Finansräkenskaperna andra kvartalet 2026
Hushållens årliga lånetillväxttakt ökar
Statistiknyhet från SCB 2026-09-17 8.00
Under det andra kvartalet 2026 uppgick hushållens likvida sparande till 129 miljarder kronor vilket var en minskning med 15 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2025. Under samma kvartal har hushållens årliga lånetillväxttakt fortsatt öka.
Hushållens sparande i likvida tillgångar uppgick till 185 miljarder kronor under årets andra kvartal. Samtidigt ökade lånen med 56 miljarder kronor och således var hushållens likvida sparande 129 miljarder kronor. Jämfört med andra kvartalet 2025 var det en minskning med 15 miljarder kronor.
Under andra kvartalet 2026 nettoköpte svenska hushåll fonder till ett värde av 67 miljarder kronor, vilket är en ökning med 24 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Nettoköpen av noterade aktier uppgick till 8 miljarder kronor, en ökning på 4 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2025. Samtidigt gjorde hushållen nettoinsättningar på bankkonto till ett värde av 75 miljarder kronor vilket bidrog till det positiva likvida sparandet.
Hushållen sparar mer i fonder
Hushållen lånade mer under andra kvartalet
De svenska hushållens nettoupptagning av lån, det vill säga summan av nya lån minus amorteringar, uppgick till 56 miljarder kronor under det andra kvartalet 2026. Det innebär en ökning med 13 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det är framförallt lån med säkerhet som bidrar till ökningen, men även lån utan säkerhet ökar. Den årliga tillväxttakten av hushållens totala lån steg till 3,2 procent under kvartalet, vilket kan jämföras med 3,0 procent kvartalet innan.
– Den senaste gången hushållens nyupptagning av lån var högre ett enskilt kvartal var under andra kvartalet 2022. Ökningen sammanföll med att bolånetaket höjdes i början av årets andra kvartal, men det är svårt att avgöra i vilken utsträckning regeländringen bidrog till den ökade upplåningen, säger Emil Jansson, nationalekonom på SCB.
Hushållen nettoupptagning av lån var den högsta sedan andra kvartalet 2022
Icke-finansiella bolags finansiering
Under det andra kvartalet 2026 finansierade sig icke-finansiella bolag med en nettoupplåning, det vill säga nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut till ett värde av 75 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år var nettoupplåningen 50 miljarder kronor.
Finansieringen genom räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick under andra kvartalet 2026 till 37 miljarder kronor. Finansieringen motsvarande kvartal 2025 var på liknande nivå.
De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 992 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 527 miljarder kronor.
Icke-finansiella bolag ökar finansieringen via räntebärande värdepapper och lån
Revideringar
I samband med publiceringen av finansräkenskaperna för andra kvartalet 2026 har revideringar gjorts tillbaka till 1995 i syfte att förbättra statistiken där nya uppgifter blivit tillgängliga. Revideringarna påverkar både tidsserierna för år och kvartal.
Hushållens transaktioner i onoterade aktier mot icke-finansiella bolag har reviderats tillbaka till första kvartalet 2021 efter en översyn av beräkningsmodellen.
Hushållens transaktioner mot försäkringsbolagen och pensionsinstituten för pensionsrätter har reviderats tillbaka till 2022 till följd av uppdaterade årskälla.
Ställningsvärdet i onoterade aktier har reviderats tillbaka till 2024 med nya uppgifter från undersökningen Företagens ekonomi. Det ökar icke-finansiella bolags skulder mot alla sektorer.
Centralbanken har reviderats tillbaka till 1995 efter en översyn av beräkningsmodellen.
Staten har reviderats från och med år 2006. Revideringen avser huvudsakligen ändringen av bokföringstidpunkten för kapitaltillskott till internationella organisationer, vilken har genomförts för att harmonisera med den uppdaterade MGDD manualen (Manual on Government Deficit and Debt).
Kommuner och regioner har reviderat 2025 pga uppdaterad årskälla. Långfristiga lån har även uppdaterats från 1996, då nya kontrakt för finansiell leasing har tagits in.
Sociala trygghetsfonder har reviderat ställningsvärden för pensionsrätter mellan 2014-2025, då frivillig pensionsförsäkring har tagits in på skuldsidan för Pensionsmyndigheten.
Definitioner och förklaringar
I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i likvida tillgångar och skulder i syfte att spegla hushållens finansiella beslut på kort sikt. De likvida tillgångarna är finansiella tillgångar exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar) medan skulderna består av lån och handelskrediter. Se finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala sektorräkenskaperna, som liksom finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av finansräkenskaperna publiceras även nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Förändring för användare som hämtar data med API
Under hösten 2025 ersattes PxWebApi v1 med det nya PxWebApi v2. PxWebApi v1 kommer fungera fram till årsskiftet 2026/2027, men kommer därefter inte gå att använda. För mer information samt konverteringshjälp, se PxWebApi v2.
Kommentarer
Det likvida sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avästtningar).
Kategorin "Övrigt" består av kontoposterna sedlar och mynt, inlåning exklusive bankinlåning, räntebärande värdepapper, onoterade aktier, andra ägarandelar, privat försäkringssparande, finansiella derivat samt handelskrediter och förskott.