Snabba fakta
Hushållens avfall i Sverige
Senast uppdaterad: 2019-04-01
Sopor, skräp, avfall – det finns många namn på allt det som blir över. Hur vi väljer att göra oss av med det påverkar miljön. År 2016 slängde de svenska hushållen 4,4 miljoner ton avfall. En hel del av avfallet hade vi i stället kunnat ta tillvara på olika sätt. En liten del av avfallet, ungefär nio procent, är farligt avfall. Det farliga avfallet består av till exempel kemikalier och batterier.
Hushållens icke-farliga avfall
2016
3 994 000ton. Det motsvarar 91 procent av hushållens totala avfall.
Hushållens farliga avfall
2016
417 000ton. Det motsvarar nio procent av hushållens totala avfall.
År 2016 slängde hushållen i Sverige ungefär 4,4 miljoner ton avfall totalt. Ungefär en tiondel av avfallet utgörs av så kallat farligt avfall. Det består av till exempel impregnerat trä, batterier, kemikalierester och uttjänta bilar.
Avfall som inte är farligt kallas för icke-farligt. Nästan hälften av hushållens icke-farliga avfall utgörs av så kallat hushållsavfall och liknade avfall. Denna avfallstyp består bland annat av restavfall som inte kan källsorteras, som exempelvis blöjor, bomullspinnar, kuvert, tuggummi och disksvampar. Sådant ska kastas i soppåsen.
Hushållens icke-farliga avfall jämfört med viktiga näringsgrenar, år 2016
| Näringsgren enligt SNI 2007 | 2016 |
|---|---|
| Hushållen | 3 994 000 |
| Byggverksamhet | 9 428 000 |
| Tjänsteproducenter | 1 798 000 |
| Stål- och metallframställning, metallvarutillverkning | 1 520 000 |
| Försörjning av el, gas, värme och kyla | 1 494 000 |
| Pappers- och pappersvarutillverkning, grafisk industri | 1 459 000 |
| Livsmedels-, dryckesframställning, tobaksvarutillverkning | 866 000 |
| Övrigt | 2 530 250 |
Gruvindustrin ger upphov till mest icke-farligt avfall
Vi kan också titta på hur stor andel av allt icke-farligt avfall som kommer från hushållen, och hur mycket som kommer från andra delar av samhället. I diagrammet ser vi att endast näringsgrenen byggverksamhet skapar mer icke-farligt avfall än hushållen. I den här sammanställningen har vi inte tagit med gruvnäringens avfall, eftersom den är väldigt mycket större. Gruvnäringen står för nästan 4 gånger mer icke-farligt avfall än alla de andra näringsgrenarna skapar tillsammans.
Vi har även valt att inte ta med avfallshantering och partihandel med skrot, eftersom dessa näringsgrenar mest ger upphov till avfall i samband med avfallsbehandling.
Hushållens icke-farliga avfall ökar
Livsmedels- och dryckesframställning är den näringsgren som har minskat sitt icke-farliga avfall mest mellan åren 2014 och 2016. Deras avfall har minskat med nästan 17 procent. Den näringsgren som ökat sitt icke-farliga avfall mest under samma tidsperiod är byggverksamheten. Deras avfall har ökat med drygt 14 procent. Hushållens icke-farliga avfall har också ökat – med drygt 6 procent.
EU och Sverige använder den så kallade avfallstrappan för att styra miljöarbetet. Syftet är att avfallet ska hanteras på ett så hållbart sätt som möjligt.
Avfallstrappan hjälper oss i miljöarbetet
Avfallstrappan består av följande steg:
Förebygg avfall
I första hand bör vi förhindra att avfall uppstår överhuvudtaget. Det kan till exempel handla om att låta bli att slänga kläder i soporna.
Återanvänd dina saker
Du kan återanvända, till exempel genom att lämna och köpa begagnade kläder hos välgörenhetsorganisationer eller i second hand-butiker.
Återvinn materialet i dina saker
Att materialåtervinna materialet är nästa steg på trappan. Då återvinns till exempel textilfibern och blir till nya plagg eller andra produkter. Det lämpar sig för slitna kläder som inte kan återanvändas.
Återvinn dina saker på annat sätt
Här ingår till exempel energiåtervinning och att använda material för konstruktion. I Sverige tar vi nästan alltid tillvara energi och värme när vi förbränner avfall.
Bortskaffa ditt avfall
Sista steget på trappan är att frakta bort avfallet. Då går det oftast till en avfallsdeponi.
Statistiken på denna sida uppdateras årligen och samma dag som ny statistik publiceras av SCB.