Sparbarometern, 2:a kvartalet 2025
Hushållens nettoupplåning ökar
Statistiknyhet från SCB och Finansinspektionen 2025-08-21 8.00
Hushållens likvida sparande uppgick till 126 miljarder kronor under det andra kvartalet 2025. Det är 1 miljarder kronor lägre jämfört med samma period föregående år. Samtidigt var den årliga tillväxttakten för hushållens lån 2,2 procent.
Under kvartalet uppgick hushållens sparande i likvida finansiella tillgångar till 170 miljarder kronor. Samtidigt ökade lånen med 44 miljarder kronor. Det likvida sparandet var således 126 miljarder kronor.
Hushållens sparande i aktier, fonder och inlåning
Under kvartalet nettoköpte hushållen börsnoterade aktier för 4 miljarder kronor och fondandelar till ett värde av 28 miljarder kronor.
Bankinlåningen uppgick till 107 miljarder kronor, vilket är en ökning med 53 miljarder jämfört med samma period föregående år.
Hushållens lån och årlig lånetillväxttakt
Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens totala lån till 5 381 miljarder kronor, vilket ger en årlig tillväxttakt på 2,2 procent.
Hushållens nettoupplåning under kvartalet uppgick till 44 miljarder kronor. Det är en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med samma period föregående år.
Definitioner och förklaringar
Det likvida sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
I Sparbarometern är det likvida sparandet ett centralt mått för hushållens sparande i finansiella tillgångar eftersom det speglar hushållens finansiella beslut på kort sikt. I det likvida sparandet ingår sedlar och mynt, inlåning, obligationer, direktägda aktier, fondandelar, privat försäkringssparande och övriga finansiella tillgångar. Utöver detta ingår även bostadsrättsandelar och fritidshus i utlandet. Dessa instrument betraktas vanligtvis inte som likvida men ingår för att det ska vara möjligt att kunna dra av skulderna från sparandet.
I hushållens totala lån ingår, utöver lån i bank och bostadsinstitut, även studielån och övriga lån (vilket är lån till finansiella företag som inte klassificeras som bank eller bostadsinstitut). Hushållens nettoupplåning beräknas som differensen mellan nytagna lån och amorteringar.
Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i publikationen Nationalförmögenheten.
I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.
I samband med publiceringen av Sparbarometern för det andra kvartalet 2025 uppdateras tidsserien med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas publicering den 19:e juni 2025. Därmed finns det diskrepanser mellan Finansräkenskaperna och Sparbarometern med avseende på periodiseringar. Detta påverkar totala tillgångar, totala skulder och finansiellt sparande. Utförligare beskrivningar av större
Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i Statistiknyheten för Finansräkenskaperna:
Nästa publiceringstillfälle
2025-11-20 klockan 8.00.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.