Fjärde kvartalet 2025
Utsläppen av växthusgaser från Sveriges ekonomi minskade 2025
Statistiknyhet från SCB 2026-06-04 8.00
Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin uppgick till 51,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter under 2025 enligt SCB:s preliminära statistik. Det motsvarar en minskning med 1,8 procent jämfört med 2024. Under samma period ökade BNP i fasta priser med 1,5 procent vilket resulterade i att utsläppsintensiteten minskade med 3,2 procent.
I sju av de nio aggregerade branscherna som SCB redovisar minskade utsläppen (se tabell nedan). Mätt i kiloton koldioxidekvivalenter återfinns den största minskningen inom tillverkningsindustrin där minskningen var 382 kiloton, vilket motsvarar 2,8 procent. Mätt i procent minskade byggbranschen mest, 5,4 procent, vilket motsvarar 117 kiloton. En större minskning syns även inom hushåll och icke-vinstdrivande organisationer, där utsläppen minskade med 261 kiloton (3,0 procent). De två branscher där utsläppen istället ökade var jordbruk, skogsbruk och fiske samt utvinning av mineral. Här ökade utsläppen med 133 kiloton (1,6 procent) respektive 55 kiloton (6,6 procent).
En bakomliggande orsak till de minskade utsläppen under 2025 är minskade leveranser av fossil diesel jämfört med 2024. Samtidigt har leveranserna av biodiesel (HVO) ökat. Detta enligt SCB:s statistik angående leveranser av bränslen till den svenska marknaden (Månatlig bränsle-, gas- och lagerstatistik).
Sett ur ett längre tidsperspektiv (se diagram nedan) var utsläppen under 2025 högre än årsutsläppen mellan 2020 och 2023. Jämfört med 2019 har utsläppen 2025 minskat med 5,4 procent.
Utveckling för helåret 2025 i korthet
- Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin minskade med 1,8 procent mellan 2024 och 2025. Det motsvarar en minskning med 0,9 miljoner ton och uppgick totalt till 51,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
- I sju av de nio aggregerade branscherna som SCB redovisar minskade utsläppen (se tabell nedan).
- Störst minskning mätt i kiloton stod tillverkningsindustrin för. Här minskade utsläppen med 382 kiloton (2,8 procent). - Utav de ingående delbranscherna inom tillverkningsindustrin är det trävaru-, massa-, pappers- och grafisk industri (SNI C16-C18) som står för den största minskningen med 162 kiloton. I endast en av delbranscherna har utsläppen ökat, nämligen inom industri för motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar (SNI C29). Här ökade utsläppen med 65 kiloton.
- Störst minskning mätt i procent stod byggbranschen för. Här minskade utsläppen med 5,4 procent (117 kiloton).
- En större minskning syns även inom hushåll och icke-vinstdrivande organisationer där utsläppen minskade med 261 kiloton (3,0 procent).
- Inom transportbranschen minskade utsläppen med 192 kiloton (2,3 procent).
- Inom sektorn övriga tjänster minskade utsläppen med 136 kiloton (4,2 procent). Den största minskningen återfinns inom delbranschen handel (SNI G45-G47). Här minskade utsläppen med 70 kiloton.
- I två av de aggregerade branscherna ökade utsläppen. Branschen jordbruk, skogsbruk och fiske ökade sina utsläpp med 133 kiloton (1,6 procent). Inom branschen utvinning av mineral ökade utsläppen med 55 kiloton (6,6 procent).
Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser med referensår 2024, 2008-2025, Index 2008=100
Utsläpp av växthusgaser och preliminära förädlingsvärden, aggregerade branscher SNI 2007, ej säsongsrensat. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2024
Aggregerade branscher, SNI 2007 |
Preliminära utsläpp av växthusgaser |
Preliminära förädlingsvärden |
||||
2025 |
Förändring jämfört med 2024 |
2025 |
Förändring jämfört med 2024 |
|||
Jordbruk, skogsbruk och fiske |
8 344 |
133 |
1,6% |
101 929 |
-976 |
-0,9% |
Utvinning av mineral |
896 |
55 |
6,6% |
34 349 |
6 433 |
23,0% |
Tillverkningsindustri |
13 254 |
-382 |
-2,8% |
800 027 |
-3 603 |
-0,4% |
El, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall |
6 521 |
-2 |
0,0% |
189 387 |
-5 097 |
-2,6% |
Byggverksamhet |
2 070 |
-117 |
-5,4% |
355 448 |
-11 183 |
-3,1% |
Transportindustri |
8 354 |
-192 |
-2,3% |
209 477 |
-3 432 |
-1,6% |
Övriga tjänster |
3 076 |
-136 |
-4,2% |
2 998 120 |
92 981 |
3,2% |
Offentlig sektor |
355 |
-11 |
-3,0% |
1 208 802 |
755 |
0,1% |
Hushåll och icke-vinstdrivande organisationer [1] |
8 323 |
-261 |
-3,0% |
72 903 |
1 807 |
2,5% |
Totala ekonomin [2] |
51 193 |
-913 |
-1,8% |
6 653 512 |
98 870 |
1,5% |
Utveckling av växthusgasutsläpp och förädlingsvärde. Procentuell förändring mellan 2024 och 2025.
Utveckling för fjärde kvartalet 2025
Under det fjärde kvartalet 2025 uppgick växthusgasutsläppen från den svenska ekonomin till 12,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar en ökning med 176 kiloton (1,4 procent) jämfört med samma kvartal föregående år. Ökningen beror till största del på ökade utsläpp inom branschen el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall där utsläppen ökade med 179 kiloton (10,7 procent). I övrigt är det liknande generella trender mellan kvartal fyra 2025 och kvartal fyra 2024 som mellan helåret 2025 och 2024. Det vill säga att utsläppen minskade i de övriga aggregerade branscherna förutom jordbruk, skogsbruk och fiske samt utvinning av mineral.
Definitioner och förklaringar
Vad visar kvartalsstatistiken?
Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar preliminära produktionsutsläpp till luft från Sveriges ekonomi, där även hushållen ingår. Utsläppen av växthusgaser anges som summan av de enskilda växthusgaserna mätt i enheten koldioxidekvivalenter. Produktionsbaserade utsläpp är svenska ekonomiska aktörers utsläpp av växthusgaser. Statistiken omfattar utsläppen från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser.
Produktionsbaserade utsläpp följer samma avgränsning som gäller för nationell ekonomisk statistik, nationalräkenskaperna. Detta betyder att det till exempel är möjligt att beräkna olika branschers utsläppsintensitet, dvs. utsläpp av växthusgaser per förädlingsvärde.
För transportbranschen inkluderas utsläpp som uppstår från transportbolag med ekonomisk hemvist i Sverige, oberoende var i världen dessa utsläpp uppstår. På motsvarande sätt exkluderas utsläpp som sker av utländska ekonomiska aktörer. Till exempel inkluderas inte utsläpp från utländska flygbolag som flyger till, från eller inom Sverige.
I enlighet med klimatkonventionen redovisas de biogena koldioxidutsläppen från förbränning av biobränslen separat från de fossila koldioxidutsläppen. I statistiken av de totala växthusgasutsläppen från Sveriges ekonomi är de
biogena utsläppen exkluderade. Detta beror på att uttag av biomassa från skog och mark (till exempel för produktion av biobränslen), bokförs inom markanvändningssektorn (LULUCF) i Sveriges rapportering till internationella åtaganden, såsom Parisavtalet. Om samma kolmängder som rapporteras som ett uttag från skog och mark även redovisas som ett utsläpp från förbränning av biobränslen skulle detta innebära en dubbelräkning. För att säkerställa att alla koldioxidutsläpp redovisas presenteras därför biogena koldioxidutsläpp från den svenska ekonomin som en separat kategori.
Vid jämförelser mellan kvartal bör läsaren vara uppmärksam på en viss säsongsvis variation mellan kvartalen. Till exempel sker större utsläpp från branschen El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall under årets kalla månader, medan privat konsumtion av diesel och bensin är större under årets varmare månader.
Växthusgaser i termer av koldioxidekvivalenter beräknas som ett aggregat av CO2 (fossil), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6. De omvandlingsfaktorer (Global Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma faktorer som används för klimatrapporteringen till UNFCCC[1].
[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014 (ipcc.ch).
Revideringar
Då OECD har återupptagit sin publicering om flygtrafik har dessa uppgifter återigen kunnat användas för att beräkna utsläppen från flygtrafik.
I denna publicering har SCB:s slutliga årsberäkningar av utsläpp från den svenska ekonomin för åren fram till 2024 (publicerades den 26:e mars i år) använts som underlag i beräkningarna. Detta har lett till vissa mindre revideringar av de historiska åren.
Förändring för användare som hämtar data med API
Under hösten 2025 ersattes PxWebApi v1 av det nya PxWebApi v2 i Statistikdatabasen. PxWebApi v1 kommer fungera fram till årsskiftet 2026/2027, men kommer därefter inte gå att använda. För mer information och konverteringshjälp, se PxWebApi v2.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.