Finansräkenskaperna fjärde kvartalet 2025
Hushållen sparar mindre
Statistiknyhet från SCB 2026-03-19 8.00
Under det fjärde kvartalet 2025 uppgick hushållens likvida sparande till 34 miljarder kronor vilket var en minskning med 10 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2024. Under samma kvartal har hushållens årliga lånetillväxttakt fortsatt öka.
Under det fjärde kvartalet 2025 uppgick hushållens sparande i likvida tillgångar till 76 miljarder kronor. Samtidigt ökade lånen med 41 miljarder kronor. Således var hushållens likvida sparande 34 miljarder kronor, vilket var en minskning med 10 miljarder jämfört med fjärde kvartalet 2024.
Under fjärde kvartalet 2025 nettoköpte svenska hushåll fonder till ett värde av 21 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Nettoköpen av noterade aktier uppgick till 1 miljard kronor, en minskning på 4 miljarder jämfört med fjärde kvartalet 2024. Samtidigt gjorde hushållen nettouttag från bankkonto till ett värde av 3 miljarder vilket bidrog till en minskning av det likvida sparandet.
Hushållens nettoupptagning av lån håller tillbaka sparandet
Hushållens lån ökar
De svenska hushållens nettoupptagning av lån, det vill säga summan av nya lån minus amorteringar, uppgick till 41 miljarder kronor under det fjärde kvartalet 2025. Det innebär en ökning med 14 miljarder jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Det är framför allt lån med säkerhet som bidrar till ökningen, men även lån utan säkerhet har ökat under det fjärde kvartalet. Den årliga tillväxttakten av hushållens totala lån steg till 2,7 procent under kvartalet, vilket kan jämföras med 2,5 procent kvartalet innan.
- Vi ser att hushållens låneökning åter har tagit fart under de senaste kvartalen. Det blir nu intressant att följa hur de nya reglerna för ränteavdrag påverkar utvecklingen, både för lån med säkerhet, där avdrag fortfarande är möjligt, och för lån utan säkerhet, där avdragsrätten försvinner helt från och med 2026, säger Emil Jansson, nationalekonom på SCB.
Hushållen lånetillväxttakt fortsätter öka
Minskat sparande för staten
Statens finansiella sparande var negativt under det fjärde kvartalet 2025. Under perioden uppgick statens transaktioner i finansiella tillgångar till 95 miljarder kronor, samtidigt som skulderna ökade med 146 miljarder kronor. Sammantaget innebar detta ett finansiellt sparande på –51 miljarder kronor
Det är den största skuldökningen som noterats för ett fjärde kvartal i hela tidsserien, som sträcker sig tillbaka till 1996. Skuldökningen bestod framför allt av finansiering genom räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall och återköp, som sammanlagt uppgick till 130 miljarder kronor under kvartalet.
Statens skulder ökar mer än tillgångarna
Icke-finansiella bolags finansiering
Under det fjärde kvartalet 2025 finansierade sig icke-finansiella bolag med en nettoupplåning, det vill säga nytagna lån minus amortering, hos monetära finansinstitut till ett värde av 1 miljard kronor. Förgående år motsvarande kvartal var värdet -33 miljarder kronor, vilket betyder att bolagen då amorterade mer än vad de lånade.
Finansieringen genom räntebärande värdepapper, nyemissioner minus förfall och återköp, uppgick under fjärde kvartalet 2025 till -42 miljarder kronor. Motsvarande kvartal året innan ökade de sin räntebärande värdepappersskuld med 13 miljarder kronor.
De totala lånen hos monetära finansinstitut uppgick vid utgången av kvartalet till 2 895 miljarder kronor. Värdet på emitterade räntebärande värdepapper uppgick till 1 464 miljarder kronor.
Icke-finansiella bolag minskar finansieringen via räntebärande värdepapper
Revideringar
I samband med publiceringen av finansräkenskaperna för fjärde kvartalet 2025 har revideringar gjorts tillbaka till 2022 i syfte att förbättra statistiken där nya uppgifter blivit tillgängliga. Revideringarna påverkar både tidsserierna för år och kvartal.
Sektor utlandet har reviderats tillbaka till 2022 med nya uppgifter från Betalningsbalansen vilket har resulterat i revideringar i finansiella transaktioner och ställningsvärden.
Kommuner och regioner har reviderat från 2022 och framåt på grund av finansiell leasing, kvartalen 2025 har även reviderats då kvartalskällorna har uppdaterats.
Den statliga förvaltningssektorn har reviderats tillbaka till 2023 på grund av uppdaterade uppgifter.
Definitioner och förklaringar
I statistiknyheten refereras det till det likvida sparandet för hushållen. Det beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Se finansräkenskapernas kvalitetsdeklaration, avsnitt variabler 1.2.2, för mer information.
Finansräkenskaperna syftar till att ge information om finansiella tillgångar och skulder samt förändringar i finansiellt sparande och finansiell förmögenhet för olika samhällssektorer. Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
Finansräkenskapernas finansiella sparande beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder. I de reala sektorräkenskaperna, som liksom finansräkenskaperna är en del av nationalräkenskaperna, beräknas finansiellt sparande som skillnaden mellan intäkter och kostnader. Finansräkenskaperna och de reala sektorräkenskaperna bygger emellertid på olika källor, vilket ger upphov till skillnader mellan produkterna.
I finansräkenskaperna beräknas statsskulden annorlunda jämfört med det mått på statsskulden som oftast redovisas och som beräknas enligt konvergenskriterierna, den så kallade Maastrichtskulden. I definitionen av Maastrichtskulden ingår inte alla finansiella instrument, instrumenten redovisas i nominellt värde och skulderna för statlig förvaltning är konsoliderade. Statsskulden i finansräkenskaperna är inte konsoliderad och inkluderar alla finansiella instrument till marknadsvärde.
Sektorn statlig förvaltning inkluderar utöver de statliga myndigheterna även vissa statliga stiftelser och vissa statligt ägda bolag. Statlig förvaltning inkluderar inte enheter inom ålderspensionssystemet. De utgör istället sektorn sociala trygghetsfonder. Kommunal förvaltning inkluderar primärkommunala myndigheter, regionmyndigheter (tidigare landstingsmyndigheter), kommunalförbund samt vissa kommunala stiftelser och vissa kommun- eller regionägda bolag.
Mer information: Nationalförmögenheten
I samband med publiceringen av finansräkenskaperna publiceras även nationalförmögenheten som innehåller årsdata för både reala och finansiella tillgångar. De finansiella tillgångarna och skulderna hämtas från finansräkenskaperna och är därmed konsistenta med de värden som publiceras i finansräkenskaperna.
För ytterligare information se:
Kommentarer
Uppgifter om lånens säkerhet kommer från Finansmarknadsstatistiken på SCB. www.scb.se/fm5001