Finansräkenskaperna första kvartalet 2026
Hushållen sparade mer under årets första kvartal
Statistiknyhet från SCB 2026-06-17 8.00
Under det första kvartalet 2026 uppgick hushållens likvida sparande till 81 miljarder kronor vilket var en ökning med 28 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2025. Under samma kvartal har hushållens årliga lånetillväxttakt fortsatt öka.
Under det första kvartalet 2026 uppgick hushållens sparande i likvida tillgångar till 115 miljarder kronor. Samtidigt ökade lånen med 34 miljarder kronor. Således var hushållens likvida sparande 81 miljarder kronor, vilket var en ökning med 28 miljarder jämfört med första kvartalet 2025.
Under första kvartalet 2026 nettoköpte svenska hushåll fonder till ett värde av 25 miljarder kronor, vilket är en ökning med 27 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Nettoköpen av noterade aktier uppgick till 10 miljard kronor, en ökning på 14 miljarder jämfört med första kvartalet 2025. Samtidigt gjorde hushållen nettoinsättning på bankkonto till ett värde av 20 miljarder vilket bidrog till en ökning av det likvida sparandet.
Hushållen sparar mer i fonder
Hushållens årliga lånetillväxttakt ökar
De svenska hushållens nettoupptagning av lån, det vill säga summan av nya lån minus amorteringar, uppgick till 34 miljarder kronor under det första kvartalet 2026. Det innebär en ökning med 4 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det är framförallt lån med säkerhet som bidrar till ökningen. Den årliga tillväxttakten av hushållens totala lån steg till 2,9 procent under kvartalet, vilket kan jämföras med 2,7 procent kvartalet innan.
- Första kvartalet 2026 är den första perioden då avdragsrätten för lån utan säkerhet helt har avskaffats. Hittills syns inga tecken på att hushållen har förändrat sitt beteende till följd av den nya regeln, säger Emil Jansson, nationalekonom på SCB.
Hushållen lånetillväxttakt fortsätter öka
Fortsatt negativt sparande för staten
Statens finansiella sparande var negativt under det första kvatalet 2026. Under perioden var statens transaktioner i finansiella tillgångar plus 3 miljarder kronor, samtidigt som skulderna ökade med 42 miljarder kronor. Sammantaget innebar detta ett finansiellt sparande på minus 39 miljarder kronor
Under första kvartalet 2026 har det finansiella sparandet ökat med fyra miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år. För helåret 2025 var statens finansiella sparande minus 84 miljarder, vilket är en minskning med 12 miljarder jämfört med föregående år.
De senaste två kvartalen har statens skulder ökat mer än tillgångarna
År 2022 hade staten ett positivt sparande och därefter har det varit negativt på helårsbasis. Skillnaden mot EU-genomsnittet var knappt 4 procentenheter 2022 och har därefter minskat successivt varje år. År 2025 uppvisade Sverige ett negativt finansiellt sparande på 1,2 procent av BNP, medan EU‑länderna i genomsnitt hade ett negativt finansiellt sparande på 2,8 procent av BNP.
Staten har haft ett negativt finansiellt sparande de senaste tre åren
Icke-finansiella bolags finansiering
Under det första kvartalet 2026 finansierade sig icke-finansiella bolag med en nettoupplåning, det vill säga nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut till ett värde av 40 miljarder kronor. Motsvarande kvartal föregående år var nettoupplåningen 18 miljarder kronor.
Finansieringen genom räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick under första kvartalet 2026 till 8 miljarder kronor. Jämfört med motsvarande kvartal 2025 minskade de sin räntebärande värdepappersskuld med 20 miljarder kronor.
De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 908 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 465 miljarder kronor.
Icke-finansiella bolag ökar finansieringen via räntebärande värdepapper och lån
Revideringar
I samband med publiceringen av finansräkenskaperna för första kvartalet 2026 har revideringar gjorts tillbaka till 2022 i syfte att förbättra statistiken där nya uppgifter blivit tillgängliga. Revideringarna påverkar både tidsserierna för år och kvartal.
Sektor utlandet har reviderats tillbaka till 2022 med nya uppgifter från Betalningsbalansen vilket har resulterat i revideringar i finansiella transaktioner och ställningsvärden.
Kommuner och regioner har reviderat kvartalen 2025.
Definitioner och förklaringar
I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Se finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala sektorräkenskaperna, som liksom finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av finansräkenskaperna publiceras även nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Förändring för användare som hämtar data med API
Under hösten 2025 ersattes PxWebApi v1 med det nya PxWebApi v2. PxWebApi v1 kommer fungera fram till årsskiftet 2026/2027, men kommer därefter inte gå att använda. För mer information samt konverteringshjälp, se PxWebApi v2.
Kommentarer
Uppgifter om lånens säkerhet kommer från Finansmarknadsstatistiken på SCB. www.scb.se/fm5001