År 2018 slängde hushållen i Sverige ungefär 4,5 miljoner ton avfall totalt. Ungefär en tiondel av avfallet utgörs av så kallat farligt avfall. Det består av till exempel impregnerat trä, batterier, kemikalierester och uttjänta bilar.

Avfall som inte är farligt kallas för icke-farligt. Nästan hälften av hushållens icke-farliga avfall utgörs av så kallat hushållsavfall och liknade avfall. Denna avfallstyp består bland annat av restavfall som inte kan källsorteras, som exempelvis blöjor, bomullspinnar, kuvert, tuggummi och disksvampar. Sådant ska kastas i soppåsen.

Gruvindustrin ger upphov till mest icke-farligt avfall

Vi kan också titta på hur stor andel av allt icke-farligt avfall som kommer från hushållen, och hur mycket som kommer från andra delar av samhället. I diagrammet ser vi att endast näringsgrenen byggverksamhet skapar mer icke-farligt avfall än hushållen. I den här sammanställningen har vi inte tagit med gruvnäringens avfall, eftersom den är väldigt mycket större. I gruvnäringen uppstår omkring 104 miljoner ton icke-farligt avfall. Det är betydligt mer än vad som uppstår i alla de andra näringsgrenarna sammantaget.

Vi har även valt att inte ta med avfallshantering och partihandel med skrot, eftersom dessa näringsgrenar mest ger upphov till avfall i samband med avfallsbehandling.

Hushållens icke-farliga avfall ökar

Det icke-farliga avfallsslag som uppkom i störst omfattning från hushållen under 2018 var hushållsavfall och liknande avfall. Avfallet består främst av kärl- och säckavfall, även kallat restavfall, samt blandade avfallsfraktioner som samlas in på kommunernas återvinningscentraler. Hushållens icke-farliga avfall har ökat med drygt 2 procent mellan åren 2016 och 2018.

EU och Sverige använder den så kallade avfallstrappan för att styra miljöarbetet. Syftet är att avfallet ska hanteras på ett så hållbart sätt som möjligt.

Avfallstrappan hjälper oss i miljöarbetet

Avfallstrappan består av följande steg:

Förebygg avfall

I första hand bör vi förhindra att avfall uppstår överhuvudtaget. Det kan till exempel handla om att låta bli att slänga kläder i soporna.

Återanvänd dina saker

Du kan återanvända, till exempel genom att lämna och köpa begagnade kläder hos välgörenhetsorganisationer eller i second hand-butiker.

Återvinn materialet i dina saker

Att materialåtervinna materialet är nästa steg på trappan. Då återvinns till exempel textilfibern och blir till nya plagg eller andra produkter. Det lämpar sig för slitna kläder som inte kan återanvändas.

Återvinn dina saker på annat sätt

Här ingår till exempel energiåtervinning och att använda material för konstruktion. I Sverige tar vi nästan alltid tillvara energi och värme när vi förbränner avfall.

Bortskaffa ditt avfall

Sista steget på trappan är att frakta bort avfallet. Då går det oftast till en avfallsdeponi.

Statistiken på denna sida uppdateras vartannat år och samma dag som ny statistik publiceras av SCB.