Under 2024 ökade den ekonomiska standarden, som är disponibel inkomst med hänsyn tagen till hushållets storlek och sammansättning. Det inflationsjusterade medianvärdet steg med 1,8 procent jämfört med 2023.

– Ökningen 2024 räcker dock inte för att komma upp i samma nivå som toppåret 2021, eftersom den ekonomiska standarden sjönk både 2022 och 2023 till följd av den höga inflationen, säger Peter Gärdqvist på SCB. 

Låg ekonomisk standard vanligast bland barn och unga

Andelen med låg ekonomisk standard, definierat som att ha mindre än 60 procent av medianvärdet för hela befolkningen, var 13,1 procent 2024. Det är en liten minskning jämfört med 2023, och den lägsta andelen sedan 2007. Den högsta andelen hittills, 14,7 procent, uppmättes 2021.

Det är stor skillnad mellan olika åldersgrupper. Personer i åldern 65–79 år hade lägst andel låg ekonomisk standard 2024, 8,6 procent. Andelen har minskat i denna grupp de senaste åren, delvis beroende på att allt fler arbetar högre upp i åldrarna. Även 50–64-åringar har över tid haft låga andelar med låg standard. En bidragande orsak är att försörjningsbördan i form av hemmaboende barn är mindre än för de yngre grupperna.

Personer som är 80 år och äldre har tidigare varit den grupp som har haft störst andel med låg ekonomisk standard, men andelen har minskat kraftigt och var 12,1 procent 2024. En förklaring är att pensioner och vissa andra ersättningar riktade till pensionärer med låg inkomst baseras på prisbasbeloppet och har därmed höjts relativt mycket de senaste åren.

– De senaste två åren är relativt låga inkomster i stället vanligast bland barn och unga vuxna upp till 29 år. I de grupperna hade 17 procent låg ekonomisk standard, säger Peter Gärdqvist. 

Kapitalinkomster bakom större inkomstskillnader

Samtidigt som den ekonomiska standarden steg 2024, ökade också inkomstskillnaderna. Ett övergripande mått på inkomstojämlikhet är Gini-koefficienten. Gini kan anta ett värde mellan 0 (alla personer har samma inkomst) och 1 (en person har alla inkomster). År 2024 ökade Gini något till 0,314, alltså något mer ojämnt fördelade inkomster jämfört med 2023 då Gini var 0,310. Om kapitalvinster och andra kapitalinkomster exkluderas från beräkningen har dock Gini varit oförändrad åren 2022–2024 och legat på 0,246.

Olika inkomster påverkar inkomstskillnaderna på olika sätt. Diagrammet nedan visar en så kallad dekomponering av Gini-koefficienten. Löne- och näringsinkomst och kapitalinkomst är de inkomsttyper som bidrar till ökad inkomstojämlikhet. Kapitalinkomsterna är mer ojämnt fördelade, men löne- och näringsinkomsterna bidrar mer till de totala inkomstskillnaderna eftersom beloppen är betydligt större. Jämfört med 2011 har löne- och näringsinkomsterna de senaste åren en något mindre inverkan på Gini, delvis beroende på att lönernas andel av den disponibla inkomsten har minskat.

– Kapitalinkomster har däremot fått en större vikt i Gini-beräkningen, vilket alltså är det som främst har drivit utvecklingen mot ökade inkomstskillnader de senaste åren, säger Peter Gärdqvist.  

Negativa transfereringar, i första hand skatter, har en utjämnande effekt på inkomstfördelningen, vilket illustreras av att de ligger betydligt under 0-strecket i diagrammet.

Positiva transfereringar består av flera olika typer av inkomster, bland annat pension, ersättning från socialförsäkringarna, studiemedel och behovsprövade bidrag. Pensioner bidrar till att höja Gini-koefficienten något medan övriga transfereringar sänker den. Tillsammans bidrar transfereringarna totalt sett lite till värdet på Gini.