Syftet med den här statistiken är att sammanställa hur mycket av Sveriges FoU som finansieras med statliga medel och ge en indikation på statens prioriteringar avseende forskningsändamål. Statens totala budgeterade anslag för 2024 ökade med drygt 10 procent i löpande priser jämfört med 2023 till 1 415 miljarder kronor och enligt SCB:s beräkningar gick 46,5 miljarder, eller 3,29 procent, av dessa till FoU, en minskning från 3,49 procent året innan. Därmed föll FoU-andelen till den lägsta nivån sedan 2009. Trots den minskade andelen av totalbeloppet var anslagen till FoU 319 miljoner kronor högre under 2024 jämfört med året innan, räknat i fasta priser. Som andel av BNP var anslagen till FoU oförändrad från 2023 på 0,73 procent, enligt de senaste preliminära BNP-siffrorna.

– Vi ser att FoU relaterad till försvar fick en stor ökning i 2024 års budget, och verkar ha ett stort fokus även i budgeten för 2025 enligt våra preliminära siffror. Framför allt handlar det om ökade medel till Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, och forskningsmedel till Försvarsmakten, säger Philip von Schéele, nationalekonom och statistiker på SCB.

Utbildning och universitetsforskning största FoU-utgiftsområdet

Statens budgetanslag fördelades på 27 utgiftsområden som alla representerade en del av samhällsekonomin. Bland dessa utgjorde området Utbildning och universitetsforskning det största området för statlig finansiering av FoU med 30,8 miljarder kronor, vilket var en ökning på drygt en miljard jämfört med året innan och därmed den största ökningen inom något område. Området stod för 66 procent av de totala statliga medlen för FoU, vilket var detsamma som under 2023. I absoluta belopp var, efter Utbildning och universitetsforskning, Näringsliv det område som mottog mest medel, 4,4 miljarder. Under det här området återfanns bland annat det generella forskningsanslaget till Vinnova, som är en av de stora statliga forskningsfinansiärerna. På plats tre låg området Allmän miljö- och naturvård med 2,7 miljarder. Största enskilda poster under området för FoU var Industriklivet och forskningsfinansiären Formas. Placeringarna som näst respektive tredje störst var desamma som under 2023.

Räknat i procent återfanns däremot de största ökningarna för FoU inom utgiftsområdena Försvar och samhällets krisberedskap, 21 procent, Internationell samverkan, 13 procent, och Rättsväsendet, 7 procent, jämfört med 2023. Den största nedgången om 49 procent återfanns inom utgiftsområdet Regional utveckling, vilket främst kan härledas till förändringar relaterade till medel som avsattes för den Europeiska utvecklingsfonden. Detta var även den största reduktionen i absoluta belopp med 123 miljoner kronor.

Stor ökning av försvar som FoU-ändamål

Ett annat sätt att dela upp de statliga anslagen är enligt sina socioekonomiska ändamål. Uppdelningen baserar sig på OECD:s fördelning enligt nomenklaturen för analys och jämförelse av vetenskapliga program och budgetar (NABS 2007). I likhet med uppdelningen på utgiftsområden utgjorde syftet Allmän vetenskaplig utveckling: FoU finansierat av statliga ramanslag till universitet och högskolor den största posten, och stod för 43 procent av de samlade FoU-anslagen 2024, oförändrat sedan 2023. Näst största ändamål var Allmän vetenskaplig utveckling: FoU finansierat av andra anslag än statliga ramanslag till universitet och högskolor som stod för 25 procent av medlen.

Förutom de allmänna anslagen utgjordes de främsta socioekonomiska ändamålen för FoU-anslag av Hälsa, 7 procent, Energi, 6 procent, samt Transport, kommunikationer och annan infrastruktur, 4,5 procent. Sett till förändringar från föregående år, var det ändamålet Försvar som ökade mest relativt sett; de budgeterade anslagen var 17 procent högre än föregående år. Försvar såg också den största ökningen i absoluta belopp, oaktat de ovannämnda allmänna posterna, med 241 miljoner kronor. Därmed utgjorde det 3,5 procent av de statliga FoU-anslagen för 2024.

Naturvetenskap fortsatt största forskningsämnesområdet inom ramanslagen till universitet och högskolor

Det största socioekonomiska ändamålet, allmän vetenskaplig utveckling finansierat med ramanslag till universitet och högskolor, kan vidare delas upp i underkategorier baserade på forskningsämnesområden. Den största delen av dessa FoU-medel gick till naturvetenskap, som stod för 27 procent, följt av medicin och hälsovetenskap med 23 procent. Tillsammans utgjorde dessa forskningsämnesområden lite över hälften av ramanslagen. Samhällsvetenskap var tredje störst med 18 procent. Fördelningen mellan forskningsämnesområdena var oförändrad jämfört 2023. Lägst andel gick till lantbruksvetenskap och veterinärmedicin med drygt 6 procent. De fem största lärosätena, räknat i statliga ramanslag för forskning och utveckling, stod för strax över hälften av anslagen.

Stor ökning av transnationellt samordnad FoU efter coronapandemin

Efter 2022 har mängden statliga medel som går till transnationellt samordnad FoU stigit kraftigt. Den transnationella FoU:n täcker sådan FoU som bedrivs över nationsgränser, ofta i samarbete mellan företag, universitet, forskningsinstitut eller internationella organisationer. Under 2024 uppgick den totala summan till 4 miljarder kronor, vilket motsvarade knappt 9 procent av de statliga FoU-medlen, nästan 2 procentenheter högre än den historiskt höga nivån 2023. Totalt steg anslagen till transnationellt samordnad FoU med 20 procent, eller 794 miljoner kronor, jämfört med 2023 i fasta priser. Ökningen följde på en ännu större ökning från 2022 till 2023 om 32 procent i fasta priser. Sammantaget låg anslagen 82 procent högre än den senaste bottennoteringen 2022. Ökningen drivs av kategorien Övriga bi- eller multilaterala offentliga FoU-program som bland annat innefattar medel från Rymdstyrelsen till European Space Agency (ESA).

Fakta

Preliminär statistik för referensåret 2024 publicerades den 21 mars 2024 och baserades på den beslutade budgetpropositionen. Under våren 2025 uppdaterades den preliminära statistiken med mer aktuella uppgifter. Den slutliga statistiken tar dessutom hänsyn till ändringsbudgetar som beslutats under året.

Statistiken bygger på anslagsnivåer och så kallade FoU-koefficienter, som anger hur stor andel av varje anslagspost som avser forskning och utveckling (FoU). Koefficienterna härleds från undersökningarna Forskning och utveckling inom den offentliga sektorn och universitets- och högskolesektorn. För den ursprungliga preliminära statistiken användes koefficienter från 2021, medan både den uppdaterade preliminära statistiken och den slutliga statistiken bygger på koefficienter från 2023. För mer information om undersökningens utformning se Statistikens framställning under Dokumentation på Statliga anslag till forskning och utveckling.

Uppgifter om transnationellt samordnad FoU samlas in via en enkät till forskningsfinansiärer.

Statistiken följer de riktlinjer som utarbetats av OECD och publicerats i Frascatimanualen, Guidelines for Collecting and Reporting Data on Research and Experimental Development, Frascati Manual (OECD, 2015) och produceras enligt EU-kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1197. Uppgifterna levereras till Eurostat.