Studien bygger på så kallade hushållsfördelningsräkenskaper, som följer hur inkomster, konsumtion och sparande är fördelat mellan olika hushållsgrupper.

Året som har studerats är 2021, ett år som präglades av pandemin. Utöver Sverige ingår även hushållsfördelningsräkenskaper för Slovenien, Nederländerna, Belgien, Italien, Frankrike och Tjeckien.

Hushållen har delats in i fem lika stora inkomstgrupper, så kallade kvintiler. Resultaten visar liknande mönster i samtliga länder.

– Sparandet är koncentrerat till hushåll med höga inkomster, medan de lägsta inkomstgrupperna har ett negativt sparande, säger Alice Hindersson, statistiker på SCB.

Högre än inkomsterna

Ett genomsnittligt hushåll i den lägsta gruppen hade ett minus på ungefär 100 000 kronor i sitt sparande, vilket betyder att konsumtionen var högre än inkomsterna. Samtidigt sparade medianhushållet omkring 30 000 kronor och hushåll i den högsta gruppen sparade cirka 400 000 kronor.

I de lägre inkomstgrupperna finns unga och äldre hushåll, ofta med inkomster från studier eller pension. I den högsta gruppen dominerar hushåll med höga löner och kapitalinkomster.

Totalt sparade den högsta av de fem grupperna cirka 400 miljarder kronor under 2021. Den lägsta gruppen hade i stället ett negativt sparande på omkring 100 miljarder kronor. 

Stora skillnader

– Skillnaderna i inkomster är också relativt stora. Den högsta av de fem inkomstgrupperna hade 2021 drygt sex gånger så hög disponibel inkomst som den lägsta, säger Alice Hindersson.

Konsumtionen följer i stort sett inkomsterna, men skillnaderna mellan inkomstgrupperna är betydligt mindre. Alla fem grupper lägger ungefär en fjärdedel av sina utgifter på boende, medan andelen som går till mat är något högre i de lägre inkomstgrupperna.

Ta del av fördjupningsartikeln om hushållens sparande i decembernumret av Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv:

Sveriges ekonomi - December 2025

Fakta: Om statistiken

Hushållsfördelningsräkenskaperna ingår i nationalräkenskaperna och ger en detaljerad bild av hur olika grupper påverkas av ekonomiska förändringar.

Datamaterialet som används för att ta fram statistiken för Sverige är den individdata som finns i SCB:s urvalsundersökningar samt registerdata. Konsumtionen täcks nästan helt av urvalsundersökningen Hushållens utgifter (HUT), som använder samma indelning av konsumtionsändamål som nationalräkenskaperna, COICOP 2018. Ett undantag är exempelvis boendeutgiften som skiljer sig avsevärt definitionsmässigt mellan HUT och nationalräkenskaperna. För boendeutgiften har därför uppgifter från fastighetsregistret använts.

Urvalet i HUT år 2021 om cirka 8 000 hushåll är referenspopulation. Det betyder att övriga källor matchas mot den.

Variablerna på inkomstsidan täcks till största delen av registerdata från Inkomst- och taxeringsregistret, IoT. Utöver det har även Företagens Ekonomi, FEK, Fastighetsregistret, Fordonsregistret och SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT använts.

Resultatet över hushållsfördelningsräkenskaperna för de övriga EU-länderna är hämtat från Eurostat, där även resultatet för Sverige finns publicerat i sin helhet. Där finns även mer att läsa om varför statistiken är experimentell. Statistiken utvecklas vidare och väntas omfatta fler år framöver.

Länkar

Sveriges ekonomi December 2025

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv

Hushåll sparar mer och på nytt sätt

Fler nyheter, pressmeddelanden och artiklar från SCB

Prenumerera på pressmeddelanden från SCB

Bevaka nyheter från SCB