Till innehåll på sidan

SCB:s språkliga identitet

Att kommunicera på ett inkluderande sätt som mottagaren förstår är en förutsättning för demokratin. Det är också viktigt för att vårt arbete ska fungera. Vårt sätt att använda språket har stor betydelse för hur mottagaren uppfattar SCB som myndighet och vårt uppdrag.

Den här manualen innehåller skrivregler och bemötande. Den beskriver hur vi kommunicerar och bemöter våra målgrupper i tal och skrift.

SCB:s personlighet och ton

Manualen är baserad på SCB:s personlighet och ton från varumärkesplattformen:

Trovärdig med förmåga och engagemang att intressera människor att vilja bidra, använda fakta och vilja veta mer.

SCB är en utåtriktad expertpersonlighet som

  • brinner för sin uppgift
  • ingjuter stort förtroende
  • är samtida i sitt uttryck
  • deltar i det offentliga samtalet
  • är smidig och enkel att ha kontakt med. 

I den skriftliga och muntliga kommunikationen innebär det att vi med hjälp av språket och vårt sätt att uttrycka oss strävar efter att vara serviceinriktade, förtroendeingivande och engagerade.

Serviceinriktade

  • Vi är vänliga, hjälpsamma, sakliga och tydliga.
  • Vi uppmanar mottagaren att höra av sig om hen undrar över något eller behöver ytterligare hjälp.
  • Vi beklagar om vi inte kan hjälpa till eller om något har blivit fel.
  • Vi tackar vid beröm.

Förtroendeingivande

  • Vår kommunikation är genomtänkt och har en tydlig avsändare.
  • Vi är kunniga.
  • Vi stavar rätt och använder ett korrekt språk.
  • I de fall det behövs visar vi förståelse för mottagaren och hens situation.

Engagerade

  • Vi vänder oss direkt till mottagaren och tilltalet i de allra flesta fall är du.
  • Vi skriver intresseväckande och strävar efter att använda aktiva verb.

Inkluderande och normkritiskt språk

SCB använder alltid ett inkluderande språk. Vi strävar efter att uttrycka oss normkritiskt snarare än normativt.

Exempel:

Pronomen

Normativt 

  • Han används när könet är okänt eller ointressant.
  • Han eller hon används när könet är okänt eller ointressant – vilket utesluter den som varken identifierar sig som man eller kvinna.

Normkritiskt

Människor vars kön är okänt eller ointressant omnämns på något av följande sätt:

  • Använd ordet hen.
  • Skriv om till plural: ”Om medarbetare vill vara lediga bör de först vända sig till …”.
  • Upprepa: ”Om en medarbetare vill vara ledig bör medarbetaren först vända sig till …".
  • Skriv om utan pronomen: ” En medarbetare som vill vara ledig bör först vända sig till …”.

Yrkesbeteckningar

Normativt

Manligt könskodade beteckningar används för alla, till exempel

  • riksdagsman
  • vetenskapsman
  • yrkesman.

Normkritiskt

Könsneutrala beteckningar används för alla, till exempel

  • riksdagsledamot
  • forskare
  • fackkunnig, yrkesutövande, sakkunnig.

Andra beteckningar

Normativt

  • mammaledig

Normkritiskt

  • föräldraledig

Övergripande skrivregler

SCB ska använda klarspråk i all kommunikation. Det innebär att vi skriver och talar vårdat, enkelt och begripligt. Det gör språket tillgängligt för fler och underlättar kommunikationen med din målgrupp.

Vårdat

Att skriva vårdat innebär att vi följer de skrivregler som finns, till exempel Handledning för hur vi skriver SCB, Myndigheternas skrivregler och Svenska akademiens ordlista. Vi skriver korrekt, utan stavfel.

Enkelt

Vi skriver kort, konkret och enkelt. Det innebär att vi bara tar med det som mottagaren vill och behöver veta och börjar med det som är viktigast ur hens perspektiv. Texten har också en logisk struktur med en tydlig indelning med exempelvis rubriker, stycken och punktlistor för att lyfta fram budskapet.

Vi använder ett enkelt språk, vilket innebär att vi inte använder några krångliga meningar eller ord. Behöver du använda en fackterm förklarar du vad begreppet betyder. På så sätt inkluderar du mottagaren i kommunikationen.

Begripligt

Vi anpassar vårt språk till målgruppen och den kanal vi använder. Det innebär att vi behöver visa hänsyn till mottagarens förkunskaper och intressen samt ha kunskap om hur vi kommunicerar i kanalen.

Specifika språkriktlinjer

SCB och Statistiska centralbyrån

Vi är SCB. Det är vårt varumärkesnamn. Vår logotyp innehåller endast SCB. Det utskrivna namnet Statistiska centralbyrån används när det behöver vara tydligt, men i övrigt gäller förkortningen SCB.

Skriv och säg ”statistikmyndigheten SCB”. Statistiska centralbyrån använder vi när det behöver vara tydligt, men i övrigt gäller förkortningen SCB.

I allt engelskt material, både det som skrivs och sägs, är det Statistics Sweden som gäller. Benämningen SCB ska inte användas i engelskt material förutom att den syns i logotypen.

SCB ska finnas med i all kommunikation men kan kombineras med produktnamn. Produkternas namn ska vara beskrivande och utgå från användarperspektivet, inte från vår organisation.

Sveriges officiella statistik, SOS, är ett självständigt varumärke som SCB delar med övriga statistikansvariga myndigheter.

Namn på avdelningar och enheter

Vi skriver ut avdelningens namn i de allra flesta fall och då skriver vi namnet med gemener.

Till exempel:

  • avdelningen för befolkning och välfärd
  • kommunikationsavdelningen.

Även enheter och funktion/titel skrivs med gemener.

Till exempel:

  • enheten för befolkningsstatistik
  • statistiker.

Siffror i text

Eftersom vår verksamhet förmedlar mycket information där huvudbudskapet är en siffra, kan vi göra vissa undantag från de generella skrivreglerna kring siffror i text. Till exempel går det bra att skriva "3 miljoner" i stället för "tre miljoner" i en statistiknyhet.

Är huvudbudskapet en siffra kan du lyfta fram den i rubriken. Det är också bra att försöka skriva vad siffran visar för att läsaren lättare ska förstå det övergripande budskapet. Tänk också på att det är bättre att presentera de flesta siffror i tabeller och diagram än i ingress och i löpande text.

Tips om siffror i text

  • Börja inte en mening med en siffra eftersom meningsgränsen då blir svårare att urskilja. Vill du inleda meningen med ett årtal kan du lösa problemet genom att skriva: "År 2011…”. Rubriker går däremot bra att inleda med siffror.
  • Skriv en tolkning av resultatet först och därefter kan du redovisa de siffror som behövs. Gör stora tal begripliga för läsaren genom att beskriva talet som exempelvis att det är en ökning eller en minskning.
  • Avrunda talet. Till exempel kan "20 procent" ge ett mer lättillgängligt intryck än "20,36 procent". Exakta sifferuppgifter kan du redovisa i tabeller.
  • Uttryck som "två av tre" eller "en av tio" gör det lättare att för läsaren att förstå innebörden av sifferuppgiften.
  • Skriv hur siffrorna berör läsarna. Ge läsaren något att relatera till genom att till exempel sätta in dem i ett sammanhang och berätta vem de handlar om. Gör jämförelser med tidigare år, så att läsaren får perspektiv på uppgifterna.
  • Använd tusentalsavgränsare. För att göra det lättare att läsa stora tal ska du dela upp dem i tresiffriga grupper från höger. Till exempel: 3 400 eller 50 798. Använd fast mellanrum (shift + ctrl + mellanslag) för att undvika att talet delas upp på två rader.
  • När det finns utrymme är det alltid tydligast att skriva ut enheterna: kronor, miljoner och miljarder. Skriv också ut procent i löptext. Ett undantag är km2 som utskrivet blir ett långt och därmed svårläst ord. I tabeller kan du använda förkortningar.
  • Skriv tusentals personer hellre än 1 000-tals personer.
  • Undvik cirka och använd inte cirka för tal under tio eller tal med decimaler.

Mer information

Här följer länkar till mer fördjupad information om skrivregler, handledningar för kommunikation med specifika målgrupper samt ytterligare språktips.

Detaljerade skrivregler

Myndigheternas skrivregler