Sparbarometern, 3:e kvartalet 2025
Hushållen ökar sitt likvida sparande
Statistiknyhet från SCB 2025-11-20 8.00
Hushållens likvida sparande uppgick till 35 miljarder kronor vid utgången av det tredje kvartalet 2025. Det är 18 miljarder kronor högre än samma kvartal föregående år. Samtidigt var den årliga tillväxttakten för hushållens lån 2,5 procent.
Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens sparande i likvida tillgångar till 76 miljarder kronor. Samtidigt ökade lånen med 41 miljarder kronor. Det likvida sparandet var således 35 miljarder kronor.
Hushållens sparande i aktier, fonder och inlåning
Under kvartalet nettoköpte hushållen börsnoterade aktier för 5 miljarder kronor och fondandelar till ett värde av 26 miljarder kronor.
Hushållens nettouttag från bankkonton uppgick till 6 miljarder kronor, vilket kan jämföras med samma kvartal föregående år då nettouttagen var 16 miljarder kronor.
Likvida sparandet, beståndsdelar och total
Hushållens lån och årlig lånetillväxttakt
Vid utgången av kvartalet uppgick hushållens totala lån till 5 418 miljarder kronor, vilket ger en årlig tillväxttakt på 2,5 procent.
Hushållens nettoupplåning under kvartalet uppgick till 41 miljarder kronor. Det är en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med samma kvartal föregående år.
Hushållens nettoupplåning och årlig tillväxttakt
Definitioner och förklaringar
Det likvida sparandet beräknas som skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder exklusive periodiseringar (skatteperiodiseringar, tjänstepensioner och övriga försäkringstekniska avsättningar). Statistiken redovisas i löpande priser och tar inte hänsyn till inflation.
I Sparbarometern är det likvida sparandet ett centralt mått för hushållens sparande i finansiella tillgångar eftersom det speglar hushållens finansiella beslut på kort sikt. I det likvida sparandet ingår sedlar och mynt, inlåning, obligationer, direktägda aktier, fondandelar, privat försäkringssparande och övriga finansiella tillgångar. Utöver detta ingår även bostadsrättsandelar och fritidshus i utlandet. Dessa instrument betraktas vanligtvis inte som likvida men ingår för att det ska vara möjligt att kunna dra av skulderna från sparandet.
I hushållens totala lån ingår, utöver lån i bank och bostadsinstitut, även studielån och övriga lån (vilket är lån till finansiella företag som inte klassificeras som bank eller bostadsinstitut). Hushållens nettoupplåning beräknas som differensen mellan nytagna lån och amorteringar.
Hushållens ägande i bostadsrätter är en finansiell tillgång och ingår i Sparbarometern. Däremot ingår inte småhus med äganderätt då det är en real tillgång. Information om hushållens totala tillgångar i bostäder finns i publikationen Nationalförmögenheten.
I Sparbarometern publiceras inga större revideringar eller metodförändringar. Dessa publiceras istället i Finansräkenskaperna där mer tid för beräkningar och avstämningar mot andra sektorer finns och revideringsdokumentation publiceras. Däremot kan mindre revideringar ske till följd av till exempel reviderad primärstatistik.
I samband med Sparbarometerns publicering uppdateras tidsserien med de revideringar som infördes i Finansräkenskapernas senaste publicering. Därmed finns det diskrepanser mellan Finansräkenskaperna och Sparbarometern. Utförligare beskrivningar av större revideringar beskrivs i statistiknyheten för Finansräkenskaperna: