Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2017

Användning av biobränslen ökar

Statistiknyhet från SCB 2019-03-28 9.30

Användning av biomassa av totala bränsleanvändning i den svenska ekonomin har ökat från 37 procent 2008 till 47 procent 2017. Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin och hushållen har minskat med ungefär 12 procent 2008-2017, samtidigt som den svenska ekonomin har växt med 17 procent. Utsläppsminskningen har dock avstannat de senaste åren och 2017 ses en ökning jämfört med året innan.

SCB:s miljöräkenskaper redovisar utsläpp till luft från den svenska ekonomin och hushållen samt dess användning av fossila bränslen och biobränslen. Nu finns den slutliga årsstatistiken för 2017 tillgänglig.

Användningen av biobränslen ökar successivt

En del av Miljöräkenskaperna är energiräkenskaper som beskriver bränsleanvändning i olika ekonomiska branscher. Tillverkningsindustrin är den största användaren av energi och står för 32 procent av totala bränsleanvändningen. Motsvarande är dess bidrag till ekonomin ungefär 14 procent.

Statistiken finns också uppdelat på biobränslen och fossila bränslen. Totalt i den svenska ekonomin har andelen biomassa som används som bränsle ökat från 37 procent 2008 till 47 procent 2017. Mellan 2016 och 2017 har den totala mängden bränsle ökat, på grund av ökad mängd biobränslen. Den ökade användningen av biobränslen kan ses i alla branscher.

Andelen biobränsle, det vill säga förbrukning av biobränsle i förhållande till totala bränsleförbrukningen inom respektive bransch (fossilt+biogent), är störst inom el-, gas- och fjärrvärmeverk och tillverkningsindustrin. Dessa branscher står också för den största användningen av biobränslen totalt.

Andel biobränslen vid förbränning av bränslen, 2008-2017, i respektive aggregerad Näringsgren (SNI 2007).

Källa: SCB miljöräkenskaper

Utsläppen av växthusgaser ökar 2017

Utsläppen från den svenska ekonomin och hushållen uppgick till 63 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2017. Det motsvarar en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. 

Mellan 2008-2017 har utsläppen minskat med ungefär 12 procent. Samtidigt har BNP som beskriver storleken på Sveriges ekonomi växt med ungefär 17 procent. Utsläppen av växthusgaser följde den ekonomiska trenden mellan 2008-2010 men därefter minskade utsläppsnivåerna medan ekonomin växte. Under de senare åren, mellan 2014 och 2017, har ekonomin fortsatt att växa men utsläppsminskningen har avstannat med relativt konstanta utsläppsnivåer.

Utvecklingen av BNP (i fasta priser) och utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2017, index 2008=100

Diagram: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2017

*2017 är BNP i fasta priser preliminär Källa: SCB, Miljöräkenskaperna och Nationalräkenskaperna

Minskade utsläpp från energibranschen och hushållen

Utvecklingen i utsläppsnivåer skiljer sig åt mellan olika ekonomiska branscher. El-, gas- och värmeverken hade under 2010-2015 en nedåtgående trend i utsläpp av växthusgaser. 2016 ökade dock utsläppen igen men 2017 syns åter en nedgång som sammanfaller med en minskad användning av fossila bränslen i branschen. En förklaring kan vara något mildare vinter jämfört med tidigare år.

Även utsläppen av växthusgaser från hushållen minskade under 2017. Utsläppen kommer framförallt från personbilar. Mellan 2016 och 2017 minskade utsläppen med 2 procent. Sedan tidsseriens början har utsläppen av växthusgaser från hushållen minskat med 17 procent. Minskningen av växthusgaserna kan förklaras med att mindre fossilbränsle används i fordon och istället ökar användning av biobränslen som drivmedel.

I vissa ekonomiska branscher syns dock ökade växthusgasutsläpp 2017 jämfört med 2016. I transportbranschen ökade utsläppsnivåerna med 8 procent. I transportbranschen står rederierna för den största delen av utsläppen med 57 procent. Där ökade utsläppen med 14 procent 2017 jämfört med 2016, främst kopplat till internationella transporter. Även inom flygbolagen ökade växthusgasutsläppen, med 7 procent under samma tidsperiod. Landtransportföretag minskade dock sina bidrag till växthusgaserna med 6 procent.

Även utsläppen från jordbruksbranschen ökade 2017 jämfört med 2016, med 4 procent. Ökningen är kopplat till högre användning av mineralgödsel och en ökning av antal köttkor. Jämfört med tidsseriens början 2008 har utsläppen av växthusgaser från jordbruksbranschen varit relativt konstant.

Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2017, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Diagram: Miljöräkenskaper – Utsläpp till luft 2017

Källa: SCB, Miljöräkenskaperna

Uppdatering av miljöekonomisk profil under hösten

I miljöräkenskaperna redovisas också de olika näringsgrenarnas uppsläpp i relation till sysselsättning och förädlingsvärde (branschens bidrag till BNP). Statistiken som rör årliga utsläpp till luft är färdigställd innan den årliga statistiken över sysselsättning och förädlingsvärde. Därför kommer en uppdatering av utsläppsintensiteter och miljöekonomiska profiler att ske under hösten, när dessa data finns tillgängliga för 2017. 

Använd analysverktyget för miljöekonomiska data

Ta del av miljöräkenskapernas statistik via analysverktyget på webben med miljöräkenskapernas data och ekonomisk data. Där bland annat utsläppsstatistiken ur både produktions och konsumtionsperspektiven kan analyseras vidare tillsammans med miljöekonomiska styrmedel. Verktyget finns på miljöräkenskapernas data- och analyssidor (www.scb.se/mi1301). I verktyget kan man bland annat ta fram egna nyckeltal, jämföra miljöpåverkan mellan branscher och studera sambandet mellan efterfrågan i ekonomin, energianvändning och utsläpp av olika ämnen.

Definitioner och förklaringar

Miljöräkenskaper är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Detta ger möjligheter att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Utgångspunkten är svenska ekonomiska aktörers miljöpåverkan oavsett var i världen miljöpåverkan sker. Detta betyder att utsläpp från internationell bunkring, dvs. flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar, inkluderas som en approximation för svenska företags utsläpp från internationell flyg och sjöfart. Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF) och lagring av koldioxid (CCS) redovisas inte.

Den här publicerade statistiken över utsläpp till luft utgår från ett produktionsperspektiv. Det innebär att utsläppen redovisas för den aktör där utsläppen sker. Indirekta utsläpp från import och övrig konsumtion av varor och tjänster ingår inte.

Naturvårdsverkets statistik över utsläpp till luft redovisar territoriella utsläpp, dvs de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp istället för ekonomisk bransch. Utsläpp och upptag från markanvändning ingår medan utsläpp från internationella transporter redovisas separat. Se:

http://www.naturvardsverket.se/klimatutslapp

Jämförelse av totala produktionsbaserade utsläpp från SCB:s miljöräkenskaper och totala territoriella utsläpp från Naturvårdsverket

 Källa: SCB, Miljöräkenskaperna och Naturvårdsverket

Sedan föregående publicering har ett antal revideringar skett för åren 2008-2016, beroende på uppdaterade underlag och mindre metodikutveckling. Mer information om detta finns på produktsidan www.scb.se/mi1301 under rubriken Dokumentation

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per kvartal till och med fjärde kvartalet 2018 sker 2019-05-09 kl. 09.30. Då publiceras också preliminär statistik för helåret 2018.

Nästa publicering avseende utsläpp till luft per år till och med 2018 sker under våren 2020.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Miljöekonomi och miljö

Adress
Solna strandväg 86
171 54 Solna

Förfrågningar

Susanna Roth

Telefon
010-479 48 03
E-post
susanna.roth@scb.se