Socialt skydd i Sverige 1993-2021:
Utgifter för socialt skydd minskade som andel av BNP
Statistiknyhet från SCB 2023-03-31 8.00
Utgifterna för det sociala skyddet som andel av BNP minskade från 29,4 procent år 2020 till 28,0 procent år 2021. I löpande priser ökade utgifterna för socialt skydd under samma period och detsamma gäller BNP. I det sociala skyddet ingår ersättningar som exempelvis pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård, barnomsorg och boende för asylsökande.
År 2021 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 47,4 miljarder kronor jämfört med år 2020, vilket motsvarade en ökning med 3,2 procent. Motsvarande ökning mellan 2019 och 2020 var 5,5 procent. Utgifterna för socialt skydd var 1 527 miljarder kronor år 2021.
Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från knappt 36 procent 1993 till 28 procent 2021. Mellan åren 1993 och 2000 minskade andelen stadigt till ungefär 28 procent av BNP. Sedan år 2000 har andelen varierat mellan 27,2 procent som lägst (år 2007) till 30,1 procent som högst (år 2003).
Utgifter för ålderdom största utgiftsposten
Ålderdom är den funktion som står för den klart största delen av de sociala utgifterna. Under 2021 uppgick de till knappt 44 procent av de totala utgifterna. Näst största utgiftspost var de sociala utgifterna för hälso- och sjukvård med drygt 29 procent. Därefter följer utgifterna för familj/barn och funktionshinder som utgjorde 10 respektive 9 procent av de totala förmånerna.
Funktion | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 | 2020 | 2021 |
---|---|---|---|---|---|---|
1. Sjukdom/Hälso- och sjukvård
|
330 674 | 341 184 | 360 613 | 378 513 | 416 588 | 440 605 |
2. Funktionshinder
|
127 193 | 129 644 | 133 179 | 132 915 | 132 000 | 133 381 |
3. Ålderdom
|
546 730 | 569 490 | 587 960 | 607 915 | 636 941 | 658 949 |
4. Efterlevande
|
13 685 | 13 375 | 12 767 | 12 412 | 12 050 | 11 458 |
5. Familj/Barn
|
130 987 | 135 601 | 145 343 | 149 835 | 149 947 | 151 424 |
6. Arbetslöshet
|
45 152 | 45 402 | 42 272 | 39 776 | 52 921 | 55 366 |
7. Boende
|
18 307 | 18 269 | 19 168 | 19 043 | 20 858 | 20 682 |
8. Övrig social utsatthet
|
59 937 | 48 884 | 39 450 | 34 559 | 31 122 | 28 895 |
Totala utgifter för sociala förmåner
|
1 272 665 | 1 301 849 | 1 340 752 | 1 374 968 | 1 452 427 | 1 500 760 |
Andel av BNP
|
28,8 | 28,1 | 27,8 | 27,2 | 28,8 | 27,5 |
Utgifter för administration /andra utgifter
|
25 218 | 26 577 | 26 715 | 27 124 | 27 476 | 26 571 |
Totala utgifter för det sociala skyddet
|
1 297 883 | 1 328 426 | 1 367 467 | 1 402 092 | 1 479 903 | 1 527 331 |
Andel av BNP
|
29,4 | 28,7 | 28,3 | 27,8 | 29,4 | 28,0 |
Stora skillnader mellan länderna i EU år 2020
I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av genomsnittet för EU. År 2020 placerade sig Sverige under genomsnittet med en andel på 29,3 procent jämfört med
EU-27 som hade 31,7 procent.
Samma år hade Frankrike den högsta utgiften i förhållande till BNP på 38,1 procent. Italien fanns på andra plats med 34,3 procent, tätt följt av Österrike och Tyskland med 34 respektive 33 procent. Av de nordiska länderna hade Danmark högst andel utgifter med 32,9 procent av BNP. Därefter kom i tur och ordning Finland, Norge och Island i intervallet från knappt 32 till drygt 30 procent. Irland var EU-landet med lägst andel år 2020 med 15,5 procent.
Main tables - Social protection - Eurostat (europa.eu)
Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner, medan andra inte gör det.
Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner av vilka de flesta är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker sociala förmåner exklusive administrationsutgifter som andel av BNP från 27,5 procent inklusive skatt, till 24,5 procent exklusive skatt år 2021.
Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.
Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP, exklusive administration, för år 2020 från 29,0 procent inklusive skatt till 25,7 procent exklusive skatt.
Definitioner och förklaringar
Socialt skydd definieras här som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov. En förutsättning är att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst och att den inte är baserad på individuella arrangemang. Förmånerna kan antingen vara kontanta eller i natura. Exempel på naturaförmåner är sjukvård och barnomsorg där förmånstagaren erhåller en tjänst istället för pengar.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.