Socialt skydd i Sverige 1993–2014:
Utgifterna för socialt skydd ökade i löpande priser, men minskade som andel av BNP
Statistiknyhet från SCB 2016-03-31 9.30
Utgifterna för det sociala skyddet ökade i löpande priser men minskade något i förhållande till BNP år 2014. Som andel av BNP minskade utgifterna från 30,0 procent år 2013 till 29,7 procent år 2014. I det sociala skyddet ingår ersättningar som exempelvis pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård och barnomsorg.
Mellan åren 2013 och 2014 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 31,1 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 2,8 procent. Motsvarande ökning mellan 2012 och 2013 var 4,9 procent.
Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 36,1 procent 1993 till 29,7 procent 2014. Mellan 1993 och 2000 minskade andelen stadigt, år 2000 var andelen 28,3 procent. Under 2000-talet har andelen varierat mellan 27,4 procent (år 2007) till 30,4 procent (år 2003).
Utgifter för ålderdom vägde tyngst
De utgifter som vägde tyngst var de för ålderdom samt hälso- och sjukvård. Sammanlagt utgjorde de 68 procent av de sociala förmånerna år 2014. Därefter följer utgifterna för funktionshinder och familj/barn som utgör 12 respektive 11 procent av de totala förmånerna.
Utgifterna för ålderdom ökade med 10,5 miljarder i löpande priser, motsvarande 2,2 procent mellan åren 2013 och 2014. Ökningen är betydligt lägre än vad den har varit de två senaste åren vilket beror på den pensionsbroms som slog till 2014 och en stor andel av pensionärerna fick lägre inkomst- och tilläggspension. Ålderspensionen, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade endast med 1,8 procent under 2014, vilket kan jämföras med en ökning på 7,4 procent mellan 2012 och 2013.
Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 14,5 miljarder 2014 jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 5,2 procent. Det är den betalda sjukledigheten, vilken ökar med 6,9 procent, som står för den största ökningen. Där är det främst sjukpenningen som betalas ut från Försäkringskassan som bidrar till ökningen. Sjukpenningen ökade med 13,7 procent jämfört med 2013. Sjuklönen från arbetsgivarna minskade däremot med 4 procent.
Utgifterna för arbetslöshet minskade med 3,5 miljarder 2014 jämfört med 2013, vilket motsvarar en minskning på 7,4 procent. De flesta förmånerna minskade, men utbetalningar av arbetslöshetsersättningar minskade mest, med 1,1 miljarder kronor. Kostnaden för etableringsersättningen till nyanlända ökade däremot med 0,8 miljarder kronor.
Övrig social utsatthet var den funktion som ökade mest procentuellt sett mellan 2013 och 2014, den ökade med 12,1 procent (3,2 miljarder kronor). Kostnadsökningen förklaras av ökade kostnader för asylboende, vilket beror på att antalet asylsökande under 2014 ökade kraftigt jämfört med året innan.
Utgifterna för familj/barn ökade med 3,5 procent medans utgifterna inom funktionen funktionshinder endast ökade med 0,8 procent mellan 2013 och 2014.
Funktion | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 |
---|---|---|---|---|---|---|
1. Sjukdom/Hälso- och sjukvård
|
246 262 | 247 097 | 260 242 | 270 422 | 281 976 | 296 520 |
2. Funktionshinder
|
137 946 | 134 086 | 132 486 | 132 783 | 135 249 | 136 382 |
3. Ålderdom
|
392 335 | 399 970 | 417 419 | 442 767 | 470 415 | 480 923 |
4. Efterlevande
|
18 077 | 17 190 | 16 362 | 16 131 | 15 632 | 14 681 |
5. Familj/Barn
|
99 486 | 103 405 | 107 636 | 111 716 | 116 669 | 120 704 |
6. Arbetslöshet
|
40 635 | 45 444 | 40 100 | 43 633 | 47 184 | 43 714 |
7. Boende
|
14 746 | 15 282 | 15 551 | 16 869 | 17 317 | 18 291 |
8. Övrig social utsatthet
|
22 030 | 23 640 | 23 767 | 24 519 | 26 592 | 29 817 |
Totala utgifter för sociala förmåner
|
971 517 | 986 114 | 1 013 563 | 1 058 840 | 1 111 034 | 1 141 032 |
Andel av BNP
|
29,5 | 28,0 | 27,7 | 28,7 | 29,5 | 29,1 |
Utgifter för administration /andra utgifter
|
18 095 | 19 046 | 19 268 | 20 815 | 21 215 | 22 405 |
Totala utgifter för det sociala skyddet
|
989 612 | 1 005 160 | 1 032 831 | 1 079 655 | 1 132 249 | 1 163 437 |
Andel av BNP
|
30,1 | 28,6 | 28,2 | 29,3 | 30,0 | 29,7 |
Stora skillnader mellan länderna i EU
I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av EU-snittet. År 2013 var Frankrike, tätt följd av Danmark det land med den högsta utgiften i förhållande till BNP, ca 33 procent, medan Lettland, Estland samt Rumänien var de länder med lägst andel, ca 15 procent.
Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.
Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP år 2014 från 29,1 procent inklusive skatt till 25,8 procent exklusive skatt.
Land | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | ||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Belgien
|
30,0 | 29,4 | 29,7 | 29,9 | 30,2 | ||||||
Danmark
|
32,8 |
p
|
32,8 |
p
|
32,3 |
p
|
32,2 |
p
|
33,3 |
p
|
|
Finland
|
29,0 | 29,2 | 28,8 | 30,1 | 31,2 | ||||||
Frankrike
|
32,6 |
b
|
32,7 | 32,5 | 33,3 | 33,7 |
p
|
||||
Grekland
|
27,3 |
p
|
28,6 |
p
|
30,4 |
p
|
31,6 |
p
|
: | ||
Irland
|
23,9 | 24,5 | 23,2 | 23,0 | 22,0 | ||||||
Italien
|
28,8 | 28,8 | 28,5 | 29,3 |
p
|
29,8 |
p
|
||||
Luxemburg
|
23,8 | 22,9 | 22,3 | 23,0 | 23,1 | ||||||
Nederländerna
|
29,3 | 29,9 | 30,1 | 30,9 | 31,3 |
bp
|
|||||
Portugal
|
25,8 | 25,8 | 25,8 | 26,4 | 27,6 | ||||||
Spanien
|
24,4 | 24,7 |
p
|
25,4 |
p
|
25,5 |
p
|
25,7 |
p
|
||
Storbritannien
|
29,1 | 28,8 | 28,7 | 28,8 |
p
|
28,1 |
p
|
||||
Sverige
|
30,1 | 28,6 | 28,2 | 29,3 | 30,0 |
p
|
|||||
Tyskland
|
30,5 | 29,8 | 28,6 | 28,7 | 29,0 |
p
|
|||||
Österrike
|
29,6 | 29,6 | 28,9 | 29,2 | 29,8 | ||||||
Totalt EU15
|
29,5 |
p
|
29,3 |
p
|
29,1 |
p
|
29,5 |
p
|
: | ||
Cypern
|
19,3 | 20,1 | 20,8 | 21,0 | 22,3 | ||||||
Estland
|
18,8 | 17,6 | 15,6 | 15,0 | 14,8 | ||||||
Lettland
|
16,7 | 18,1 | 15,1 | 14,2 | 14,4 |
p
|
|||||
Litauen
|
21,0 | 18,9 | 16,9 | 16,3 | 15,3 |
p
|
|||||
Malta
|
19,0 | 18,7 | 18,2 | 18,5 | 18,7 | ||||||
Polen
|
20,4 | 19,6 | 18,6 | 17,7 |
p
|
: | |||||
Slovakien
|
18,5 | 18,3 | 17,9 | 18,1 | 18,4 |
p
|
|||||
Slovenien
|
23,7 | 24,4 | 24,5 | 24,9 | 25,0 |
p
|
|||||
Tjeckien
|
20,1 | 20,1 | 20,1 | 20,5 | 20,2 | ||||||
Ungern
|
22,9 | 22,7 | 21,7 | 21,4 | 20,9 | ||||||
Totalt EU25
|
28,9 |
p
|
28,7 |
p
|
28,4 |
p
|
28,8 |
p
|
: | ||
Bulgarien
|
16,1 | 17,3 | 16,7 | 16,7 | 17,6 | ||||||
Kroatien
|
20,7 | 20,8 | 20,4 | 20,9 | 21,7 | ||||||
Rumänien
|
16,9 | 17,3 | 16,4 | 15,4 | 14,8 | ||||||
Totalt EU28
|
28,7 |
p
|
28,6 |
p
|
28,2 |
p
|
28,6 |
p
|
: | ||
Island
|
23,9 | 23,3 | 23,9 | 23,7 | 23,6 | ||||||
Norge
|
25,4 | 25,1 | 24,7 | 24,5 | 25,0 | ||||||
Schweiz
|
25,4 | 25,5 | 25,4 | 26,3 | 27,0 | ||||||
Serbien
|
: | 23,9 | 22,7 | 24,0 | 23,3 | ||||||
Turkiet
|
14,1 | 13,5 | 13,2 | 13,8 | : |
p) Preliminära data b) Tidsseriebrott :) Ej tillgänglig
På Eurostats hemsida publiceras dessa data för alla EU länderna i en databas under: Population and social conditions – Social protection.
Definitioner och förklaringar
Socialt skydd definieras här som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov. En förutsättning är att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst och att den inte är baserad på individuella arrangemang. Förmånerna kan antingen vara kontanta eller i natura. Exempel på naturaförmåner är sjukvård och barnomsorg där förmånstagaren erhåller en tjänst istället för pengar.
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.