att detta avser vilken utbildningsnivå som normalt krävs för yrket. Det finns sällan absoluta utbildningskrav för yrken i Sverige, det gäller för vissa legitimationsyrken, främst inom hälso- och sjukvård och för vissa hantverksyrken, t.ex. elektriker.
- Chefsyrken (Kvalifikationsnivå 3–4)
- Yrken med krav på fördjupad högskolekompetens (Kvalifikationsnivå 4)
- Yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande (Kvalifikationsnivå 3)
- Yrken inom administration och kundtjänst (Kvalifikationsnivå 2)
- Service-, omsorgs- och försäljningsyrken (Kvalifikationsnivå 2)
- Yrken inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske (Kvalifikationsnivå 2)
- Yrken inom byggverksamhet och tillverkning (Kvalifikationsnivå 2)
- Yrken inom maskinell tillverkning och transport m.m. (Kvalifikationsnivå 2)
- Yrken med krav på kortare utbildning eller introduktion (Kvalifikationsnivå 1)