Delmål 10.1 – Minska inkomstklyftorna
Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst.
Indikator 10.1.1 - Tillväxttakt för hushållens inkomst per capita bland de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst och hela befolkningen
Nyckeltal
2012-2021
2,1%
är medelinkomstens tillväxttakt för de 40 procent av Sveriges befolkning med lägst inkomst
2012-2021
3,5%
är medelinkomstens tillväxttakt för hela Sveriges befolkning
Tabell
Tillväxttakt för medel- och medianinkomst per capita
Procentuell förändring efter kvinnor, män
| Totalt | 40 procent med lägst inkomst | 60 procent med högst inkomst | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Samtliga | Kvinnor | Män | Samtliga | Kvinnor | Män | Samtliga | Kvinnor | Män | |||
| 2012-2013 | Medel | 2,5 | 2,7 | 2,4 | 2,0 | 2,0 | 2,1 | 2,7 | 2,7 | 2,6 | |
| Median | 2,1 | 2,3 | 2,0 | 1,7 | 1,7 | 1,8 | 2,1 | 2,1 | 2,1 | ||
| 2013-2014 | Medel | 4,8 | 4,7 | 4,9 | 2,8 | 2,8 | 2,7 | 5,4 | 5,4 | 5,3 | |
| Median | 3,0 | 2,9 | 3,1 | 2,7 | 2,8 | 2,6 | 3,8 | 4,0 | 3,7 | ||
| 2014-2015 | Medel | 5,6 | 5,6 | 5,6 | 3,6 | 3,6 | 3,6 | 6,2 | 6,5 | 5,9 | |
| Median | 3,6 | 3,4 | 3,7 | 3,4 | 3,5 | 3,3 | 4,1 | 4,3 | 3,9 | ||
| 2015-2016 | Medel | 1,6 | 1,6 | 1,6 | 1,4 | 1,4 | 1,3 | 1,6 | 1,6 | 1,7 | |
| Median | 0,9 | 0,9 | 0,8 | 1,3 | 1,4 | 1,2 | 0,7 | 0,7 | 0,7 | ||
| 2016–2017 | Medel | 0,8 | 0,7 | 0,9 | ‑0,1 | 0,0 | ‑0,2 | 1,0 | 1,0 | 1,1 | |
| Median | 0,7 | 0,7 | 0,7 | 0,0 | 0,1 | ‑0,1 | 1,0 | 1,0 | 0,9 | ||
| 2017-2018 | Medel | ‑0,8 | ‑0,7 | ‑0,9 | 0,9 | 0,8 | 1,1 | ‑1,2 | ‑1,3 | ‑1,2 | |
| Median | 1,0 | 1,1 | 0,9 | 0,8 | 0,7 | 1,0 | 0,4 | 0,3 | 0,4 | ||
| 2018-2019 | Medel | 0,8 | 0,7 | 0,8 | ‑0,1 | ‑0,1 | ‑0,1 | 1,0 | 1,0 | 1,0 | |
| Median | 0,7 | 0,7 | 0,7 | 0,0 | 0,1 | 0,0 | 1,1 | 1,1 | 1,1 | ||
| 2019-2020 | Medel | 0,6 | 0,6 | 0,5 | 0,6 | 0,6 | 0,7 | 0,5 | 0,3 | 0,7 | |
| Median | 0,9 | 1,1 | 0,8 | 0,5 | 0,4 | 0,7 | 0,8 | 0,6 | 0,9 | ||
| 2020-2021 | Medel | 6,4 | 6,3 | 6,5 | 2,6 | 2,6 | 2,6 | 7,4 | 7,6 | 7,2 | |
| Median | 2,5 | 2,3 | 2,7 | 2,3 | 2,4 | 2,3 | 3,4 | 3,5 | 3,3 | ||
| 2015-2021 | Medel | 2,4 | 2,3 | 2,4 | 1,4 | 1,3 | 1,4 | 2,7 | 2,6 | 2,7 | |
| Median | 1,7 | 1,7 | 1,7 | 1,3 | 1,3 | 1,3 | 1,9 | 1,9 | 1,9 | ||
| 2012-2021 | Medel | 3,5 | 3,5 | 3,5 | 2,1 | 2,1 | 2,1 | 3,9 | 3,9 | 3,8 | |
| Median | 2,4 | 2,3 | 2,4 | 1,9 | 2,0 | 1,9 | 2,7 | 2,7 | 2,6 | ||
Delmål 10.2 – Främja social, ekonomisk och politisk inkludering
Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet.
Indikator 10.2.1 - Andelen personer som lever på under 50 procent av medianinkomsten
Nyckeltal
2021
7,9%
av kvinnor i Sverige lever i hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet på under 50 % av medianinkomsten
2021
8%
av män i Sverige lever i hushåll med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet på under 50 % av medianinkomsten
Indikator 10.2.2(N) - Andel som oftast deltar i politiska diskussioner
Detta är en nationell indikator. Den tas enbart fram för Sverige som ett komplement till de globala indikatorerna.
Nyckeltal
2018-2019
34%
av kvinnor i Sverige deltar oftast i politiska diskussioner
2018-2019
40%
av män i Sverige deltar oftast i politiska diskussioner
Indikator 10.2.3(N) - Valdeltagande totalt och i olika grupper
Nyckeltal
2018
87%
var valdeltagandet i riksdagsvalet
Diagram
Valdeltagande i riksdagsval 2018 i olika grupper efter kön
Röstande i procent av röstberättigade i rep. grupp
Källa: Allmänna val, valdeltagandeundersökningen, SCB
Uppgifterna är totalräknade och kommer från SCB:s Valdeltagandeundersökning. Uppgifter om med respektive utan funktionsnedsättning kommer dock från SCB:s Undersökningar av levnadsförhållanden. Samtliga uppgifter avser svenska medborgare folkbokförda i Sverige.
Senast uppdaterad: 2021-03-10
Delmål 10.3 – Säkerställ lika rättigheter för alla och utrota diskriminering
Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende.
Indikator 10.3.1 - Andel av befolkningen som uppger sig upplevt diskriminering eller kränkande behandling de senaste 12 månaderna baserat på diskrimineringsgrund under internationell folkrätt
Nyckeltal
2022
13%
av kvinnor i Sverige uppger sig ha upplevt diskriminering eller kränkande behandling
2022
8%
av män i Sverige uppger sig ha upplevt diskriminering eller kränkande behandling
Diagram
Personer som upplevt diskriminering eller kränkande behandling
Andelar i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp
Källa: Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten
Personer som svarat ja på frågan om de upplevt diskriminering eller kränkande behandling de senaste 3 månaderna baserat på diskrimineringsgrund under internationell folkrätt.
Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)
Senast uppdaterad: 2023-12-08
Tabell
Personer som upplevt diskriminering eller kränkande behandling efter diskrimineringsgrund, 2022
Andelar i procent av kvinnor, män i resp. åldersgrupp
| Kvinnor | Män | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 16-29 år | 30-44 år | 45-64 år | 65-84 år | 16-29 år | 30-44 år | 45-64 år | 65-84 år | ||
| Kön | 15 | 6 | 2 | 1 | 2 | 1 | 0 | 0 | |
| Sexuell identitet, könsöverskridande identitet och/eller uttryck | 3 | 1 | 1 | 0 | 2 | 1 | 0 | 0 | |
| Ålder | 7 | 2 | 2 | 2 | 2 | 1 | 1 | 1 | |
| Funktionsnedsättning | 2 | 1 | 1 | 0 | 1 | 1 | 1 | 0 | |
| Religion | 1 | 1 | 1 | 0 | 2 | 1 | 1 | 0 | |
| Etnisk tillhörighet och hudfärg | 5 | 2 | 2 | 0 | 4 | 4 | 2 | 1 | |
| Utseende | 10 | 3 | 1 | 0 | 4 | 2 | 1 | 0 | |
| Vet inte | 5 | 4 | 3 | 1 | 4 | 2 | 2 | 1 | |
Källa: Nationella folkhälsoenkäten – Hälsa på lika villkor, Folkhälsomyndigheten
Personer som svarat ja på frågan om de upplevt diskriminering eller kränkande behandling de senaste 3 månaderna baserat på diskrimineringsgrund under internationell folkrätt.
Indikatorns framställning och kvalitet (pdf)
Senast uppdaterad: 2023-12-08
Delmål 10.4 – Anta skatte och socialskyddspolitik som främjar jämlikhet
Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet.
Indikator 10.4.1 - Andel av BNP som går till löner och sociala avgifter
Nyckeltal
2021
47%
av Sveriges BNP går till löner och sociala avgifter
Diagram
BNP som går till löner och sociala avgifter
Andel i procent av BNP
10.4.2 - Omfördelande effekter av finanspolitiken
Nyckeltal
2021
0,33
är värdet på Gini-koefficienten i Sverige, som kan anta värdet 0-1 där ett högt värde visar på större ojämnhet i inkomstfördelningen än ett lågt
Tabell
Inkomstojämlikhet
Disponibel inkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalvinster
| Disponibel inkomst | |
|---|---|
| 2021 | 0,333 |
| 2020 | 0,310 |
| 2019 | 0,311 |
| 2018 | 0,309 |
| 2017 | 0,320 |
| 2016 | 0,317 |
| 2015 | 0,314 |
| 2014 | 0,302 |
| 2013 | 0,291 |
| 2012 | 0,288 |
| 2011 | 0,292 |
Källa: Indikatorer inkomstfördelning efter region, SCB
För att redovisa ojämnheten i inkomstfördelningen används gini-koefficienten. Ojämnhet i fördelningar kan beskrivas med en s.k. Lorenz-kurva, utifrån vilken man beräknar gini-koefficienten. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde.
Senast uppdaterad: 2023-12-08
Delmål 10.5 – Förbättra regleringen av globala finansmarknader och institut
Förbättra regleringen och övervakningen av globala finansmarknader och finansinstitut samt stärka genomförandet av sådana regleringar.
Indikator 10.5.1 - Finansiella sundhetsindikatorer
Tabell
Finansiella indikatorer enligt IMF
| Kvartal | Primärkapital i förhållande till riskvägda tillgångar | Primärkapital i förhållande till totala tillgångar | Osäkra lånefordringar i förhållande till eget kapital | Osäkra lånefordringar i förhållande till total utlåning | Avkastning på totala tillgångar | Likvida tillgångar i förhållande till kortsiktiga skulder | Husprisindex |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022K4 | 20,5 | 5,6 | 0,5 | 0,3 | 0,9 | 25,5 | ‑3,7 |
| 2022k3 | 20,4 | 4,9 | 1,5 | 0,4 | 0,6 | 34,6 | 1,2 |
| 2022k2 | 20,3 | 5,0 | 1,6 | 0,4 | 0,4 | 33,6 | 7,1 |
| 2022K1 | 20,0 | 5,1 | 1,7 | 0,4 | 0,2 | 29,6 | 10,3 |
| 2021K4 | 21,0 | 5,6 | 3,4 | 0,6 | 0,9 | 21,9 | 11,1 |
| 2021K3 | 23,0 | 5,1 | 2,7 | 0,5 | 0,6 | 32,3 | 11,3 |
| 2021k2 | 21,7 | 5,3 | 2,5 | 0,5 | 0,4 | 37,4 | 10,9 |
| 2021k1 | 21,2 | 5,2 | 3,0 | 0,4 | 0,2 | 36,5 | 7,2 |
| 2020k4 | 21,2 | 5,6 | 2,9 | 0,5 | 0,6 | 30,9 | 5,3 |
| 2020k3 | 20,4 | 5,1 | 3,5 | 0,5 | 0,4 | 35,3 | 3,7 |
| 2020k2 | 19,6 | 4,7 | 3,6 | 0,5 | 0,2 | 36,8 | 3,3 |
| 2020k1 | 18,9 | 4,7 | 3,5 | 0,5 | 0,1 | 32,3 | 4,6 |
| 2019k4 | 20,5 | 5,6 | 3,9 | 0,6 | 0,9 | 27,0 | 3,3 |
| 2019k3 | 19,0 | 5,1 | 4,7 | 0,6 | 0,6 | 29,0 | 3,0 |
| 2019k2 | 18,6 | 5,1 | 4,7 | 0,5 | 0,9 | 27,2 | 2,2 |
| 2019k1 | 18,5 | 5,0 | 4,1 | 0,5 | 0,9 | 30,2 | 1,5 |
| 2018k4 | 18,8 | 5,4 | 4,0 | 0,5 | 1,0 | 26,7 | 0,7 |
| 2018k3 | 23,4 | 5,1 | 9,0 | 0,9 | 0,9 | 31,9 | ‑2,1 |
| 2018k2 | 23,0 | 5,0 | 10,0 | 1,0 | 0,9 | 32,6 | ‑1,7 |
| 2018k1 | 23,1 | 5,1 | 10,0 | 1,0 | 0,8 | 30,2 | ‑0,7 |
| 2017k4 | 23,3 | 5,4 | 10,0 | 1,1 | 0,8 | 28,7 | 2,9 |
| 2017k3 | 23,0 | 4,9 | 9,7 | 1,0 | 0,8 | 33,9 | 7,5 |
| 2017k2 | 23,2 | 4,9 | 9,7 | 1,1 | 0,8 | 34,6 | 8,5 |
| 2017k1 | 23,1 | 4,8 | 7,9 | 0,9 | 0,9 | 36,3 | 6,6 |
| 2016k4 | 23,0 | 5,3 | 5,5 | 1,0 | 1,2 | 158,6 | 6,5 |
| 2016k3 | 22,1 | 4,7 | 6,0 | 1,0 | 0,9 | 155,3 | 7,1 |
| 2016k2 | 21,3 | 4,5 | 6,7 | 1,1 | 0,8 | 159,6 | 8,7 |
| 2016k1 | 21,1 | 4,4 | 6,8 | 1,1 | 0,7 | 173,2 | 12,4 |
| 2015k4 | 21,1 | 4,8 | 7,0 | 1,2 | 0,7 | 140,3 | 14,1 |
| 2015k3 | 20,3 | 4,3 | 6,3 | 1,1 | 0,7 | 149,8 | 13,6 |
| 2015k2 | 23,1 | 5,0 | 7,5 | 1,1 | 0,8 | 134,2 | 13,0 |
| 2015k1 | 19,8 | 4,2 | 7,2 | 1,1 | 0,8 | 148,8 | 11,5 |
Delmål 10.6 – Stärk utvecklingsländers representation i finansiella institutioner [redovisas ej]
Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima.
Indikator 10.6.1 - Utvecklingsländernas andel medlemmar och rösträtt i internationella organisationer
Indikatorn redovisas endast för utvecklingsländer
Delmål 10.7 – Främja ansvarsfull och säker migration
Underlätta en ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer, inklusive genom planerad och väl fungerande migrationspolitik.
Indikator 10.7.1 - Rekryteringskostnader som betalats av arbetstagaren som andel av intjänad månatlig inkomst i mottagarlandet
Sverige saknar statistik för denna indikator
Indikator 10.7.2 - Antalet länder som har en migrationspolitik som underlättar ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer
Nyckeltal
2021
3
FN bedömer att Sverige till stor del har en migrationspolitik som underlättar ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet av personer (1=behöver utvecklas - 4=möter helt och fullt )
Tabell
Sveriges migrationspolitik 2021
FN:s bedömning per domän
| Domän | FN:s bedömning |
|---|---|
| Rättigheter för migranter | 3 |
| Hela regeringens ansvar/Evidensbaserade policyer | 4 |
| Samarbete och partnerskap | 4 |
| Socioekonomiskt välbefinnande | 3 |
| Krisberedskap | 4 |
| Säker, ordnad och reglerad migration | 3 |
| Alla områden | 3 |
Källa: Global SDG Indicators Database, United Nations
1 = Behöver utvecklas
2 = Möter till viss del
3 = Möter till stor del
4 = Möter helt och fullt
Senast uppdaterad: 2023-12-08
Indikator 10.7.3 - Antalet människor som dör eller försvinner i samband med internationell migration
Indikatorn redovisas inte för enskilda länder
Indikator 10.7.4 - Andelen av befolkningen som är flyktingar, efter ursprungsland
Nyckeltal
2022
0,1%
av invånarna i Sverige är flyktingar och anhöriga till flyktingar som kom till Sverige under året
Delmål 10.a – Särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer [redovisas ej]
Genomföra principen om särskild och differentierad behandling för utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, i enlighet med Världshandelsorganisationens avtal.
Indikator 10.a.1 Andelen tariffer som används på import från de minst utvecklade länderna och utvecklingsländer med nolltariff
Indikatorn redovisas inte i Sverige
Delmål 10.b – Uppmuntra utvecklingsbistånd och investeringar i de minst utvecklade länderna
Uppmuntra offentligt utvecklingsbistånd och finansiella flöden, inklusive utländska direktinvesteringar, till de stater där behovet är som störst, i synnerhet de minst utvecklade länderna, afrikanska länder, små önationer under utveckling samt kustlösa utvecklingsländer, i enlighet med deras nationella planer och program.
Indikator 10.b.1 - Totala resursflöden till utveckling
Tabell
Totala resursflöden till utveckling
Miljoner kronor
| Typ av flöde | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | 2015 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Offentligt utvecklingsbistånd (ODA) | 55 167 | 50 897 | 58 466 | 49 147 | 50 813 | 47 549 | 41 864 | 59 758 |
| Andra offentliga flöden (OOF) | ‑722 | ‑716 | ‑183 | 240 | 218 | 60 | 209 | 388 |
| Offentliga exportkrediter | ‑12 964 | ‑5 671 | ‑11 419 | ‑10 511 | ‑15 746 | ‑5 630 | 10 564 | ‑ |
| Utländska direktinvesteringar (FDI) | ‑ | ‑ | ‑ | ‑ | ‑ | 16 580 | 19 677 | 26 418 |
Källa: Development finance data - OECD, Sida
Statistiken kommer från Sidas årliga rapportering till OECD/DAC.
Senast uppdaterad: 2023-12-08
Delmål 10.c – Minska kostnaderna för migranters internationella transaktioner
Senast 2030 minska transaktionskostnaderna för migranters remitteringar till mindre än 3 procent samt avskaffa remitteringskorridorer där kostnaderna överstiger 5 procent.
Indikator 10.c.1 - Remitteringskostnader som andel av det remitterade beloppet
Nyckeltal 2022 7,6% av summan kostade det i september att skicka 3 000 kr till DAC-länder i kategori 1 från Sverige
Diagram
Medelkostnad för att skicka 1 000 respektive 3 000 kronor till DAC-länder i kategori 1
Andel i procent av det remitterade beloppet
Källa: Money from Sweden, Konsumentverket
Vid uppdateringen 2023 räknades tidserien om. Indikatorn utgör ett medelvärde baserat på respektive ingående lands medelvärde. Metoden för att exkludera uppenbara fel har också ändrats. Negativa kostnader eller kostnader som är 100 % eller mer har exkluderats.
DAC-länder kategori 1 fr.o.m. 2020
Zambia Somalia Mali Eritrea Bangladesh
Uganda Rwanda Gambia Kambodja Afghanistan
Tanzania Moçambique Etiopien Burkina Faso
DAC-länder kategori 1, t.o.m. 2019
Zambia Syrien Moçambique Burkina Faso
Uganda Somalia Mali Bangladesh
Tanzania Rwanda Etiopien Afghanistan
Senast uppdaterad: 2023-12-08
