På SCB använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera och för mätning så att vi vet hur den används. Mätningarna används för att göra förbättringar i innehåll, design och upplevelse.
Din sökning gav 162 resultat.
Rapporten består av en genomgång av social representativitet i Sveriges folkvalda församlingar: riksdag Tydligaste skillnaderna i riksdagen Oavsett vilken politisk församling vi studerar, så är det vanligare Tydligast är dessa skillnader i riksdagen, och de är minst i kommunfullmäktige.
annat producera statistik över antal röstberättigade, valdeltagandet och valresultaten vid val till riksdag Vem är upptagen i röstlängden för val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige? Vem får rösta i valet till riksdagen?
Avhoppen från riksdagen är på samma nivå som tidigare mandatperioder. från fullmäktige under en mandatperiod har ökat över tid, det gäller oavsett om vi studerar valda till riksdag Nordanstig 35,5 Åsele 0 Ragunda 33,3 Torsås 2,9 Strängnäs 32,7 Sotenäs 3,2 Färre kvinnor lämnar riksdagen
Riksdag, regering, regioner och kommuner är viktiga användare av statistiken. Uppgifterna används också av Folkbildningsrådet som underlag för årsredovisning och budgetunderlag till riksdag
I kommunfullmäktige var det fem procent och i riksdagen två procent. Avhoppen från riksdag och kommunfullmäktige ett år efter 2022 års val var på en lägre nivå jämfört med Avhoppen från riksdagen var tillbaka på samma nivå som efter 2002 års val, två procent.
I samband med val till Europaparlament, riksdag, landstings‑ och kommunfullmäktige framställer SCB Röstberättigade och valbara vid de allmänna valen Den som har rösträtt vid val till riksdag, landstingsfullmäktige Enligt vallagen gäller följande rösträttsregler: Val till riksdagen Rösträtt till riksdagen har svenska
röstberättigade, röstande, röster efter parti, personrösternas fördelning och mandatfördelning för val till riksdag
hur den internationella utvecklingen gjorde att man inte längre kunde skjuta upp frågan i den svenska riksdagen Maj:t till den urtima riksdag, som sammanträdde i augusti 1919, med förnyad proposition i ämnet (prop Det nu framlagda lagförslaget, som i huvudsak överensstämde med det av 1919 års lagtima riksdag avslagna
till minne av att det är 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen rösta i svenska riksdagsval: 100100 år sedan kvinnor första gången gick till valurnorna Antal år innan riksdagen
Riksdagen för en mer jämlik skola Sveriges riksdag uppmärksammade också att landets skolväsende var Skolans stora brister behövde avhjälpas, menade riksdagen, och sammanfattade dem i tre huvudpunkter. De brister som riksdagen i sin skrivelse Nr 262 den 2 juni 1927 ansåg behövde avhjälpas i den svenska
