– Vi ser förändringar i arbetsutbudet i samband med den höga inflationen, både i form av ökat deltagande i arbetskraften och bland de sysselsatta. Fler ville jobba mer och sökte andra jobb, säger Charlotta Olofsson, statistiker vid Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

I denna rapport analyseras statistik från Arbetskraftsundersökningarna, AKU, avseende utbudet av arbetskraft med fokus på den höga inflationen i Sverige under 2022–2023. Den redovisade statistiken belyser förändringar i arbetskraftsdeltagande, önskad arbetstid, samt ombytessökande och byte av jobb.

Historisk minskning av reallönerna

När inflationen tog fart 2022 föll de reala inkomsterna kraftigt och hushållens förväntningar om det ekonomiska läget och den egna privatekonomiska situationen sjönk till en nivå långt under den vi tidigare sett i samband med finanskrisen 2008–2009. Den höga inflationen varade även under 2023 då ekonomin gick in i en lågkonjunktur. Företagens behov av arbetskraft minskade då samtidigt som fler försökte kompensera för hushållets minskade köpkraft genom att söka arbete, arbeta fler timmar eller försöka byta jobb.

Hög inflation drabbar särskilt hushåll med lägre inkomster som använder en större del av inkomsten till konsumtion och har mindre möjligheter att hantera hushållsekonomin genom att minska konsumtionen eller köpa billigare varor. Låga inkomster finns i större utsträckning bland exempelvis yngre, personer med lägre utbildningsnivå, deltidsarbetande, utrikes födda, samt i hushåll där ingen eller endast den ena partnern förvärvsarbetar. Hushåll i olika inkomstgrupper som tagit stora bostadslån påverkades även kraftigt av räntehöjningar i syfte att stävja inflationen. Efter en period av hög inflation tar det också tid för de reala lönerna att återhämtas och stämningsläget bland hushållen med lägst inkomster är fortfarande svagare än under finanskrisen.

Kvinnor gick in i arbetskraften och män ville jobba mer

Det är ett vanligt mönster att fler går in i arbetskraften i samband med lågkonjunktur eller vid kraftiga ekonomiska chocker. I samband med den höga inflationen ökade arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor, och särskilt bland utrikes födda kvinnor. Eftersom arbetskraftsdeltagandet är lägre i denna grupp har den också en större potential att bidra till arbetskraften genom ökat deltagande.

Möjligheten att justera den arbetade tiden liksom möjligheten att gå upp från deltid till heltid begränsas av arbetsmarknadens efterfrågesida. Utöver faktisk och vanligen arbetad tid ställs i AKU även frågor om önskad arbetstid. Där syns en ökning av andelen heltidssysselsatta som ville gå upp i arbetstid under inflationsåren 2022–2023, särskilt bland män. När det gäller deltidssysselsatta är det svårare att observera en motsvarande koppling till inflationen i statistiken eftersom omfattningen av undersysselsatta i den gruppen i hög grad påverkas av konjunkturläget och efterfrågan på arbetskraft.

Fler ville byta jobb i samband med inflationen

Andelen fast anställda som söker annat jobb, s.k. ombytessökande, och faktiska jobbyten ökade i samband med den höga inflationen under 2022. När konjunkturläget dämpades under 2023 minskade andelen jobbyten medan andelen ombytessökande steg ytterligare. Framväxten av AI-verktyg har även gjort det enklare, särskilt för sysselsatta, att söka jobb.

Bland inrikes födda påverkades arbetsutbudet tydligast i form av ökad intern rörlighet bland de redan sysselsatta. Utvecklingen av ombytessökande följde arbetslösheten bland de yngre och en möjlig tolkning är att den höga andelen ombytessökande kan försvåra inträde för nyexaminerade genom undanträngningseffekter. Andelen ombytessökande ökade ytterligare under 2025, särskilt bland eftergymnasialt utbildade, vilket kan vara kopplat till att nyexaminerade varit tvungna att ta jobb som inte matchar deras kvalifikationer eller yrkesinriktning och därför fortsätter sitt arbetssökande som sysselsatta.