SCB uppdaterar de statistiska tätorternas utbredning vart femte år, med en extra utgåva mitt i femårsperioden, från och med 2018. Här redovisas den årliga folkmängden inom varje utgåva av tätorter, från och med tätorter som avser år 2000. Det innebär att folkmängden redovisas årligen inom sju olika utgåvor av tätortsgränser, som var och en speglar förhållanden under ett specifikt år. Tillsammans med uppgifter om tätorternas areal ger det en bild av om tätorterna förtätas eller om de blir glesare befolkade.

Stadig ökning av folkmängden i tätort

Den sammanlagda befolkningen i Sveriges tätorter har ökat stadigt under den senaste 20-årsperioden. Samtidigt har tätorternas totala yta vuxit för varje ny utgåva, men i en långsammare takt än befolkningen. Folkmängden 2005 uppgick till mellan 7,6 och 7,8 miljoner, beroende på vilken tätortsutgåva som har tillämpats i beräkningen. 2025 hade folkmängden i tätorter vuxit till 8,6 miljoner i 2000 års utgåva och 9,3 miljoner i 2023 års utgåva. Under den här perioden ökade skillnaden i folkmängd mellan de olika utgåvorna. 2005 skiljer det 190 000 personer mellan den yngsta och äldsta tätortsutgåvan, men 2025 är skillnaden nästan 671 000 personer.

Tätheten ökar inom alla tätortsutgåvor

Antal invånare per kvadratkilometer är ett mått på befolkningstätheten. Enligt alla utgåvor av statistiska tätorter har befolkningstätheten ökat under den senaste tjugoårsperioden. Eftersom arealen är konstant för varje utgåva, över hela perioden 2005 till 2025, har befolkningstätheten ökat i takt med att folkmängden har vuxit. Att tätheten är lägre under de tidigare åren, särskilt för de yngre utgåvorna av tätorter, beror delvis på att de innehåller områden som ännu inte hade blivit bebyggda i början av tidsserien. Att befolkningstätheten har ökat i de äldre utgåvorna beror på att nya bostäder har uppförts inom redan bebyggda områden eller att antalet invånare i äldre bostäder har ökat.  

Skillnaden i befolkningstäthet mellan de yngre och äldre tätortsutgåvorna, med ett tydligt hopp mellan utgåvorna 2010 och 2015, beror även på en större metodförändring som SCB gjorde i samband med att 2015 års utgåva skapades. 

Mindre tätorter har större variation i befolkningskurvan

Den största delen av tätortsbefolkningen bor i tätorter med ett högt invånarantal. Av 2025 års tätortsbefolkning fanns mer än 70 procent i tätorter med fler än 10 000 invånare. Den sammanlagda befolkningsutvecklingen i tätorter domineras därmed av utvecklingen i de större tätorterna, vilka har haft en jämn befolkningsökning inom alla de sju tätortsutgåvor som ingår i den här redovisningen.

De mindre tätorterna, med färre än 10 000 invånare, har större variationer i befolkningsutvecklingen. De äldre tätortsutgåvorna, från 2000 till 2010, hade en nedåtgående trend under stora delar av tidsperioden mellan 2000 och 2025, med undantag för åren kring 2015–2019. De nyare tätortsutgåvorna hade en ökande befolkning fram till cirka 2020, för att därefter minska i antalet invånare. Förändringen kan både bero på en minskning av folkmängden i dessa tätorter och att tätorter nära 10 000 invånare har ökat så mycket att de hamnar i storlekskategorin över 10 000 invånare.

När statistiken bryts ner på mer detaljerade storleksklasser och enskilda tätorter syns större variationer i utvecklingen.