Bostadsbeståndet 2025-12-31
Nästan 5,3 miljoner bostäder i landet
Statistiknyhet från SCB 2026-04-17 8.00
Antalet bostadslägenheter uppgick 2025-12-31 till 5 291 493. Av dessa finns 41 procent i småhus, 52 procent i flerbostadshus, 6 procent i specialbostäder och 1 procent i övriga hus.
Hyresrätten dominerar i flerbostadshus
Totalt finns 2 777 269 bostäder i flerbostadshus. Hyresrätt är den vanligaste upplåtelseformen. Cirka 1,6 miljoner lägenheter är hyresrätter och cirka 1,1 miljoner lägenheter är bostadsrätter, vilket motsvarar 58 respektive 42 procent av lägenheterna i flerbostadshus. I flerbostadshus finns även en liten andel bostäder med äganderätt, 4 144 lägenheter, vilket motsvarar 0,1 procent av lägenheterna i flerbostadshus.
Flest äganderätter i småhus
Det finns totalt 2 144 363 bostadslägenheter i småhus. Äganderätt är den vanligaste upplåtelseformen med hela 90 procent av beståndet, vilket motsvarar cirka 1,9 miljoner bostadslägenheter. Det förekommer även hyresrätt och bostadsrätt i småhus, dessa utgör ungefär 5 procent var av beståndet.
Antal lägenheter efter upplåtelseform
Regionala skillnader i upplåtelseform
Av landets 290 kommuner dominerar hyresrätten i 262 kommuner och i 10 av dessa finns endast hyresrätt som upplåtelseform i flerbostadshus. Endast 28 kommuner har fler bostadsrätter än hyresrätter och 18 av dessa ligger i Stockholms län.
Bostadsrättsföreningar är största ägaren i flerbostadshus
I flerbostadshus ägs 41 procent av lägenheterna av bostadsrättsföreningar. Allmännyttiga bostadsföretag och svenska aktiebolag äger 25 procent vardera. Resterande 9 procent ägs av privatpersoner och andra ägare.
Fysiska personer äger flest småhus
När det gäller småhus ägs den absoluta merparten, 90 procent, av fysiska personer. Bostadsrättsföreningar äger 5 procent medan allmännyttiga bostadsföretag och svenska aktiebolag äger 2 procent vardera.
Antal lägenheter efter hustyp och ägarkategori
Bostädernas storlek
Den vanligaste lägenhetstypen i flerbostadshus är 2 rum och kök följt av 3 rum och kök. Dessa två lägenhetstyper utgör 68 procent av bostadsbeståndet i flerbostadshus.
Den genomsnittliga lägenheten i flerbostadshus är 67 kvm, och den genomsnittliga bostadslägenheten i småhus är 122 kvm.
Antal lägenheter i flerbostadshus efter storlek
| Lägenhetstyp | Antal lägenheter |
Genomsnittlig storlek i kvm |
|---|---|---|
| Lägenheter utan kök | 2 161 | 29 |
| 1 rum och kök | 343 507 | 39 |
| 1 rum och kokvrå/kokskåp | 119 085 | 30 |
| 2 rum och kök | 1 017 783 | 59 |
| 2 eller flera rum och kokvrå/kokskåp | 46 996 | 48 |
| 3 rum och kök | 859 039 | 78 |
| 4 rum och kök | 305 140 | 98 |
| 5 rum och kök | 58 611 | 123 |
| 6 eller flera rum och kök | 11 629 | 172 |
| Uppgift saknas | 13 318 | .. |
| Totalt | 2 777 269 | 67 |
Byggnadsperiod för småhus och flerbostadshus
Av det totala svenska småhusbeståndet byggdes 44 procent av bostäderna mellan åren 1961 och 1990. Nästan var femte bostad är dock byggd så tidigt som före 1931.
När det gäller flerbostadshus byggdes 46 procent av lägenheterna mellan 1951 och 1980.
Antal och andel lägenheter per byggnadsperiod och hustyp
| antal bostadslägenheter | andel bostadslägenheter | |||
|---|---|---|---|---|
| byggnadsperiod | småhus | flerbostadshus | småhus | flerbostadshus |
| -1930 | 416 541 | 216 457 | 19 % | 8 % |
| 1931‑1940 | 139 716 | 158 823 | 7 % | 6 % |
| 1941‑1950 | 136 742 | 246 179 | 6 % | 9 % |
| 1951‑1960 | 163 959 | 400 098 | 8 % | 14 % |
| 1961‑1970 | 289 627 | 584 838 | 14 % | 21 % |
| 1971‑1980 | 425 262 | 300 040 | 20 % | 11 % |
| 1981‑1990 | 215 567 | 197 762 | 10 % | 7 % |
| 1991‑2000 | 99 402 | 127 569 | 5 % | 5 % |
| 2001‑2010 | 115 660 | 115 130 | 5 % | 4 % |
| 2011‑2020 | 95 679 | 267 617 | 4 % | 10 % |
| 2021‑ | 37 614 | 153 735 | 2 % | 6 % |
| uppgift saknas | 8 594 | 9 021 | 0 % | 0 % |
Byggnadsperiod för flerbostadshus
För hyresrätter i flerbostadshus är nästan 50 procent av lägenheterna byggda mellan 1951 och 1980, medan motsvarande siffra för bostadsrätter är 42 procent.
Byggnadsperioden för bostadsbeståndet varierar mellan olika ägarkategorier. Av bostadslägenheter ägda av allmännyttiga bostadsföretag är 64 procent byggda mellan 1951 och 1980, medan motsvarande siffra för svenska aktiebolag är 40 procent. Vidare är 10 procent av de allmännyttiga bostadsbolagens lägenheter byggda år 2011 eller senare, medan motsvarande andel för svenska aktiebolag är 21 procent.
Antal lägenheter i flerbostadshus efter byggnadsperiod och ägarkategori
Specialbostäder
Antal specialbostäder uppgår till 292 174 lägenheter. Dessa är fördelade på 152 778 för äldre eller funktionshindrade, 116 889 studentbostäder samt 22 507 övriga specialbostäder.
En specialbostad för äldre eller funktionshindrade är i genomsnitt 39 kvm, medan en studentbostad i genomsnitt är 28 kvm.
Flest studentbostäder finns i de stora universitetsstäderna. Stockholm har flest studentlägenheter sett till antalet med 15 747 stycken, sett till andel av det totala bostadsbeståndet i kommunen är det dock Lund som ligger i topp med 15 procent.
Kommuner med flest studentbostäder
| Kommun | Antal studentlägenheter | Andel av bostadsbeståndet |
|---|---|---|
| Stockholm | 15 747 | 3 % |
| Uppsala | 13 988 | 11 % |
| Göteborg | 12 214 | 4 % |
| Lund | 10 422 | 15 % |
| Umeå | 7 379 | 10 % |
| Linköping | 5 710 | 6 % |
| Växjö | 4 132 | 8 % |
| Malmö | 3 840 | 2 % |
| Örebro | 3 317 | 4 % |
| Jönköping | 3 244 | 4 % |
Definitioner och förklaringar
Statistiken baseras på lägenhetsregistret som är ett nationellt register över Sveriges alla bostadslägenheter. Registret förvaltas av Lantmäteriet, som också är ansvarig myndighet. SCB erhåller och bearbetar lägenhetsuppgifterna från Lantmäteriet för att producera löpande hushålls-, boende- och bostadsstatistik.
Med bostadslägenhet avses en sådan lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad, oavsett i vilken hustyp den ligger. Även bostäder i småhus definieras således som bostadslägenheter/lägenheter.
Småhus definieras som friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus).
Flerbostadshus definieras som bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter.
Övriga hus definieras som byggnader som inte huvudsakligen är avsedda för bostadsändamål men ändå innehåller vanliga bostadslägenheter, till exempel byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion.
Specialbostäder definieras som bostäder för äldre eller funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder.
Upplåtelseform utgår från ägarförhållandet och inte hur de boende förfogar över lägenheterna.