Priserna påverkas bland annat av ändringar i indirekta skatter och subventioner. Direkta skatter och sociala förmåner beaktas inte vid indexberäkningarna.

Eftersom prismätningarna av praktiska skäl inte kan omfatta alla varor och tjänster som konsumeras, samlas prisnoteringar in för ett urval av varor och tjänster, så kallade representantprodukter. Priserna samlas dels in direkt från butiker genom butiksbesök eller uppringning av SCB:s intervjuare, och dels genom central prisinsamling av tjänstemän på SCB:s prisenhet.

De intervjuarinsamlade priserna samlas in under tre mätveckor varje månad. Den första mätveckan varje månad är veckan före veckan som den 15:e infaller. Den andra mätveckan är veckan som den 15:e infaller och den tredje mätveckan är veckan efter veckan som den 15:e infaller. Intervjuarna använder handdatorer för prisinsamlingen.

De centralt insamlade priserna samlas in per den 15:e i månaden eller under den vecka den 15:e infaller. De centralt insamlade priserna samlas in via internet, e-post eller pappersblankett. Den relativa betydelsen av olika representantprodukter anges genom vägningstal. Dessa tal visar hur stor värdemässig andel de olika utvalda varorna representerar av den totala privata inhemska konsumtionen.

Ett kedjeindex med årslänkar

KPI är konstruerat som en kedjeindex med årslänkar. Varje årslänk mäter hur mycket den genomsnittliga prisnivån under respektive år har förändrats från den genomsnittliga prisnivån under föregående år. Man kan säga att kedjningen går via helår. Vägningstalen representerar geometriska medelvärdet av de två berörda årens konsumtionsvolymer. I denna länk beaktas även prisförändringar som av olika skäl inte kunnat införas i beräkningarna under det löpande året. Dessutom beaktas i vissa fall metodändringar och justeringar föranledda av säkrare statistisk information med mera.

Den avslutande länken mäter förändringen till aktuell månads prisnivå från den genomsnittliga prisnivån under helåret två år innan. Här representerar vägningstalen konsumtionsvolymer avseende helåret två år innan. Metodbyten införs som regel i denna avslutande länk. Tidseriebrott uppkommer därför normalt inte.

Indextal (1980=100) beräknas genom att man multiplicerar ihop, det vill säga kejdar ihop, årliga länkar (via helår) och avslutar med länken för aktuell månad. Förändring sedan föregående månad beräknas som indextalets procentuella förändring sedan en månad, medan förändring under den senaste tolvmånadersperioden (inflationstakten) beräknas som indextalets procentuella förändring sedan tolv månader.

Huvudgrupper i KPI

I löpande redovisning av KPI används tolv huvudgrupper och ett 90-tal undergrupper av varor och tjänster i den privata konsumtionen. Redovisningen sker enligt COICOP (Classification of Individual Consumption by Purpose). Det är en internationell klassificering av hushållens privata konsumtion.

De tolv huvudgrupperna inom konsumentprisindex är:

• Livsmedel och alkoholfria drycker
• Alkoholhaltiga drycker och tobak
• Kläder och skor
• Boende
• Inventarier och hushållsvaror
• Hälso- och sjukvård
• Transport
• Post och telekommunikationer
• Rekreation och kultur
• Utbildning
• Restauranger och logi
• Diverse varor och tjänster.

KPI publiceras månadsvis i regel runt 10–14 dagar in på nästkommande månad efter redovisningsmånaden. Publiceringen på webbplatsen följer publiceringsplanen för Sveriges officiella statistik:

Konsumentprisindex (KPI)

Användning

Statistiken används huvudsakligen för:

• Kompensationsändamål och som allmänt mått på utvecklingen av hushållens levnadskostnader. Det kan handla om att justera pensioner och socialbidrag, men även justering av priser i avtal (t.ex. hyresavtal och arrendeavtal).
• Omräkning av nominella konsumtionsbelopp till belopp i fasta priser i nationalräkenskaperna samt beräkning av reallöneutveckling.
• Stabiliseringspolitiska ändamål så som underlag till Riksbankens penningpolitik och utvecklingen av kronans inhemska köpkraft.
• Mäta inflations- och pris­föränd­ringar i samband med ekonomiska analyser.
• Bestämning av prisbas­beloppet (tidigare benämnt bas­beloppet).