Statens miljöskatteintäkter uppgick till 95 miljarder kronor under 2025. Det är en nedgång med 7 procent jämfört med 2024 då motsvarande siffra var 102 miljarder kronor. Miljöskatteintäkterna uppgick till 1,4 procent av Sveriges BNP och 3,8 procent av de totala skatteintäkterna.

- Lägre skattesatserna för bränslen ledde till minskad skatteintäkt på energi vilken bidrog mest till den totala nedgången, säger Dimitra Kopidou, analytiker på SCB.

Både andelen av totala BNP och skatteintäkterna i Sverige sjönk jämfört med året innan. I flera år har andelen av totala BNP legat runt 2 procent. 2024 dök miljöskatterna som andel av BNP till 1,6 procent och under 2025 fortsatte andelen sjunka till 1,4 procent. Detsamma gäller för andel av totala skatterna i Sverige där miljöskatterna också har minskat.

Energiskatter främsta orsaken till lägre miljöskatteintäkter

Miljöskatterna delas in i skatter på energi, transport, föroreningar och naturresurser. De energirelaterade skatterna, som är den största posten över tid, sjönk från 75 miljarder kronor 2024 till 69 miljarder kronor 2025. Det var de som bidrog mest till nedgången av de totala miljöskatterna i Sverige. För de energirelaterade skatteposterna sjönk framför allt skatteintäkterna från energiskatt på bränslen, följt av koldioxidskatt och skatt på utsläppsrätter.

För miljöskatter kopplat till transporter, som sjönk med en miljard kronor, var det framför allt intäkten från flygskatt som backade mest. Detta beror på att den svenska flygskatten avskaffades den 1 juli 2025. Även fordonsskatten visade på lägre skatteintäkter 2025 jämfört med året innan med 300 miljoner kronor. För föroreningar, som sjönk med 360 miljoner kronor, syntes den största nedgången i skatt på platsbärkassar som avskaffades i november 2025 och därmed var skatteintäkterna från den posten noll.

Alla miljöskatter har däremot inte minskat. Energiskatt på el ökade något jämfört med året innan. Kemikalieskatten fortsatte visa på högre siffror 2025 efter en uppgång 2024. Den uppgången beror på att skattesatserna höjdes den 1 januari 2024.

Energiskatter största posten för hushåll och ideella organisationer

Under 2024, som är det senast tillgängliga året för branschfördelade skatter, var näringslivet i nivå med hushåll och ideella organisationer gällande miljöskatteintäkter till staten. Näringslivet betalade 49 miljarder kronor till staten och hushåll och ideella organisationer betalade 50 miljarder kronor. Offentlig sektor är en betydligt mindre post och betalade 2 miljarder till staten under 2024.

De senaste åren har kapacitetsavgifter införts vilket har bidrag till att miljöskatteintäkterna från näringslivet har ökat. Det syns i grafen nedan.

Det är stora skillnader i vilken typ av miljöskatt som branscherna betalar. För hushåll och ideella organisationer var energiskatten den största posten och stod under 2024 för 52 procent av branschens totala miljöskatt. För jord, skog och fiske samt tillverkningsindustrin och byggindustrin var istället koldioxidskatten större än energiskatten. Näringslivet bidrog mest till växthusgasutsläppen.

Information om ändringar och revidering

I samband med produktionen år 2026 uppdaterades skatterna på energi så att de innehåller kapacitetsavgifter från år 2022. Utöver det gjordes små förändringar i energiskatten på elkraft. Mer specifikt reviderades fördelningen av skatter på elkraft avseende norra regioner i Sverige samt skattebefrielser som tillämpas i vissa sektorer i dessa regioner för åren 2022–2023. Tidserien för kemikalieskatten reviderades också från år 2021 och privat konsumtion är den sektor som påverkas mest av denna revidering.

Generella revideringar för förbättring av datakvaliteten som sker årligen i luftutsläppsräkenskaperna påverkar statistiken för miljöskatter i hela tidsserien. Dessa revideringar förändrade fördelningen av bränslen och därmed fördelningen av energi- och koldioxidskatter. Vissa sektorer påverkas mer av denna revidering. Undantag från EU:s utsläppshandelssystem (ETS) reviderades också vilket fick effekt på koldioxidskatten i vissa branscher.